1515
Annons

Nästa supergruva: Svenska hamnar

Värdefulla metaller kan finnas i bottensedimenten i svenska hamnar. Det visar en ny studie. Och forskargruppen bakom studien är inte ensamma om att peka på avfall som framtida resurs för utvinning av mineraler.

Foto:Göteborgs Hamn AB

Giftiga hamnbottnar är ett stort problem, men i framtiden kan det förorenade bottenslammet kanske bli en tillgång. Det visar en ny studie från Chalmers i Göteborg. Bland annat handlar det om koppar, bly och det värdefulla konfliktmineralet kobolt.

”De flesta ämnen som cirkulerar i samhället i dag kommer att kunna återfinnas i sedimenten, bottenmassor från sjö- och havsbottnar, eftersom de transporteras med dagvattnet”, säger Anna Norén, doktorand på institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, som står bakom studien. 

Anna Norén, doktorand på institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik.
Anna Norén, doktorand på institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik.

Hon är inte ensam om att intressera sig för mineralfyndigheter i industrins och samhällets restprodukter. Ökad global efterfrågan på mineraler i kombination med tuffare miljölagstiftning för både gruvbrytning och avfallshantering har lett till att återvinning av material blivit mer intressant.

De hamnar som forskargruppen på Chalmers undersökt är bara ett exempel. Anna Norén berättar att exempelvis Göteborgs hamn behöver muddras vart tredje till femte år för att hålla farlederna öppna, vilket resulterar i stora sedimentmassor som i många fall är förorenade. 

”Traditionellt har detta hamnat på soptippen eller dumpats till havs i en djuphavsdeponi. Nya tuffare EU-regler för deponier, och miljökrav, gör det dock dyrare att göra på det sättet, vilket gör att allt fler aktörer istället vill ta hand om och rena sedimenten”, säger hon. 

”Vi ser att det finns potential både miljömässigt och ekonomiskt”

Försök har bland annat gjorts med att blanda sedimenten med cement för att skapa fyllnadsmassa.

”Vi vill ha ett säkert sediment och skulle vi dessutom kunna tillgodogöra oss metallerna är det win-win. I studien har vi räknat på hur mycket en metallextraktion kan kosta för att inte bli dyrare än deponi. Vi ser att det finns potential både miljömässigt och ekonomiskt”, säger Anna Norén.

Kostsamma muddringsprojekt skulle delvis kunna finansieras genom återvinning av metaller i bottensedimentet, enligt en ny studie.
Kostsamma muddringsprojekt skulle delvis kunna finansieras genom återvinning av metaller i bottensedimentet, enligt en ny studie.Foto:Göteborgs Hamn AB

Att titta på bottensediment är ett nytt fält. Men det finns andra källor till återvinning där studierna kommit längre. Bland annat gruvavfall.

Anders Hallberg, malmgeolog på SGU, har arbetat med att på regeringens uppdrag ta reda på metallinnehållet i anrikningssand från anrikningsverk och också undersökt  metallinnehållet i gråbergshögar. Syftet var att se om metaller som tidigare har betraktas som ointressanta men som i dag räknas som kritiska skulle finnas där. 

Han berättar att man i samband med utredningen hittat flera intressanta deponier med anrikningssand med bland annat sällsynta jordartsmetaller, kobolt, molybden och fosfor. Halterna är låga, men absolut inte ointressanta, speciellt på längre sikt.

”De metallhalter vi hittat är inte tillräckliga till för att göra dem brytvärda i dag, men kanske om 10-15 år. Samtidigt kan det vara viktigt för Sverige att vi kan utvinna viktiga metaller i händelse av en avspärrning av landet eller liknande leveransproblem”, säger han.

Han skulle gärna se att tekniken utvecklas ytterligare på området.

”Sverige är inte ledande vad gäller gruvbrytning i dag, som vi var för 50-100 år sedan. Däremot är den svenska industrin för gruvutrustning världsledande. Om vi utvecklar en teknik för att ta hand om gruvavfall kan vi kanske bli världsledande även på det området.”

 

 

 

 


Innehåll från Sluta GrävAnnons

Så driver markskruven från Sluta Gräv på hållbarhetsarbetet inom bygg- och energisektorn

Markskruvar kan ofta ersätta betongplintar och betongfundament inom byggsektorn. Resultatet är kraftigt minskade utsläpp av koldioxid genom en byggnads livscykel.

– Det här är en teknik som är disruptiv och som helt kommer att förändra synen på hur vi bygger hus och andra konstruktioner, säger Richard Alm, vd på företaget Sluta Gräv.

Solcellsparker har nu börjat uppföras med markskruv som fundament för att ytterligare öka hållbarheten i projektet.

Cirka 40 procent av världens koldioxidutsläpp kommer från byggnader, varav 80 procent kommer från själva byggtillfället. Behovet av ett markfundament som bidrar till minskad klimatpåverkan vid byggnation av exempelvis bullerplank, solcellsanläggningar på mark, Attefallshus och trädäck är därför stort.

Företaget Sluta Gräv har utvecklat en teknik där stora skruvar kan ersätta betongplintarna till en grund, genom att skruvas ner på tillräckligt stort djup. Ovanpå skruvarna byggs konstruktionen.

Förutom att hållfastheten och stabiliteten blir större, krävs betydligt mindre naturresurser och energi, samtidigt som det går mycket fortare och allt detta till ett betydligt lägre pris.

– Det här är ett teknikskifte. Vi brukar jämföra med hur man tidigare spikade gipsskivor och altantrall men nu istället skruvar dessa. Man har grävt plintar sedan stenåldern och nu finns en ny teknik som är bättre och billigare, säger Richard Alm.

En markskruv sänker koldioxidutsläppen med 60 procent i jämförelse med en betongplint.

Skruven från Sluta Gräv är gjord av stål

Själva skruven är tillverkad av vanligt, galvaniserat stål och finns i olika modeller beroende på vad de skall användas till samt vilka jordförhållanden som råder.

Skruven kan återanvändas flera gånger, till exempel när man river ett hus. Den dag skruven blir för sliten kan metallen återvinnas.

– Det är ett enormt steg jämfört med betongplintar. Cement återanvänds inte. Varje gång man ska bygga nytt på betongplintar, måste man ta till nya resurser från ett kalkbrott till cementen för att skapa betongen. Då är det mycket mer hållbart att använda våra markskruvar, säger han.

Utbyggnaden av förnyelsebara energikällor i Sverige går nu snabbt, bland annat i form av solcellsparker som uppförs på stora landarealer.

– Vi jobbar väldigt mycket med solcellsparker genom flera av de största svenska solcellsföretagen. För detta ändamål är markskruven idealisk då den bidrar till ökad hållbarhet och minskade utsläpp och minskad resursallokering för hela projektet, säger Richard Alm.

Om 10–15 år spår Sluta Gräv att markskruven är en ursprungsprodukt. Den

har en tydlig hållbar miljöprofil, hög skalbarhet och möter byggmarknadens, och privatpersonens, högt ställda krav på en produkt som bidrar till ökad produktivitet, är kostnadseffektiv och hållbar.

Elisabeth Lodin är PR & Kommunikationsansvarig på Sluta Gräv.

– Vi ser en byggbransch som är inne i ett stort paradigmskifte där byggföretag, om de inte har en miljöklassificerad produkt, blir bortsållade på en gång i en upphandling. Därför är det viktigt att alla aktörer tar ansvar och ställer om till ett mer hållbart och miljömässigt byggande. Vår markskruv är en del av det, avslutar hon.

Om Sluta Gräv
Sluta Gräv är Sveriges största leverantör av kostnadseffektiv markförankring via markskruvar. Sluta Grävs egenutvecklade markskruv är en modern och kostnadseffektiv markförankring som snabbt och hållbart skapar ett stabilt markfundament för stora och små byggprojekt.

Företaget är baserat i Helsingborg, och har 130 partners som är auktoriserade montörer av Sluta Grävs markskruv.

Läs mer på www.slutagrav.se

Mer från Sluta Gräv

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Sluta Gräv och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?