1515
Annons

Myndigheter upphandlar för miljarder utan hållbarhetsanalys

Notan för svenska offentliga upphandlingar landar årligen på runt 800 miljarder kronor. Samtidigt tar endast hälften av myndigheterna genomgående hänsyn till hållbarhet vid upphandlingarna.

”Det är en stor outnyttjad potential”, säger Hewan Temesghen på Fairtrade Sverige.

Hewan Temesghen, generalsekreterare för Fairtrade Sverige.
Hewan Temesghen, generalsekreterare för Fairtrade Sverige.Foto:Fairtrade

I Sverige sker upphandlingar med offentliga medel till en summa på omkring 800 miljarder kronor årligen. Det motsvarade i fjol nära en sjättedel av bruttonationalprodukten och knappt en tredjedel av utgifterna i offentlig sektor. 

Därmed går Sverige också miste om en stor möjlighet att påverka målen i Agenda 2030 i rätt riktning, anser undersökningens rapportförfattarna. 

”Den offentliga upphandlingen har stor outnyttjad potential. Vi genomförde den här enkäten för att undersöka hur hållbarhetsarbetet ska kunna växlas upp”, säger Hewan Temesghen, generalsekreterare för Fairtrade Sverige.

Enkäten skickades till både myndigheter och kommuner under hösten 2021 och nära varannan inkom med ett svar. Resultatet visar att sju av tio myndigheter har en policy för hållbar upphandling, men att nära hälften av myndigheterna kartlägger hållbarhetsrisker ”ibland” eller ”aldrig”. 

Två av tio upphandlande myndigheter uppger sig alltid ställa hållbarhetskrav och villkor i relation till identifierade risker. Fyra av tio ställer oftast krav på det.

”Nordiska ministerrådet har kallat det här för ’the missing multiplier’. Hållbar upphandling skulle kunna främja samtliga av FN:s hållbarhetsmål och hela 82 procent av delmålen”, säger Hewan Temesghen. 

Hållbar energi, hållbar konsumtion och ett stabilt klimat är några exempel som hör till målen. Ett annat är att världen ska vara fri från barnarbete, något som ska ske redan 2025. Men de senaste siffrorna visar att det finns 160 miljoner arbetande barn i världen – och att antalet har ökat för första gången på tjugo år. 

”Problemet är att många upphandlande organisationer inte gjort riskanalyser eller ställt relevanta krav – och därför inte vet ifall de köper in varor som tillverkats av barn. Miljontals människor befinner sig i tvångsarbete under de globala leverantörskedjorna. Det är väldigt allvarligt”, säger Hewan Temesghen. 

Enligt Fairtrade Sverige finns analyser som pekar på att strategiskt hållbarhetsarbete inte behöver öka en organisationes kostnad. Samtidigt uppger många av de svarande att de skulle behöva mer resurser för att kunna ställa relevanta hållbarhetskrav.

”Det handlar om allt från nya styrdokument till kontinuerlig kompetensförsörjning. Vi behöver en kraftsamling bland politiker och ledningsgrupper för att lösa det här”, säger Hewan Temesghen. 

Regeringen skickade i höstas ut ett förslag på remiss där man föreslår en lagskärpning för att klimatet, människors hälsa och djuromsorg ska beaktas vid offentlig upphandling. Hur långt räcker det förslaget, tycker ni?

”Det är ett viktigt initaitiv som kan bli ännu bättre. Mänskliga rättigheter bör nämnas i lagtexten. Och för att harmonisera förslaget med FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter bör det framgå att risker ska hanteras och följas upp”, säger Hewan Temesghen. 

Hon påpekar att klockan tickar. Om bara tre år ska världen vara fri från barnarbete. 

”Jag skulle önska att 2022 blev året då Sverige skruvar upp hållbarhetsarbetet inom offentlig upphandling. Det krävs för att klara den omställning som vi alla är beroende av.”

 

 


EU:s senaste plan skapar ”farlig” osäkerhet

Fler utsläppsrätter från EU skapar en osäkerhet som hotar den gröna omställningen. Det säger Danske Banks makroanalytiker Therese Persson, som pekar på att priset redan sjunkit efter onsdagens besked från kommissionen. 

Therese Persson anser att det blivit mindre fokus på den gröna omställningen efter kriget i Ukraina.
Therese Persson anser att det blivit mindre fokus på den gröna omställningen efter kriget i Ukraina.Foto:Alexander Donka

EU-kommissionen presenterade under onsdagen sin Repower EU-plan som går ut på att fasa ut köp av rysk naturgas senast 2027. Den omställningen beräknas kräva investeringar i ny infrastruktur på 2.200 miljarder kronor, varav 210 miljarder kronor ska komma från det europeiska utsläppsrättshandelsystemet ETS. Något som skulle innebära försäljning av 15 procent fler utsläppsrätter än vad som är normalt under ett år. 

”Allt annat lika kommer ett högre utbud leda till att priset kommer att gå ned. Bara på de initiala uppgifterna om den här finansieringslösningen såg vi att priset sjönk 6 procent. Det ger en första indikation på vad som komma skall”, säger Therese Persson. 

Ett lägre pris innebär sannolikt att företag som förutsatt högre utsläppspriser får svårare att priskonkurrera. Danske Bank bedömer bland annat att aktörer som Hybrit och H2 Green Steel kan drabbas. Förslaget innebär också att det inte blir lika bråttom för stora utsläppare att ställa om sin verksamhet.

”När priset stadigt ökat har incitamenten för företag att ställa om och att investera i den omställningen ökat. Men det här kommer att skapa en osäkerhet kring det. Och man vill ju inte att priset ska sjunka. Det blir billigare för företag att exempelvis fortsätta använda kol då.”

Det är dock inte helt säkert att kommissionens förslag klubbas intakt. Det måste gå igenom parlamentet vars miljöutskott i tisdags tog fram ett förslag som vill gå åt motsatt håll och drastiskt minska antalet utsläppsrätter. En förutsägbarhet i prisutvecklingen är nödvändig, enligt Therese Persson. 

”Jag tror absolut att trovärdigheten för systemet kan skadas. Det blir så tydligt att det är en så speciell marknad. Med valuta- och aktiehandeln har man hyfsad koll på vad som gäller. Här har vi en stor aktör som kan förändra spelreglerna väldigt snabbt om det behövs”, säger hon och lägger till:

”Man vet inte heller när den här typen av åtgärd kan behövas igen. Det kan komma fler tillfällen då EU anser att utsläppsrätterna ska öka. Och den osäkerheten är farlig.” 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?