Näringslivet måste enas – ”det handlar om att undvika greenwashing”

En gemensam överenskommelse för vad begreppet klimatpositivitet faktiskt innebär kan komma snart inom näringslivet, tror Åsa Stenmarck, talesperson i en av arbetsgrupperna inom regeringens samverkansprogram för näringslivets klimatomställning.

”Däremot kan det ta längre tid att få till en officiell standard”, säger hon.

Innovativa bolag som kan bidra till en grön omställning ska få utrymme att växa då en standard för klimatpositivitet tas fram.
Innovativa bolag som kan bidra till en grön omställning ska få utrymme att växa då en standard för klimatpositivitet tas fram.Foto:Petr David Josek

Allt fler företag vill bli klimatpositiva. I grunden är det förstås en bra ambition att företag vill bidra till omställningen – men vad innebär det egentligen att kalla sig klimatpositiv? 

I dag finns ingen standard eller enhetlig definition av begreppet. I Sverige arbetar flera större och mindre företag för att få till just det, men arbetet spretar i åtminstone ett par olika initiativ. 

Diskussioner pågår också inom ramen för regeringens samverkansprogram för näringslivets klimatomställning. Och det är här, tror Åsa Stenmarck som är talesperson för den arbetsgrupp som går under namnet ”Definitioner och mätbarhet” och till vardags handläggare på Naturvårdsverket, som man tillsammans kan komma fram till något konkret. 

”Det företagen gjort kan så klart mynna ut i något hos oss. Vi vill inte uppfinna hjulet en gång till. Målet är att få till en definition som är bra både utifrån företagens och den nödvändiga omställningens perspektiv”, säger hon. 

Åsa Stenmarck.
Åsa Stenmarck.

Att Sverige ensamt ska kunna spika en standard för klimatneutralitet är dock inte aktuellt. Men förhoppningen är att gruppen som samlats i regeringens regi åtminstone ska kunna skjuta in vad som utifrån ett svenskt perspektiv är viktigt då frågan om en standard diskuteras internationellt. 

”Exakt hur definitionen för klimatpositivitet kommer att tas fram vet vi ännu inte. Om det sker inom det regelrätta standardarbetet eller om det drivs av en organisation där tillräckligt många bidrar. Det spelar kanske mindre roll”, säger Åsa Stenmarck. 

Varför är det då så viktigt att få till en definition av begreppet klimatpositiv? Åsa Stenmarck säger att det handlar om att få en tydlighet i vad det handlar om. 

”Som kund har du inte möjlighet att läsa på hur mycket som helst. Du ska kunna lita på begreppet. Enkelt uttryckt handlar det om att undvika greenwashing.”

Helt lätt är arbetet dock inte. En fråga som gruppen tittar på nu handlar om hur företag som anses vara innovativa och kan bidra till en grön omställning i hela branscher ska få utrymme att växa, även om det innebär ökande utsläpp. 

”Den här typen av frågor vill vi ta hänsyn till på ett klokt sätt. Men vi är bara i början av arbetet.”

Åsa Stenmarck är självklart positiv till företag som vill arbeta för en omställning av näringslivet, men råder ändå till viss försiktighet med begreppet klimatpositivitet innan det finns en färdig standard.

”Jag tycker att man ska vara generellt skeptisk och försiktig i att gå in i olika initiativ innan arbetet är helt klart. Mitt råd är att tänka efter ordentligt först, så att man har så mycket som möjligt på fötterna.”

En officiell standard tror hon kan ta lite tid att förverkliga. Däremot kan det gå fortare med en gemensam överenskommelse som kan ligga till grund för begreppet klimatpositivitet, innan en standard är på plats.

”Gemensamma överenskommelser är en bra väg framåt tills standarder finns på plats. Väntan behöver inte bli alltför lång om det handlar om att införa system som hjälper konsumenter att få ökad jämförbarhet inom olika varugrupper. Många företag och branscher jobbar hårt för att få till det”, säger hon. 

LÄS MER: Max kallar sig klimatpositiva – trots stadigt ökande utsläpp

 

 


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?