Annons

Näringslivets argument för globalt CO2-pris: ”Det måste kosta”

En global prissättning på koldioxidutsläpp gör gröna teknologier mer konkurrenskraftiga och får aktörer att välja grönt. En lösning för att driva på världen till att nå Parisavtalets mål på 1,5 grader. Det menar Danske Banks hållbarhetschef Roger Josefsson. 

Thomas Hörnfeldt, hållbarhetschef och omvärldsanalytiker, på SSAB och Roger Josefsson, hållbarhetschef, på Danske Bank.
Thomas Hörnfeldt, hållbarhetschef och omvärldsanalytiker, på SSAB och Roger Josefsson, hållbarhetschef, på Danske Bank.
Foto:Jessica Gow/TT
Foto:Magnus Fond
Foto:Jesper Frisk
Thomas Hörnfeldt, hållbarhetschef och omvärldsanalytiker, på SSAB, Christoffer Nelson, biträdande chefsförhandlare, Roger Josefsson, hållbarhetschef, på Danske Bank.
Thomas Hörnfeldt, hållbarhetschef och omvärldsanalytiker, på SSAB, Christoffer Nelson, biträdande chefsförhandlare, Roger Josefsson, hållbarhetschef, på Danske Bank.

Enligt Världsbanken finns det i dag 65 stycken olika initiativ världen över för prissättning av koldioxidutsläpp. Att införa ett globalt prisgolv för koldioxidutsläpp skulle enligt många representanter från näringslivets vara en snabb åtgärd för att nå klimatmålet.

”Vi behöver sätta ett pris på våra utsläpp. Dels är det något som skulle kunna implementeras snabbt och dels är det teknikneutralt”, säger Roger Josefsson, hållbarhetschef på Danske Bank.

Med de 65 initiativen prissätts endast drygt en femtedel av världens utsläpp och flera länder saknar i dag någon form av reglering eller prissättning. 

I juni släppte Internationella valutafonden (IMF) ett förslag om ett internationellt prisgolv, där de skriver att ”det skulle erbjuda en realistisk möjlighet att katalysera det globala behovet av åtgärder”.  

En förhoppning inför Cop26 var att förhandlingarna skulle leda till en aktualisering av frågan. Men enligt Sveriges biträdande chefsförhandlare, Christoffer Nelson, är förslaget inte aktuellt i samband med Cop26, vilket Di kunnat rapportera.

”Sverige har fört fram frågan om pris på koldioxid på global nivå. Men det finns inte med i beslutstexten och det är en fråga som inte varit så framträdande, av flera olika anledningar”, säger Christoffer Nelson. 

En av de anledningarna är att ett sådant beslut skulle omfattas av klimatkonventionen och förhålla sig till dess princip att rika länder ska ”gå före”, med andra ord betala mer för sina utsläpp än utvecklingsländer. 

Men enligt Roger Josefsson skulle ett sådant förslag lösa flera andra frågor. 

”För mig är det något av en önskedröm. Jag är positiv till taxonomin men den är svårnavigerad och utgör en tung rapporteringsbörda för företagen. Med ett globalt prisgolv skulle många av taxonomins målsättningar uppnås i en traditionell investeringskalkyl”, säger Roger Josefsson. 

Ett globalt prisgolv skulle ha en stor påverkan för de företag som genererar stora utsläpp. Enligt Di:s klimatindex är SSAB ett av börsbolagen med högst utsläpp, med redovisade 9,6 miljoner ton koldioxidutsläpp i den egna verksamheten och 1,2 miljoner ton i företagets värdekedja under 2019. 

Thomas Hörnfeldt, SSAB:s hållbarhetschef och omvärldsanalytiker, menar att de skulle välkomna förslaget om ett globalt prisgolv på koldioxidutsläpp.

”Det viktiga är att signalen kommer, att det måste kosta för att släppa ut koldioxid. Det måste kosta för alla länder och alla branscher så att vi har lika villkor. Det är väldigt viktigt”, säger han och fortsätter:

”Sedan hur marknadsmekanismerna och prissättningen för koldioxidutsläpp ska formas, det är upp till de som bestämmer.”

Sedan 2005 har EU ett utsläppshandelssystem, ETS (EU Emissions Trading System), där aktörer tilldelas en kvot bestående av utsläppsrätter. Enligt Roger Josefsson är systemet ett bevis på att ett globalt prisgolv skulle fungera för att nå nettonollutsläpp.

”Vi har mycket bevis att koldioxidpriser fungerar och får verksamheter att ställa om. En intressant observation är att utsläppsminskande teknologier inte verkade implementeras på bred front förrän EU:s utsläppshandelssystem infördes år 2005”, säger han.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera