1515

Ny forskning: De vill rädda klimatet med kol

Minskade utsläpp räcker inte för att bromsa klimatförändringar. Istället måste forskarna hitta ett sätt att fånga in och lagra koldioxid. Ett sätt att göra det på är genom att producera biokol, menar FN:s klimatpanel.

När ris och julgranar processas i anläggningen omvandlas ungefär hälften av kolet i materialet till så kallad pyrolysgas, resten binds i biokolet och har potential att skapa en kolsänka.
När ris och julgranar processas i anläggningen omvandlas ungefär hälften av kolet i materialet till så kallad pyrolysgas, resten binds i biokolet och har potential att skapa en kolsänka.Foto:Jack Mikrut
Jonas Dahllöf, enhetschef på Stockholm Vatten och Avfall, är ansvarig för biokolsprojektet. Den pyrolysgas som bildas i kolningsprocessen förbränns i en förbränningskammare, vilket håller pyrolysprocessen igång. Resten av värmen återvinns som fjärrvärme.
Jonas Dahllöf, enhetschef på Stockholm Vatten och Avfall, är ansvarig för biokolsprojektet. Den pyrolysgas som bildas i kolningsprocessen förbränns i en förbränningskammare, vilket håller pyrolysprocessen igång. Resten av värmen återvinns som fjärrvärme.Foto:Jack Mikrut
Björn Hallgren, drifttekniker, rensar trumsikten som rensar bort allt material större än 30 m.m. innan flisen skickas in i förbränningsanläggningen.Foto:Jack Mikrut
Säckar med biokol levereras till Trafikkontoret, en partner i projektet, och används för trädplantering i stadsmiljö. ”De köper all biokol vi kan producera”, säger enhetschefen Jonas Dahllöf.Foto:Jack Mikrut
Den urbana kolmilan i Bromma processar en sjättedel av Stockholmarnas trädgårdsavfall och skapar en kolsänka motsvarande årsutsläppen från 700 bilar.Foto:Jack Mikrut
Den värme som processen genererar återvinns i fjärrvärmenätet och värmer Stockholmarnas lägenheter.Foto:Jack Mikrut
Jonas Dahllöf, enhetschef på Stockholm Vatten och Avfall, är ansvarig för biokolsprojektet. ”Det här är ett riktigt häftigt projekt, inte minst för att det arbete vi gör för klimatet är så påtagligt och lätt att ta till sig.”
Jonas Dahllöf, enhetschef på Stockholm Vatten och Avfall, är ansvarig för biokolsprojektet. ”Det här är ett riktigt häftigt projekt, inte minst för att det arbete vi gör för klimatet är så påtagligt och lätt att ta till sig.”Foto:Jack Mikrut

När hårdare klimatkrav får industrin att rata fossilt kol har träbaserat kol seglat upp som en ersättare. Men så kallad biokol kan användas för mer än förbränning, det kan också användas som ett verktyg för att minska andelen växthusgaser i atmosfären, menar forskare.

”Tekniken bakom biokol bygger på att växter tar upp koldioxid ur atmosfären och binder den i ved och rötter. Hugger du ned ett träd och eldar upp det återgår koldioxiden till atmosfären, omvandlar du istället veden till biokol och använder det som fyllnadsmassa eller i jordbruksmark skapar du istället en kolsänka”, säger Cecilia Sundberg, docent inom industriell ekologi på KTH, som forskar om biokol.

Biokol har pekats ut av FN:s klimatpanel IPCC som en lovande teknik för så kallade minusutsläpp, vid sidan av trädplantering och lagring av koldioxid från förbränning av biobränslen, så kallad bio-CCS. Biokol används även som jordförbättring.

En svensk aktör som valt att satsa på biokol som kolsänka är Stockholm Vatten och Avfall. Sedan 2017 driver de en pilotanläggning som i full drift ska producera 300 ton biokol årligen: Det skapar en kolsänka på drygt 600 ton, vilket motsvarar årsutsläppen från 700 bilar. Råvaran är bland annat Stockholmarnas trädgårdsavfall. Den biokol som produceras används av trafikkontoret vid trädplantering och överskottsvärmen återvinns i fjärrvärmenätet. 

Satsar på biokol gör också Stockholm Exergi, tidigare Fortum Värme, som just nu projekterar för en ny jätteanläggning. Enligt Erik Dahlén, ansvarig för forskning och utveckling på Stockholm Exergi, skulle en sådan anläggning kunna hantera 25.000 ton avfall årligen, vilket skapar 5.000 ton biokol och en kolsänka på 10.000 ton. 

”Just nu undersöker vi om satsningen kan bära sig ekonomiskt. De möjliga intäkter vi ser framför oss är dels att sälja kolsänkan till företag som vill kompensera för utsläpp, men också att sälja biokolet som jordförbättring”, säger Erik Dahlén. 

Cecilia Sundberg är positiv till att utvecklingen går framåt på biokolsområdet. Särskilt stor potential tror hon tekniken har för småbönder i utvecklingsländer. 

”Det finns ingen enskild teknik som ensam kan lösa klimatfrågan. En stor fördel med biokol är dock att det inte bara fungerar som kolsänka utan också har potential att förbättra odlingssystem och öka matproduktionen i torra och utarmade jordar”, säger hon.

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?