1515
Annons

Ny rapport: Nöd eller lust spelar ingen roll – män äger mest efter skilsmässa

Tankesmedjan Ownershift, som verkar för kvinnors ägande, släpper en rapport om hur det står till med jämlikheten när kärleksrelationer är över.

”Kvinnor kommer generellt sämre ur en bodelning och det är både anmärkningsvärt och icke acceptabelt”, säger Advokatsamfundets generalsekreterare Mia Edwall Insulander.

Anna Nordén är universitetslektor i nationalekonomi vid Jönköping International Business School och forskar bland annat kring könsskillnader inom skogsförvaltning. Hon är en av redaktörerna för tankesmedjan Ownershifts rapport tillsammans med Emma Heikensten, doktor i nationalekonomi och hållbarhetsspecialist på SEB:s fondbolag Investment Management.
Anna Nordén är universitetslektor i nationalekonomi vid Jönköping International Business School och forskar bland annat kring könsskillnader inom skogsförvaltning. Hon är en av redaktörerna för tankesmedjan Ownershifts rapport tillsammans med Emma Heikensten, doktor i nationalekonomi och hållbarhetsspecialist på SEB:s fondbolag Investment Management.

I Ownershifts senaste rapport ”Ägande i nöd och lust” undersöker tankesmedjan könsskillnader i ägande av fastigheter och förmögenheter efter en skilsmässa. 

Resultatet: i ett äktenskap där makarna äger lika mycket av en fastighet äger mannen i genomsnitt 68 procent mer efter en skilsmässa.

”För att ge ett perspektiv motsvarar det i värde ungefär tre barns barnbidrag fram till de är 16 år, lika med totalt 48 år av barnbidrag”, säger Emma Heikensten, doktor i nationalekonomi, forskarchef på Ownershift och till vardags hållbarhetsspecialist på SEB:s fondbolag Investment Management.

Enligt rapporten ökar könsskillnaderna i ägandet av taxerade fastighetsvärden med 350 procent efter skilsmässa. Till männens fördel.

Män äger i genomsnitt 17 procent mer av fastigheter under äktenskapet, och 75 procent mer efter skilsmässa.

Har kvinnan och mannen ett jämlikt ägande under äktenskapet, det vill säga 50/50, går den siffran ner till i snitt 37 procent av kvinnors fastighetsägande efter en skilsmässa. Äger kvinnan mer går även den andelen ner efter en skilsmässa – från 77 procent till 70 procent.

”Det är inte bara den ekonomiskt svagare parten som drabbas, för även kvinnor som har ett större ägande i relationen minskar sitt ägande i snitt relativt män. Det tycker jag är väldigt talande”, säger Emma Heikensten.

Mest jämlika under äktenskapet lesbiska par som i 70 procent av fallen delar lika på fastighetsägande, jämfört med 62 procent av olikkönade par. 61 procent delar lika i par med män.

”Att äga en fastighet ger exempelvis möjlighet att påverka sin närmiljö, men också att låna pengar för att studera eller starta bolag. Det gör det också enklare att lämna en dålig relation. Att äga är att ha makt över sitt eget liv”, menar Emma Heikensten.

Fördelningen av förmögenheter verkar däremot inte förändras märkbart vid skilsmässa. Män har i genomsnitt har en större förmögenhet än kvinnor – både under ett äktenskap och efter.

Underlaget till ägandesiffrorna kommer från SCB och fastighetstaxeringsregistret, och grundar sig i siffror från år 2016 till 2019. När det gäller vem som äger vad efter en skilsmässa har Ownershift valt att titta på olikkönade par som har varit gifta. 

”Undersökningen är till både för politiker, den enskilda kvinnan som har dålig eftersmak efter sin skilsmässa och för alla som är eller kommer att vara i en parrelation. Det vill säga för en stor del av Sveriges befolkning”, säger Emma Heikensten.

Hon hoppas att myndigheter ska ta fram mer data kring ägande. Till exempel att SCB ska återinföra statistik avseende ägande och förmögenhet på individnivå. 

I rapporten kopplas även ägandet till juridiken vid kärleksrelationer, som enligt familjerättsadvokaten och Advokatsamfundets generalsekreterare Mia Edwall Insulander inte räcker till. Hennes råd är att tänka igenom sin situation tidigt i relationen genom att provdö eller provskilja sig.

Mia Edwall Insulander är familjerättsadvokat och har varit bodelningsförättare i många skilsmässor.
Mia Edwall Insulander är familjerättsadvokat och har varit bodelningsförättare i många skilsmässor.

”Kvinnor kommer generellt sämre ur en bodelning och det är både anmärkningsvärt och icke acceptabelt”, säger Mia Edwall Insulander.

När ett par skiljer sig och ska göra en bodelning gäller Äktenskapsbalken. I teorin är reglerna i den om att dela allting 50/50 bra, menar Mia Edwall Insulander, men de fungerar ofta inte i praktiken. 

Ett vanligt scenario är att parterna inte är överens och har olika syn på vem som har rätt till vad. Då kan man behöva anlita en bodelningsförättare, vilket kan bli en dyr historia.

”Det är dels väldigt lätt att fuska sig ur en bodelning, då bodelningsförättare inte har tillräckligt många regler att jobba med och förhålla sig till. Det andra är att det kostar pengar, vilket är något man inte kan få någon finansiell hjälp med”, säger Mia Edwall Insulander.

Det drabbar ofta den svagare parten, som enligt statistiken främst är kvinnor.

”Då blir lagstiftningen uddlös och mest en chimär”, säger hon.

Läs också: Ny rapport: Mäns markägande mer än dubbelt så stort


Innehåll från FortumAnnons

Kraften som driver omställningen

Vi är mitt inne i en omställning. För att kunna stoppa klimatförändringarna krävs en övergång från fossil energi till fossilfri el. Detta kan låta som ett enkelt mål, men i själva verket innebär elektrifiering en enorm förändring i hur vi producerar och konsumerar energi. Med ett brinnande krig i Europa har det också blivit tydligt att det finns en säkerhetspolitisk dimension i omställningen.

– EU-länderna får 70 procent av sin energi från fossila bränslen – och globalt sett har vi precis hamnat under 80-procentsstrecket. I Norden är siffran betydligt lägre tack vare våra historiska satsningar på vatten-, kärn- och bioenergi. Men vårt beroende av fossila bränslen är fortsatt stort, framför allt inom transport- och industrisektorerna. Att ersätta all denna energi med ren el innebär att vi nästan måste fördubbla mängden el vi producerar till år 2040 – och det bara i de nordiska länderna, berättar Anton Steen, chef för Fortums samhällskontakter i Sverige.

En minskning av utsläppen har många fler fördelar utöver att hantera klimatförändringarna. En växande andel egen fossilfri elproduktion minskar även den påverkan geopolitiska händelser kan ha på energiförsörjningen. Men det finns utmaningar.

Utmaningen – en säker tillgång till el till en rimlig kostnad, med en acceptabel miljöpåverkan

Ökar produktionskapaciteten av väderberoende sol- och vindkraft måste vi samtidigt upprätthålla och stärka leveranssäkerheten – i form av vattenkraft, kärnkraft eller biogas – som kan användas för att snabbt anpassa elproduktionen oberoende av vädret. -Södra Sverige är ett bra exempel på vad som händer när systemet inte längre är balanserat. På tio år har effektbalansen försämrats med 70 procent och under 2021 betalade konsumenterna där 35 miljarder kronor mer för sin el jämfört med om priset varit detsamma som i norra Sverige, berättar Anton Steen. 

En hållbar värld händer inte bara, vi skapar den.

Ska vi klara omställningen av svensk industri och transportsektorn behöver vi skapa ett energisystem som gör det möjligt. Helt enkelt ett välbalanserat, flexibelt och fossilfritt energisystem för alla – idag och i framtiden. 

Läs mer om Fortum här!

 

 

Mer från Fortum

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Fortum och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?