Annons

Myndigheten: ”Inför en nationell plattform för hållbar finansiering”

Sverige når – eller är nära att nå – fyra av sexton uppsatta miljökvalitetsmål, enligt en färsk utvärdering från Naturvårdsverket. Men i många fall är utvecklingen negativ.

”Vi är fortfarande långt ifrån att nå flera av miljömålen”, säger Björn Risinger, generaldirektör Naturvårdsverket i en kommentar.

Foto:Maja Suslin/TT
Foto:Torstein Bøe
Foto:Maja-Stina Skarstedt

Naturvårdsverket genomför vart fjärde år en så kallad fördjupad utredning, vars syfte är att redogöra för förutsättningarna att nå Sveriges miljömål till 2030. Årets utvärdering visar att fyra av sexton mål nås eller är nära att nås. 

Det handlar om målen ”frisk luft”, ”giftfri miljö”, ”skyddande ozonskikt” och ”säker strålmiljö”.

Övriga tolv miljökvalitetsmål når Sverige inte. 

”Det är glädjande när vi ser att miljöarbetet ger resultat, men det är också tydligt att det behövs omfattande och brådskande åtgärder inom ett flertal områden. Vi är fortfarande långt ifrån att nå flera av miljömålen”, säger Björn Risinger, generaldirektör vid Naturvårdsverket, i ett pressmeddelande. 

En av flera slutsatser i utvärderingen är att det går att se tydliga effekter av ett förändrat klimat i Sverige. Naturvårdsverket konstaterar att klimatförändringarna påverkar såväl möjligheterna att nå miljömålen som samhället i stort. 

”Denna påverkan väntas öka”, skriver myndigheten. 

Myndigheten slår också fast att den biologiska mångfalden utarmas både globalt och i Sverige. Dock finns, menar Naturvårdsverket, goda möjligheter till ökad samhällsnytta genom att förbättra styrning och incitament för ett hållbart brukande i odlings- och skogslandskap. 

I den fördjupade utvärderingen passar Naturvårdsverket också på att presentera ett antal konkreta förslag för regeringen. Några av dem handlar om att göra det ekonomiskt lönsamt för mark- och skogsägare att bevara biologisk mångfald, att förenkla arbetet med att restaurera våtmarker samt att skapa förutsättningar för hållbar förvaltning av leder för friluftsliv. 

Ytterligare ett förslag går ut på att förbättra möjligheten för svenska finansmarknaden att bidra till att miljömålen nås. 

”Man ser att det finns hinder för att svenska finansmarknadsaktörer ska kunna styra om investeringar och kunna bidra till finansiering av aktiviteter som syftar till att miljömålen nås”, säger Annemay Ek, som är handläggare vid Naturvårdsverkets miljömålsenhet och har ingått i projektledningen för arbetet med den fördjupade utvärderingen. 

Ett sådant hinder är bristen på tillförlitlig och standardiserad data, vilket finns för klimatet men saknas för övriga miljömål. 

Ett annat hinder är brist på kunskap. 

”Kunskapen är begränsad om vilka lösningar som finns för att begränsa de negativa externaliteterna”, säger Annemay Ek. 

Ett tredje hinder som pekas ut i rapporten rör det begränsade utbudet av investeringsbara projekt. 

”Vi på Naturvårdsverket och andra myndigheter ser ett behov av en nationell plattform för hållbar finansiering. Det är ett förslag kopplat till klimat som vi presenterar i samband med underlaget till den klimatpolitiska handlingsplanen. Vi föreslår nu att den ska breddas och hantera även de andra miljömålen som finns i EU:s taxonomi.”

Ännu ett förslag till regeringen handlar om ytterligare resurser till Finansinspektionen. 

”Vi ser att de ska kunna upparbeta den kompetens och den kunskap som behövs för att utöva den tillsyn behövs på det här området”, säger Annemay Ek. 

Riksdagen beslutade om miljökvalitetsmålen 1999. Ambitionen är att målen ska nås inom en generation, vilket från början sattes till år 2020. 

Sedan Agenda 2030 spikades har miljömålen kommit att ses som den miljömässiga dimensionen av de globala hållbarhetsmålen. Därför har 2030 kommit att bli det år som nu ses som nästa hållpunkt för målen. 

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera