”Det finns en mycket stor och växande spricka mellan målet om att begränsa den globala uppvärmningen som världens länder enades om i Paris, och vad som faktiskt händer i energisektorn”, säger Fatih Birol, chef för International Energy Agency, IEA och känd som en av världens främsta energiexperter.

”Efter att ha legat på en platå i tre år ökade koldioxidutsläppen i fjol. Och efter att ha analyserat siffrorna för de tio första månaderna så kan vi utan tvekan konstatera att de energirelaterade koldioxidutsläppen kommer att öka ytterligare och bli de högsta någonsin under 2018.”

FN:s klimatpanel, IPCC, utfärdade tidigare i höstas vad bedömare har tolkat som en slutlig varning från vetenskapen till världen. Och för att undvika katastrofala klimatförändringar måste de klimatpåverkande utsläppen snabbt sänkas radikalt.

Men när OECD-ländernas energiorgan, Parisbaserade IEA, nyligen presenterade sin årliga rapport World Energy Outlook, WEO, som inte minst är tänkt som ett verktyg för politiker och andra beslutsfattare så att de ska kunna fatta mer välgrundade beslut för att nå energirelaterade mål, så var alltså beskedet när det gäller utsikterna för det framtida klimatet lika dystert som alarmerande.

WEO kartlägger bland annat globala trender i utbud och efterfrågan och dess inverkan på energimarknaderna. Någon prognos lämnas inte.

I årets upplaga på över 600 sidor har IEA tagit fram två huvudscenarior som i detalj visar två helt olika men möjliga utvecklingar fram till 2040.

Det ena, som döpts till ”New policies scenario”, bygger på den nuvarande och planerade politiken i världens länder. Och det andra, ”Sustainable development scenario” visar i stället ett alternativ för hur energisektorn skulle behöva utvecklas för att klara bland annat klimatöverenskommelsen från Paris, men också flera andra av FN:s hållbarhetsmål. Här ingår bland annat att minska luftföroreningar i många av världens städer som i dag uppges leda till att flera miljoner människor dör i förtid varje år.

Och trots att nästan samtliga länder har sagt sig stödja den globala klimatöverenskommelsen om att begränsa uppvärmningen så räcker alltså inte ländernas åtaganden på långa vägar för att klara målet om att hålla höjningen av medeltemperaturen väl under två grader.

”I stället för att nå en topp runt 2020 och sedan relativt snabbt sjunka, som krävs för att det globala klimatmålet från Paris 2015, så fortsätter klimatutsläppen i stället att öka. Och enligt huvudscenariot så fortsätter energisektorns koldioxidutsläpp att öka åtminstone fram till 2040”, säger Laura Cozzi, en av huvudförfattarna bakom World Energy Outlook i en intervju med Di.

Eftersom energisektorn står för en stor del av de totala utsläppen av växthusgaser har IEA vid upprepade tillfällen varnat för katastrofala klimatförändringar om inte trenden vänder. Och nu trycker alltså organisationen åter på larmknappen.

”Vi har inte gjort någon exakt prognos, men utvecklingen som världen nu är på väg mot är mer i linje med tre graders uppvärmning”, säger Laura Cozzi.

Det är en rad skäl som ligger bakom att utsläppen trots alla ansträngningar och mål väntas fortsätta öka i flera decennier till.

”En orsak är att världens förbrukning av energi väntas öka med över 25 procent till 2040, bland annat för att jordens befolkning kommer att öka med runt 1,7 miljarder. Därutöver är målet att ansluta de många hundratals miljoner människor som i dag inte har tillgång till el”, säger Laura Cozzi.

Trots att elsektorn väntas genomgå sin största omvandling hittills och där alltifrån digitaliseringen till elfordon väntas öka efterfrågan på elektricitet mycket kraftigt så väntas de fossila bränslena kol, olja och naturgas behålla sin dominans inom energiförsörjningen. Andelen fossilt väntas bara sjunka från 81 procent i dag till 75 procent 2040.

Den här trögheten i världens energiförsörjning bidrar till att trots att förnybar energi, inte minst solel, har fått ett stort genombrott och väntas fortsätta växa kraftigt, så räcker det alltså inte för att stoppa utsläppsökningarna. IEA avfärdar också de som hoppas och tror att elbilar och ökad elektrifiering även av andra samhällssektorer ska innebära den stora räddningen från klimathotet.

Vad krävs då för att vända trenden och klara klimatmålen?
”Det behövs åtgärder på en skala som vi hittills aldrig har sett både ekonomiskt och politiskt. Vi pekar på att regeringarna har en nyckelroll och de måste prioritera att de enorma investeringar som krävs främst går till hållbara energilösningar, som förnybar energi och ökad effektivisering”, säger Laura Cozzi.

En viktig upptäckt i årets rapport uppges vara att huvuddelen av de utsläppsvolymer som är förenliga med klimatmålen redan är intecknade av befintliga eller planerade kolkraftverk, raffinaderier, fordon och annan energiinfrastruktur.

”Därför krävs mycket stora åtgärder för att begränsa de utsläppen. Det handlar om alltifrån att satsa på effektivisering, CCS (infångning och lagring av koldioxid) och vätgas, till att förtidsstänga”, säger Fatih Birol.

IEA räknar med stora förändringar i energisektorn framöver. Bland annat är det i Indien och Afrika som mycket av den ökade efterfrågan på energi sker, medan efterfrågan väntas sjunka i Europa.

Den globala oljeefterfrågan väntas fortsätta växa de närmaste decennierna och här varnar IEA för att otillräckliga investeringar i nya oljefält riskerar att skapa en bristsituation som kan kasta in oljemarknaden i en ny period av stor osäkerhet och prisvolatilitet i början av 2020-talet.

”Och på elmarknaderna gör den stora omställningen till alltmer förnybar el, där mycket är icke-planerbar sol och vind, att det kommer att krävas stora förändringar för att säkra försörjningstryggheten”, säger Laura Cozzi, som säger att ökad flexibilitet blir av central betydelse för att lamporna inte ska slockna.

”Har krävs sannolikt marknadsreformer. Efterfrågestyrning bör införas och det behövs sannolikt stora investeringar i elnäten, smarta elmätare och batterilösningar.”