1515
Annons

Mitt i heta debatten: Storsatsning på biogas invigd – ”taxonomin gynnsam”

I dagarna inviger Gasum en anläggning för över 400 miljoner kronor där restprodukter från Stora Enso ska omvandlas till flytande biogas. Drygt 120 miljoner kronor kommer från ett statligt stöd. 

”Vi är glada över att den svenska regeringen stöttar biogasens tillväxt”, säger vd:n Johanna Lamminen.

Sveriges miljö- och klimatminister Per Bolund och en drönarbild över Gasums nya anlägging i Nymölla.
Sveriges miljö- och klimatminister Per Bolund och en drönarbild över Gasums nya anlägging i Nymölla.Bild:Kollage: TT/Gasum

Efter presentationen av EU:s taxonomi över hållbara investeringar har bioenergin varit föremål för en intensiv debatt.

Villkoren är för hårda, säger svenska branschföreträdare. Tvärtom, de är för milda, tycker miljörörelser i Europa. Utländska EU-parlamentariker har kallat bioenergikriterierna för ett resultat av svensk lobbyism. 

Mitt i allt detta presenterar Nordens största bioenergibolag Gasum sin nya anläggning i skånska Nymölla i anslutning till Stora Ensos massa- och pappersbruk. Vid invigningen deltog miljö- och klimatminister Per Bolund.

Fabriken är ett resultat av av investeringar på 270 miljoner kronor från Gasum som helägs av finska staten. Dessutom skjuter Stora Enso till 50 miljoner kronor medan svenska Naturvårdsverket bidrar med ytterligare drygt 120 miljoner kronor via Klimatklivet.

Gasums vd Johanna Lamminen välkomnar stödet från Sverige.

”Vi är glada över att den svenska regeringen stöttar biogasens tillväxt”, säger hon till Di TV.

Anläggningen, som genom ett syrefritt förlopp omvandlar processvatten från Stora Ensos bruk, ska årligen kunna producera flytande biogas i en mängd som motsvarar bränsleförbrukningen för uppemot 200 lastbilar.

”Fler och fler företag krokar arm kring biogasen”, säger Johanna Lamminen till Di TV.

Hon ser anläggningen som ett banbrytande sätt att producera energi och hon är inte orolig för taxonomins effekter:

”Vår förståelse är att taxonomin är gynnsam för den här sortens satsningar på biogas.”

På planeringsstadiet finns ytterligare två fabriker i Skåne som ska delfinansieras av Klimatklivet. 

Vid presentationen av det slutliga taxonomiförslaget specificerade EU att villkoren för bioenergi kommer att uppdateras i takt med annan lagstiftning. Men Gasums vd ser ljust på branschens framtid.

”Efterfrågan på förnybar gas är så stark att taxonomin i det här läget inte är något hot mot vår affär eller möjligheterna att göra den lönsam”, säger hon till Di TV.

I Sverige har bioenergibranschen studsat till över det faktum att taxonomins krav innebär att det för fordon i praktiken enbart kommer att vara el och vätgas, och inte biodrivmedel, som klassas som gröna tekniker med start 2026. Att biodrivmedel som framställs från grödor inte anses hållbara har också rört upp känslor.

Bland annat har den svenska branschorganisationen Svebio ställt sig mycket kritisk till taxonomiförslaget.

Vd:n Gustav Melin välkomnar nya bioenergisatsningar och ser positivt på branschens utvecklingsmöjligheter. Taxonomin har gjort investerare oroliga men han väntar sig också att restriktionerna kommer att mildras, säger han.

”Det är klart att det är ett problem att branschen nu börjar tveka. Men vi i branschen tror att vi kommer att lyckas att få politiker och allmänhet att förstå att det här är bra lösningar. Då kommer det att bli mycket mer biobränsle”, säger han.

Världsnaturfonden, WWF och ytterligare två organisationer hoppade av EU:s expertgrupp för hållbara finanser kort efter taxonomins presentation i protest mot kriterierna för bioenergi och skogsbruk.

Ola Hansén, som är klimatexpert på WWF i Sverige, säger att hans organisation inte är entydigt negativa till bioenergi. Energislaget har en roll att spela i klimatomställningen, men är samtidigt ett brett paraplybegrepp, betonar han.

”Hur 'bra' eller 'dålig' en viss form av bioenergi är när det gäller klimat och biologisk mångfald beror på detaljer som typ av insatsvara och dess ursprung. Generellt ser vi att rest- eller biprodukter från industrin och jordbruket, något biogasen vanligtvis görs av, har större potential jämfört med primära biobränslen”, säger han och fortsätter:

”Våra kollegor i Bryssel hoppade av EU:s expertgrupp för att de inte tycker att taxonomin lyckas med att bena ut vad som är mer eller mindre hållbart och för att EU-kommissionens slutversion i stora delar frångick de rekommendationer som expertgruppen tog fram.”

Se hela inslaget med Gasums vd Johanna Lamminen i spelaren ovan.

Läs mer:
Biodrivmedel från jordbruket ratas i taxonomin – ”Det är en katastrof”
Bioenergi, skog, fastigheter och vattenkraft: här är nya EU-taxonomin
Gröna bilister: Stoppa inte biogasbilar från upphandling

Innehåll från SEK Svensk ElstandardAnnons

Bakom kulisserna i det uppkopplade samhället

Thomas Korssell, vd på SEK Svensk Elstandard.
Thomas Korssell, vd på SEK Svensk Elstandard.

Framtidens standardisering stavas elbilar och smarta kläder. Den fossilfria omställningen väntar runt hörnet – och det är standarder som gör den möjlig.

 – Vi kommer prata betydligt mer om standarder i framtiden. Det blir ännu viktigare när vi ska ställa om till solceller, vindkraft och batterier, säger Thomas Korssell, vd på SEK Svensk Elstandard.

Alla kommer i kontakt med standarder – men få vet om det. Idag tar vi knappar, larmsystem, automatiska belysningssystem och självkörande vattenspridare för givet. Enligt Thomas Korssell är det tack vare standarder vi kan göra det.

– Det finns en anledning till att du kan starta din elvisp hemma när du sitter i bilen och ha sockerkakan färdig när du kommer hem, skrattar han.

Ett ännu mer uppkopplat samhälle

Enligt Thomas Korssell behöver inte alla förstå de bakomliggande orsakerna till varför saker fungerar som de gör, eftersom han tror att standarder i framtiden allt mer kommer paketeras som färdiga lösningar.

– Snart kommer fler vara sina egna elproducenter, utan att man för den sakens skull måste vara en expert i frågan. Produkterna och tjänsterna räknar exempelvis ut energianvändning, energislag och vädertecken – för att man enklare ska kunna optimera sin egen energiförbrukning, säger han.

Vidare menar Thomas Korssell att bilpooler och laddstationer i förlängningen är standarder. Likaså smarta klockor och andra ”wearables”. Det finns många faktorer som spelar in för att olika smarta system ska kunna kommunicera med varandra – allt från cybersäkerhet till funktion och design.

– Man kan säga att standarder egentligen är tekniska regler för samverkan – både mellan varandra och i olika system. Men det är nog lite enklare att förklara det som anledningen till att man kan fjärrstyra sitt sockerkaksbak, säger Thomas Korssell.

Läs det senaste från SEK Svensk Elstandard här.  

Högaktuellt engagemang

Även om inte alla behöver förstå de bakomliggande principerna, är det desto viktigare att engagera sig tidigt i standardiseringsarbetet om man arbetar i branschen. För att Sverige ska kunna fortsätta vara ett framgångsrikt innovationsland krävs det att man har koll på omvärlden så att man kan attrahera rätt sorts kompetens.

– Dessutom skapar det förutsättningar för ett stort nätverk, som i sin tur leder till en bättre förståelse för energisituationen i världen.

Nyfiken på att påverka elstandarder? Anmäl dig här.  

Fakta:
SEK Svensk Elstandard är en ideell organisation, utsedd av regeringen att ansvara för all elektroteknisk standardisering i Sverige. SEK är svensk nationalkommitté i IEC och alla svenska företag, myndigheter, organisationer, högskolor och universitet kan delta i standardiseringsarbetet.

Besök SEK Svensk Elstandards hemsida.  

Mer från SEK Svensk Elstandard

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med SEK Svensk Elstandard och ej en artikel av Dagens industri

Regeringen vill slopa höjd bränsleskatt

Finansminister Mikael Damberg (S).
Finansminister Mikael Damberg (S).Foto:TT

Sverige går mot kärvare ekonomiska tider och då är det inte läge med höjda skatter, säger finansminister Mikael Damberg (S) till TV4 och föreslår därför att den inflationsstyrda höjningen av drivmedelsskatten ska stoppas tillfälligt.

”Det är inte rimligt med de höga bensin- och dieselpriserna att vi då automatiskt skulle få en skattehöjning vid årsskiftet, det tycker inte jag är rätt politik i det här skede”, säger Damberg till kanalen.

Regeringen har tidigare gått fram med förslaget om att pausa uppräkningen av reduktionsplikten för bensin och diesel för 2023.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera