I dag går omkring 85 procent av en vindkraftsturbin att återvinna, däribland den höga masten och de elektriska komponenterna. Värre är det med turbinbladen, vars kompositmaterial är svåra att separera när de gjort sitt.
Enligt en uppskattning från University of Cambridge kommer det år 2050 att finnas 43 miljoner ton förbrukade turbinblad i världen. Ett scenario som sedan en tid satt fart på branschen.
Dels handlar det om att utveckla vindkraftverk som är återvinningsbara till 100 procent. Dels handlar det att ta vara på det avfall som hittills uppkommit.
Redan i dag finns åtskilliga exempel på hur det kan se ut. I danska Aalborg har en gammal vinge fått fungera som skydd för parkerade cyklar. Och på Irland används uttjänta turbinblad som broar och bullerskydd.
Inte heller svenska Vattenfall står utan idéer.
Fram tills nu har bolaget demonterat två vindparker i Sverige om totalt tolv turbiner. De gångerna har rotorbladen lagts på deponi. När en tredje park nu ska plockas ned, denna gång Irene Vorrink i Nederländerna, ska bladen för första gången återvinnas – för att bli sportartiklar, strukturer till solpaneler och byggmaterial.
”Vårt primära syfte är att få erfarenhet för framtiden. Vad behöver vi lära oss när vi på sikt ska demontera parker som blir större och större? Vi testar olika metoder för att se vad som är mest intressant för oss”, säger Gustav Frid, miljö- och hållbarhetsspecialist på Vattenfall.
Tre samarbetspartners har kontrakterats för att ta tillvara på de 28 turbinerna i parken. Norska Gjenkraft återvinner 110 ton kompositmaterial för att tillverka isolermaterial, skidor, vandringsstavar och andra snarlika produkter. Det EU-finansierade projektet Life Carbongreen tar 50 ton material, med vilket man framställer fram nya plaster för att bygga solpaneler för jordbruk. Och slutligen MBO College Airport i Nederländerna.
”Vi skänker två rotorblad till dem i utbildningssyfte”, säger Gustav Frid.
Enligt Vattenfalls egna beräkningar har bolaget omkring 8 000 ton kompositmaterial från vindturbinblad som ska återvinnas fram till 2030. Gustav Frid påpekar att det är en bransch under utveckling.
”Vi är beroende av samarbeten och forskning. Man kan tillverka sportartiklar, men det är inom byggindustrin det finns potential att introducera stora mängder kvalitativa produkter producerade av återvunnet kompositmaterial.”
