Nästa supergruva: Svenska hamnar

Värdefulla metaller kan finnas i bottensedimenten i svenska hamnar. Det visar en ny studie. Och forskargruppen bakom studien är inte ensamma om att peka på avfall som framtida resurs för utvinning av mineraler.

Foto:Göteborgs Hamn AB

Giftiga hamnbottnar är ett stort problem, men i framtiden kan det förorenade bottenslammet kanske bli en tillgång. Det visar en ny studie från Chalmers i Göteborg. Bland annat handlar det om koppar, bly och det värdefulla konfliktmineralet kobolt.

”De flesta ämnen som cirkulerar i samhället i dag kommer att kunna återfinnas i sedimenten, bottenmassor från sjö- och havsbottnar, eftersom de transporteras med dagvattnet”, säger Anna Norén, doktorand på institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, som står bakom studien. 

Anna Norén, doktorand på institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik.
Anna Norén, doktorand på institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik.

Hon är inte ensam om att intressera sig för mineralfyndigheter i industrins och samhällets restprodukter. Ökad global efterfrågan på mineraler i kombination med tuffare miljölagstiftning för både gruvbrytning och avfallshantering har lett till att återvinning av material blivit mer intressant.

De hamnar som forskargruppen på Chalmers undersökt är bara ett exempel. Anna Norén berättar att exempelvis Göteborgs hamn behöver muddras vart tredje till femte år för att hålla farlederna öppna, vilket resulterar i stora sedimentmassor som i många fall är förorenade. 

”Traditionellt har detta hamnat på soptippen eller dumpats till havs i en djuphavsdeponi. Nya tuffare EU-regler för deponier, och miljökrav, gör det dock dyrare att göra på det sättet, vilket gör att allt fler aktörer istället vill ta hand om och rena sedimenten”, säger hon. 

”Vi ser att det finns potential både miljömässigt och ekonomiskt”

Försök har bland annat gjorts med att blanda sedimenten med cement för att skapa fyllnadsmassa.

”Vi vill ha ett säkert sediment och skulle vi dessutom kunna tillgodogöra oss metallerna är det win-win. I studien har vi räknat på hur mycket en metallextraktion kan kosta för att inte bli dyrare än deponi. Vi ser att det finns potential både miljömässigt och ekonomiskt”, säger Anna Norén.

Kostsamma muddringsprojekt skulle delvis kunna finansieras genom återvinning av metaller i bottensedimentet, enligt en ny studie.
Kostsamma muddringsprojekt skulle delvis kunna finansieras genom återvinning av metaller i bottensedimentet, enligt en ny studie.Foto:Göteborgs Hamn AB

Att titta på bottensediment är ett nytt fält. Men det finns andra källor till återvinning där studierna kommit längre. Bland annat gruvavfall.

Anders Hallberg, malmgeolog på SGU, har arbetat med att på regeringens uppdrag ta reda på metallinnehållet i anrikningssand från anrikningsverk och också undersökt  metallinnehållet i gråbergshögar. Syftet var att se om metaller som tidigare har betraktas som ointressanta men som i dag räknas som kritiska skulle finnas där. 

Han berättar att man i samband med utredningen hittat flera intressanta deponier med anrikningssand med bland annat sällsynta jordartsmetaller, kobolt, molybden och fosfor. Halterna är låga, men absolut inte ointressanta, speciellt på längre sikt.

”De metallhalter vi hittat är inte tillräckliga till för att göra dem brytvärda i dag, men kanske om 10-15 år. Samtidigt kan det vara viktigt för Sverige att vi kan utvinna viktiga metaller i händelse av en avspärrning av landet eller liknande leveransproblem”, säger han.

Han skulle gärna se att tekniken utvecklas ytterligare på området.

”Sverige är inte ledande vad gäller gruvbrytning i dag, som vi var för 50-100 år sedan. Däremot är den svenska industrin för gruvutrustning världsledande. Om vi utvecklar en teknik för att ta hand om gruvavfall kan vi kanske bli världsledande även på det området.”

 

 

 

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?