1515
Annons

Nu ska Vattenfalls turbinblad bli skidor

Vindkraften växer stadigt, men då rotorbladen inte gått att återvinna blir det en tillväxt inte helt utan problem. Nu tar Vattenfall ett nytt grepp för att gamla blad ska bli nya plaster, byggmaterial och sportartiklar.

Rotorblad är svåra att återvinna eftersom de består av sammansatta kompositmaterial.
Rotorblad är svåra att återvinna eftersom de består av sammansatta kompositmaterial.
Gustav Frid, miljö- och hållbarhetsspecialist på Vattenfall, påpekar att återvinningen av rotorblad i Nederländerna är ett pilotprojekt.
Gustav Frid, miljö- och hållbarhetsspecialist på Vattenfall, påpekar att återvinningen av rotorblad i Nederländerna är ett pilotprojekt.Foto:Fredrik Sandberg/TT
Gustav Frid, miljö- och hållbarhetsspecialist på Vattenfall.
Gustav Frid, miljö- och hållbarhetsspecialist på Vattenfall.Foto:Vattenfall

I dag går omkring 85 procent av en vindkraftsturbin att återvinna, däribland den höga masten och de elektriska komponenterna. Värre är det med turbinbladen, vars kompositmaterial är svåra att separera när de gjort sitt.

Enligt en uppskattning från University of Cambridge kommer det år 2050 att finnas 43 miljoner ton förbrukade turbinblad i världen. Ett scenario som sedan en tid satt fart på branschen.

Dels handlar det om att utveckla vindkraftverk som är återvinningsbara till 100 procent. Dels handlar det att ta vara på det avfall som hittills uppkommit.

Redan i dag finns åtskilliga exempel på hur det kan se ut. I danska Aalborg har en gammal vinge fått fungera som skydd för parkerade cyklar. Och på Irland används uttjänta turbinblad som broar och bullerskydd.

Inte heller svenska Vattenfall står utan idéer.

Fram tills nu har bolaget demonterat två vindparker i Sverige om totalt tolv turbiner. De gångerna har rotorbladen lagts på deponi. När en tredje park nu ska plockas ned, denna gång Irene Vorrink i Nederländerna, ska bladen för första gången återvinnas – för att bli sportartiklar, strukturer till solpaneler och byggmaterial.

”Vårt primära syfte är att få erfarenhet för framtiden. Vad behöver vi lära oss när vi på sikt ska demontera parker som blir större och större? Vi testar olika metoder för att se vad som är mest intressant för oss”, säger Gustav Frid, miljö- och hållbarhetsspecialist på Vattenfall.

Tre samarbetspartners har kontrakterats för att ta tillvara på de 28 turbinerna i parken. Norska Gjenkraft återvinner 110 ton kompositmaterial för att tillverka isolermaterial, skidor, vandringsstavar och andra snarlika produkter. Det EU-finansierade projektet Life Carbongreen tar 50 ton material, med vilket man framställer fram nya plaster för att bygga solpaneler för jordbruk. Och slutligen MBO College Airport i Nederländerna.

”Vi skänker två rotorblad till dem i utbildningssyfte”, säger Gustav Frid.

Enligt Vattenfalls egna beräkningar har bolaget omkring 8 000 ton kompositmaterial från vindturbinblad som ska återvinnas fram till 2030. Gustav Frid påpekar att det är en bransch under utveckling.

”Vi är beroende av samarbeten och forskning. Man kan tillverka sportartiklar, men det är inom byggindustrin det finns potential att introducera stora mängder kvalitativa produkter producerade av återvunnet kompositmaterial.”

Experten: Svenska styrelser måste stärka klimatkompetensen

Såväl privata som statliga bolag bör stärka klimatkompetensen i sina styrelser, föreslog nyligen regeringens utredare. Valberedningsveteranen Suzanne Sandler tycker att det borde finnas ett slags klimatcertifiering för styrelseledamöter. 

”Styrelsen behöver ha den här typen av insikter för att ledningen ska få stöd att fatta svårare beslut.”

Suzanne Sandler
Suzanne SandlerFoto:Joey Abrait

Styrelseledamöter för statliga bolag måste ha relevant utbildning inom klimatomställning, och även privata bolag bör öka kompetensen inom hållbarhet i sina styrelser. 

Det förslaget presenterades nyligen i regeringens utredning om finansiering av näringslivets gröna omställning. 

Suzanne Sandler, tidigare vd på Styrelseakademien, som numera arbetar i tiotalet valberedningar, har länge varit kritisk till den generellt sett låga hållbarhets- och klimatkompetensen i svenska styrelser. 

I dag tycker hon att situationen är bättre än för bara några år sedan – inget bolag skulle längre tillstå att de inte har koll på klimatfrågan – men trots det tycker hon att alltför få verkligen gör det jobb som kan förväntas av dem. 

”Ofta tycker vd eller ordförande att kompetensen finns i bolaget inklusive styrelsen. Men när vi valberedare intervjuat hela styrelsen så inser vi att det inte alltid stämmer.”

Läget för klimatet är i dag så akut att ständig omvärldsbevakning är nödvändig. Det räcker inte med att hänvisa till tidigare erfarenheter och kunskaper, menar Suzanne Sandler. 

”Styrelseledamöterna måste inte ha all kunskap själva, men de måste kunna ställa rätt frågor för att diskussionerna ska hålla rätt nivå”, säger hon. 

Läs mer: Huggsexa om svenska hållbarhetsexperter 

En tanke Suzanne Sandler har är att det vore rimligt med någon slags klimatcertifiering för styrelseledamöter. 

”Som rådgivare på en bank måste man ha gjort ett godkänt kunskapstest för att få prata med och informera kunder om finansiella instrument. De kan även gå en digital certifieringskurs inom hållbarhet. Varför inte en om klimatet, som några eller samtliga styrelseledamöter i en styrelse måste ha?”

Krävs en tvingande kunskapshöjning, tror du?
”Jag vet inte, det skulle nog gå fortare då, men hur kommer man dit? Styrelseordförande och vd borde åtminstone ha kompetensen för att förstå och rätt hantera bolagets klimatutmaningar”

Vad skulle det betyda om bolagen hade rätt kompetens?
”Mycket. Jag tror att styrelsen behöver ha den här typen av insikter för att ledningen ska få stöd i att fatta svårare beslut. I dag är det stort fokus på vinst, men framöver måste man se till fler värden och kunna fatta tuffa men långsiktigt hållbara beslut. Där har aktieägarna också en viktig roll att tolka det som positivt.”

När klimatkompetensen brister finns inte rätt förutsättningar för styrelsen att vara det kontrollorgan man ska, enligt Suzanne Sandler. 

”Men ju fler som vågar sätta sig på skolbänken och bidra till klimatomställningen nu, desto fortare kommer det att gå. Till slut kommer det att vara det nya normala.”

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera