Efter att under ett par år ha hållits tillbaka av pandemin, tar evenemangsbranschen nu tag i sitt klimatarbete. Branschen är stor och spretig, men en av få som inte bara kan styra sin egen direkta påverkan – utan också når ut till många svenskar och därmed kan öka medvetenheten hos allmänheten.
”Det är en huvudfilosofi”, säger Joppe Pihlgren, verksamhetschef på organisationen Svensk Live och initiativtagare till Greentopia.
Greentopia beskriver sig själva som ”evenemangsbranschens initiativ för klimatomställningen”. Konkret handlar den aktuella satsningen om att de 34 medlemmarna i ett första steg ska samla och inspirera chefer och ledare under två dagar på musikfestivalen Way Out West. Målet är att 200–300 personer ska delta, vilka sedan kan sprida kunskapen vidare i sina respektive organisationer. För att bottna i vetenskap och aktuell forskning har Greentopia knutit forskningscentret Stockholm Resilience Center till sig, vars företrädare också kommer att närvara på festivalen. Fyra ämnen står i fokus: transport, textil, mat och dryck samt minskad energiförbrukning.
”Vi samlar personer som har möjlighet att påverka klimatarbetet i sina respektive organisationer, det kan vara allt från idrottsföreningar och eventbolag till kollektivtrafikbolag och städer.”
Joppe Pihlgren tar ett konkret exempel i det lilla:
”På en festival som Way Out West kan det röra sig om att den som tar sig dit med kollektivtrafik får rabatt på biljetten. Här finns mängder med åtgärder som vi kan genomföra snabbt.”
På längre sikt är planerna dock större än så. Målet man lovat att sträva efter är det som innovationsprogrammet Viable Cities formulerat, om klimatneutrala städer till år 2030.
Betyder det att målet är en klimatneutral evenemangsbransch till 2030?
”Ja, det är det. Åtminstone är det en ambition”, säger Joppe Pihlgren.
I dag har endast 34 aktörer anslutit sig till Greentopia. Men Joppe Pihlgren lovar att fler än så ska med.
”År 2030 tror jag att vi har nått 90 procent av evenemangsbranschen”, säger han och hänvisar till en rapport från Stockholms handelskammare för att beskriva omfattningen.
Enligt de siffrorna, som är från 2021, sysselsätter evenemangsnäringen 123 000 människor i Sverige och bidrar med 84 miljarder kronor till ekonomin, motsvarande 1,7 procent av BNP.
Exakt hur branschen ska nå sina ambitioner och mål är dock inte riktigt klart ännu. Joppe Pihlgren säger att arbete pågår för att komma överens om vad som ska mätas och hur det ska göras. Exempelvis kan en liten aktör inte avkrävas samma rapportering av utsläpp som de större.
”För en liten festival kanske det handlar om att köpa en tygpenna och stryka över 2021 som står på fjolårets t-shirts och skriva 2022 i stället. För att kunna använda dem igen och spara på naturen”, säger han.
Hur berörda aktörer agerar är så klart avgörande. Men Joppe Pihlgren poängterar också de möjligheter som lyftes inledningsvis i artikeln, vilka handlar om branschens möjlighet att nå ut till den breda massan.
Ett exempel finns i en avhandling skriven av Henrik Jutbring, då verksam på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Enligt hans forskning kan Way Out West ha påverkat 15 procent av sina besökare till minskad köttkonsumtion i vardagen – enbart genom att under festivalen kommunicera ett tydligt budskap om de positiva miljöeffekterna av att äta vegetariskt.
”Det du får med dig under en festival på två dagar, bär du med dig även årets 363 andra dagar. Till skillnad från andra branscher möter vi folk. I det mötet kan vi skapa bildning och kunskap – nästan som en folkrörelse – kring de här frågorna”, säger Joppe Pihlgren.
