När hårdare klimatkrav får industrin att rata fossilt kol har träbaserat kol seglat upp som en ersättare. Men så kallad biokol kan användas för mer än förbränning, det kan också användas som ett verktyg för att minska andelen växthusgaser i atmosfären, menar forskare.
”Tekniken bakom biokol bygger på att växter tar upp koldioxid ur atmosfären och binder den i ved och rötter. Hugger du ned ett träd och eldar upp det återgår koldioxiden till atmosfären, omvandlar du istället veden till biokol och använder det som fyllnadsmassa eller i jordbruksmark skapar du istället en kolsänka”, säger Cecilia Sundberg, docent inom industriell ekologi på KTH, som forskar om biokol.
Biokol har pekats ut av FN:s klimatpanel IPCC som en lovande teknik för så kallade minusutsläpp, vid sidan av trädplantering och lagring av koldioxid från förbränning av biobränslen, så kallad bio-CCS. Biokol används även som jordförbättring.
En svensk aktör som valt att satsa på biokol som kolsänka är Stockholm Vatten och Avfall. Sedan 2017 driver de en pilotanläggning som i full drift ska producera 300 ton biokol årligen: Det skapar en kolsänka på drygt 600 ton, vilket motsvarar årsutsläppen från 700 bilar. Råvaran är bland annat Stockholmarnas trädgårdsavfall. Den biokol som produceras används av trafikkontoret vid trädplantering och överskottsvärmen återvinns i fjärrvärmenätet.
Satsar på biokol gör också Stockholm Exergi, tidigare Fortum Värme, som just nu projekterar för en ny jätteanläggning. Enligt Erik Dahlén, ansvarig för forskning och utveckling på Stockholm Exergi, skulle en sådan anläggning kunna hantera 25.000 ton avfall årligen, vilket skapar 5.000 ton biokol och en kolsänka på 10.000 ton.
”Just nu undersöker vi om satsningen kan bära sig ekonomiskt. De möjliga intäkter vi ser framför oss är dels att sälja kolsänkan till företag som vill kompensera för utsläpp, men också att sälja biokolet som jordförbättring”, säger Erik Dahlén.
Cecilia Sundberg är positiv till att utvecklingen går framåt på biokolsområdet. Särskilt stor potential tror hon tekniken har för småbönder i utvecklingsländer.
”Det finns ingen enskild teknik som ensam kan lösa klimatfrågan. En stor fördel med biokol är dock att det inte bara fungerar som kolsänka utan också har potential att förbättra odlingssystem och öka matproduktionen i torra och utarmade jordar”, säger hon.
