1515

Näringslivets argument för globalt CO2-pris: ”Det måste kosta”

En global prissättning på koldioxidutsläpp gör gröna teknologier mer konkurrenskraftiga och får aktörer att välja grönt. En lösning för att driva på världen till att nå Parisavtalets mål på 1,5 grader. Det menar Danske Banks hållbarhetschef Roger Josefsson. 

Thomas Hörnfeldt, hållbarhetschef och omvärldsanalytiker, på SSAB och Roger Josefsson, hållbarhetschef, på Danske Bank.
Thomas Hörnfeldt, hållbarhetschef och omvärldsanalytiker, på SSAB och Roger Josefsson, hållbarhetschef, på Danske Bank.
Foto:Jessica Gow/TT
Foto:Magnus Fond
Foto:Jesper Frisk
Thomas Hörnfeldt, hållbarhetschef och omvärldsanalytiker, på SSAB, Christoffer Nelson, biträdande chefsförhandlare, Roger Josefsson, hållbarhetschef, på Danske Bank.
Thomas Hörnfeldt, hållbarhetschef och omvärldsanalytiker, på SSAB, Christoffer Nelson, biträdande chefsförhandlare, Roger Josefsson, hållbarhetschef, på Danske Bank.

Enligt Världsbanken finns det i dag 65 stycken olika initiativ världen över för prissättning av koldioxidutsläpp. Att införa ett globalt prisgolv för koldioxidutsläpp skulle enligt många representanter från näringslivets vara en snabb åtgärd för att nå klimatmålet.

”Vi behöver sätta ett pris på våra utsläpp. Dels är det något som skulle kunna implementeras snabbt och dels är det teknikneutralt”, säger Roger Josefsson, hållbarhetschef på Danske Bank.

Med de 65 initiativen prissätts endast drygt en femtedel av världens utsläpp och flera länder saknar i dag någon form av reglering eller prissättning. 

I juni släppte Internationella valutafonden (IMF) ett förslag om ett internationellt prisgolv, där de skriver att ”det skulle erbjuda en realistisk möjlighet att katalysera det globala behovet av åtgärder”.  

En förhoppning inför Cop26 var att förhandlingarna skulle leda till en aktualisering av frågan. Men enligt Sveriges biträdande chefsförhandlare, Christoffer Nelson, är förslaget inte aktuellt i samband med Cop26, vilket Di kunnat rapportera.

”Sverige har fört fram frågan om pris på koldioxid på global nivå. Men det finns inte med i beslutstexten och det är en fråga som inte varit så framträdande, av flera olika anledningar”, säger Christoffer Nelson. 

En av de anledningarna är att ett sådant beslut skulle omfattas av klimatkonventionen och förhålla sig till dess princip att rika länder ska ”gå före”, med andra ord betala mer för sina utsläpp än utvecklingsländer. 

Men enligt Roger Josefsson skulle ett sådant förslag lösa flera andra frågor. 

”För mig är det något av en önskedröm. Jag är positiv till taxonomin men den är svårnavigerad och utgör en tung rapporteringsbörda för företagen. Med ett globalt prisgolv skulle många av taxonomins målsättningar uppnås i en traditionell investeringskalkyl”, säger Roger Josefsson. 

Ett globalt prisgolv skulle ha en stor påverkan för de företag som genererar stora utsläpp. Enligt Di:s klimatindex är SSAB ett av börsbolagen med högst utsläpp, med redovisade 9,6 miljoner ton koldioxidutsläpp i den egna verksamheten och 1,2 miljoner ton i företagets värdekedja under 2019. 

Thomas Hörnfeldt, SSAB:s hållbarhetschef och omvärldsanalytiker, menar att de skulle välkomna förslaget om ett globalt prisgolv på koldioxidutsläpp.

”Det viktiga är att signalen kommer, att det måste kosta för att släppa ut koldioxid. Det måste kosta för alla länder och alla branscher så att vi har lika villkor. Det är väldigt viktigt”, säger han och fortsätter:

”Sedan hur marknadsmekanismerna och prissättningen för koldioxidutsläpp ska formas, det är upp till de som bestämmer.”

Sedan 2005 har EU ett utsläppshandelssystem, ETS (EU Emissions Trading System), där aktörer tilldelas en kvot bestående av utsläppsrätter. Enligt Roger Josefsson är systemet ett bevis på att ett globalt prisgolv skulle fungera för att nå nettonollutsläpp.

”Vi har mycket bevis att koldioxidpriser fungerar och får verksamheter att ställa om. En intressant observation är att utsläppsminskande teknologier inte verkade implementeras på bred front förrän EU:s utsläppshandelssystem infördes år 2005”, säger han.


Innehåll från SAS InstituteAnnons

S-Bank har Finlands mest nöjda bankkunder: ”Data och nyfikenhet avgörande för alla våra beslut ”

Johanna Makkonen, senioranalytiker på S-Bank.
Johanna Makkonen, senioranalytiker på S-Bank.

I över tio år har finländska S-Bank konsekvent och strategiskt arbetat med att samla och dra nytta av sin data. I dag har banken nästan halva Finlands befolkning som kunder – och olika undersökningar visar att man även har landets nöjdaste bankkunder. 

Enligt Johanna Makkonen, senioranalytiker på S-Bank, är det framför allt förmågan att omvandla det svåra till det enkla som ligger bakom framgången.

Öka produktiviteten och innovationen med hjälp av data – läs mer här. 

S-Bank har fått utmärkelser för ”Finlands nöjdaste bankkunder” av bankjämförelsetjänsten Sortter Oy och ”det mest innovativa företaget i den finländska finanssektorn” från handelshögskolan Hanken.

S-Bank är del av den större kooperativa organisationen, S-Gruppen. Trots att S-bank är en jämförelsevis ung organisation, har banken aktivt arbetat med vad som har varit nyckeln till framgången: data.

Teknikfundamentet skapar möjligheter 

Många företag har ett stort fokus på att bli mer datadrivna. Men innan man på ett effektivt sätt kan börja dra nytta av all data måste de underliggande processerna fungera och samspela väl.

– Processerna för att skapa och ta hand om data behöver vara väl etablerade och dokumenterade. Lagring och strukturering av data behöver vara på plats. Du behöver också säkerställa datakvaliteten. För att kunna göra detta behöver du också ha rätt verktyg för att kunna hantera din data, säger Johanna Makkonen och fortsätter: 

– Vi började med att visualisera vår data i olika rapporter. Under de senaste åren har vår största upptäckt varit att vi inte bara använder den för att analysera historiken och titta bakåt, utan också använder den för att göra förutsägelser om framtiden.

Underlättar beslutsfattande 

Alla fördelar som ett företag har av att använda data fullt ut blir inte alltid synliga för kunderna.

– Primärt använder vi oss av data för att organisationen ska kunna fatta bättre beslut och för att kunna erbjuda våra kunder ännu bättre lösningar och tjänster, säger Johanna Makkonen. 

Enligt Iikka Kuosa som är Senior Vice President of IT and Products vid S-Bank är detta också strategin från den högsta ledningen: 

– För att kunna svara till våra kunders framtida behov använder vi data som underlag för våra strategiska beslut. Vi måste ge våra kunder service och därför måste vi också och hålla koll på vad våra kunder gör för att förstå vad som driver dem, säger han.

Data – en riktig problemlösare

Tidigare avslog S-Bank många låneansökningar. Trots att antalet ansökningar ökade, minskade andelen lån som beviljades.

– När vi tittade på vår data kunde vi se att i takt med att vi fick in allt fler ansökningar tog handläggningen för varje ansökan allt längre tid. De långa handläggningstiderna ledde till att många kunder tog tillbaka sina ansökningar, eftersom de behövde lånet snabbare än vad vi kunde handlägga deras ärenden, säger Johanna Makkonen.

Bankens processutvecklingsteam genomlyste hela låneprocessen. På så sätt kunde S-bank identifiera var i kedjan det gick långsammast och vilka slags ansökningar som var mest tidskrävande. Det gjorde det enklare att fördjupa sig i enskilda detaljer och se till att de fungerar snabbare och effektivare. Samtidigt kunde man använda data för att förutsäga framtida beteenden och hjälpa kunder att fatta bättre och ekonomiskt mer hållbara beslut.

Verktyg och nyfikenhet i samverkan

Två saker förtjänar extra uppmärksamhet här, nämligen verktygen och nyfikenheten. 

– Jag skulle säga att jag nog är ganska nyfiken, men jag är också definitivt realist. För att tillfredsställa nyfikenheten krävs också att man har full kontroll på underliggande tekniska detaljer. Då blir det mycket enklare att vara öppen och titta djupare in i frågan, berättar Johanna Makkonen. 

För att stärka analysen ytterligare samarbetar S-Bank med SAS Institute, som har försett dem med bästa tänkbara plattform för dataanalys. 

– Jag skulle inte påstå att jag blev ”förälskad” i de lösningar vi fick av SAS, men det var inte långt ifrån. Den här resan har bara börjat och jag ser verkligen fram emot vad vi kan skapa tillsammans i framtiden, avslutar Johanna Makkonen.

Förändra hur du fattar beslut – läs mer om hur data kan hjälpa dig här. 

 

Mer från SAS Institute

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med SAS Institute och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?