Hur snabbt kan EU frigöra sig från sitt ryska oljeberoende? Det är en fråga som intresseorganisationen Transport & Environment ställer sig i en ny studie. Analysen visar bland annat att en snabbare elektrifiering tillsammans med insatser för energieffektivisering kan minska EU:s efterfrågan på olja med 38,8 miljoner ton redan 2023, vilket motsvarar 48 procent av Rysslands oljeexport till EU och 12 procent av hela EU:s efterfrågan av fossil olja.
Rapporten listar 25 förslag som sammantaget skulle kunna bidra till detta – och vänder sig både till beslutsfattare i EU, medlemsländerna samt företag. Förslagen inkluderar bland annat sänkta hastigheter på motorvägar och i städer, stärkta krav och incitament för större företag att byta ut sina fordonsflottor till eldrivna och kraftigt höjda krav på biltillverkarna.
RAPPORTEN Läs hela listan på alla åtgärder
Under en övergångsperiod fram till 2030 kommer EU, enligt T&E, att behöva hitta alternativa producenter av olja för att klippa beroendet.
EU-parlamentarikern Jakop Dalunde (MP), ledamot i utskottet för transport, har läst rapporten och håller med om att det behövs snabba åtgärder, av både klimat- och säkerhetspolitiska skäl.
”Oavsett om EU skulle sluta köpa rysk olja, eller om Ryssland slutar sälja olja till EU så kommer vi att få se dramatiska prisuppgångar på drivmedel. Det tror jag i sin tur skulle leda till att regeringar kliver in med subventioner. Det vore klokare att lägga pengarna på att snabbt som sjutton bygga fler laddstolpar och stärka stödsystem för att få folk att köpa elbilar”, säger han.
LÄS OCKSÅ Omställningen till elfordon är inte någon ”quick fix”
Att göra sig fri från ryska beroenden ligger högt på EU:s agenda just nu. Diskussionen om att tidigarelägga slutdatumet för att sälja nya bensin- och dieselbilar har seglat upp på nytt. Istället för att ha 2035 som slutdatum kan det bli tal om införa ett förbud redan 2030. Men även det ligger för långt fram i tiden, anser Dalunde. Det krävs skarpa åtgärder här och nu för att påskynda övergången från fossilt till el. Och det måste ske snabbt. Läget är så akut att MP nu till och med kan tänka sig något de historiskt varit mycket skeptiska till – nämligen en skrotningspremie.
”Antingen utformar man den så att man får en viss bonus om man skrotar sin äldre bensin- eller dieselbil och får en bonus om man samtidigt köper en elbil, som då läggs ovanpå befintliga system. Men det kan också vara intressant att kombinera Bonus Malus-systemet med den lösning man infört i Belgien, nämligen att ge incitament att skrota bilen och inte köpa en ny. Det blir ett sätt att både minska klimatpåverkan men också skapa mer levande städer”, säger Dalunde.
Men för att elektrifiera EU:s fordonsflotta krävs det att man får upp tempot i utbyggnaden av unionens laddinfrastruktur. Om inte den hinner med den snabba försäljningsökningen av elbilar så finns risk för att förtroendet går förlorat.
”Jag är rädd att det kommer en backlash där stora grupper i samhället köpt en elbil men saknar laddare. När jag pratar med branschen kan de tänka sig högre krav och få ut elbilar om de kan lita på att laddinfrastruktur byggs”, säger Dalunde.
Vilka av de förslag som nämns i T&E:s studie ser du skulle gå att genomföra redan i dag?
”Man kan sänka hastigheten på våra vägar. Att bara sänka hastigheten på EU:s motorvägar till 100 skulle minska oljekonsumtionen med 5 procent. En liten förändring som görs av många kan få stora konsekvenser.”
