Misslyckat FN-möte ställer högre krav på näringslivet

När politiken inte lever upp till förväntningarna ökar pressen på näringslivet att kliva fram. Sällan har det varit lika sant som nu, då FN-processen inte lyckas leverera som önskat i klimatarbetet.

Efter nära två dygn på övertid slutade klimatmötet i Madrid i vad deltagare kallar för ett misslyckande och en besvikelse. Diskrepansen mellan vad vetenskapen kräver för att vi ska undvika farliga klimatförändringar och vad världens ledare lyckas åstadkomma vid förhandlingsbordet är slående.

Som det ser ut just nu accelererar vi in i en uppvärmning av jorden som kraftigt kommer att förändra tillvaron som vi känner den i dag.

Bland dem som i hårdaste ordalag beskylls för att ha bromsat och förhalat i Madrid hör USA, Brasilien och Australien. 2019 års kraftiga bränder i Kalifornien, Amazonas och Sydney, som lämnat tusentals hemlösa, har uppenbart inte räckt till för att få dessa länders auktoritära ledare att ta klimathotet på allvar.

Borta är dynamiken från Paris, där såväl ledarskap som vilja till samarbete var ett annat. 

På plussidan från de senaste veckornas klimatarbete finns EU:s löfte om en ”grön giv” och det faktum att 26 av 27 länder är överens om att nå ett klimatneutralt Europa till 2050. För näringslivet sänder det här tydliga signaler om att den transformation som väntar ekonomin nu kan ta ytterligare fart.

Samtidigt står det förfärande klart att det arbete som ryms inom FN-processen inte är i närheten av tillräckligt. Och det har sagts länge nu, men tål att upprepas – när politiken inte lyckas leva upp till förväntningarna, då krävs att andra aktörer kliver in och tar ansvar.

Av den anledningen är det hoppfullt att se det som sker inom delar av finansvärlden och institutioner som Europeiska investeringsbanken och Världsbanken.

Av samma anledning är det värt att nämna att antalet företag som anslutit sig till vetenskapligt baserade mål på 1,5-grader nu uppgår till 177 stycken, vilket innebär att de lovar klimatneutralitet senast 2050. Enligt organisationerna bakom initiativet är det en dubblering av antalet bolag sedan september månads klimatmöte i New York.

I Madrid manade också 630 institutionella investerare världens länder att uppdatera sina nationella klimatplaner, att fasa ut kol och att upphöra med fossila subventioner.

Och det var inte för inte som FN:s generalsekreterare António Guterres uppmanade än fler bolag att gå före i klimatarbetet. Dels genom eget arbete i linje med vad forskningen kräver, dels genom att trappa upp kraven på politiken.

”Jag ber er att utmana era regeringar så att deras ekonomiska politik gör det möjligt för företag att investera i en framtid med nettonoll i utsläpp”, sa han.

Att vägarna framåt i klimatarbetet är fler än den som FN-processen erbjuder kan möjligen också illustreras av det faktum att Australien – ett land som alltså stretade emot rejält i Madrid – i veckan beslutade att gå med i den globala ledarskapsgrupp för den tunga industrins omställning som Sverige och Indien lanserat.

Australiens roll i övrigt beskrivs som sagt annars i inte smickrande ordalag. Tillsammans med Brasilien pekas man ut som den part som jobbat hårdast för att sänka Madridmötets mest centrala fråga, artikel 6, vilken ska sätta reglerna för marknadsmekanismer då ett land köper utsläppsminskningar i ett annat land.

Nu accepterade dock inte en majoritet av länderna några kryphål i Parisavtalets regelverk, vilket ledde till att ett beslut för andra klimatmötet på raken fick skjutas på framtiden.

Just frågan om kryphål är central – om det påminde inte minst Greta Thunberg.

”Länder hittar smarta sätt för att komma runt riktig handling, som att dubbelräkna utsläppsminskningar och att flytta sina utsläpp utomlands. De backar från löften om att höja ambitionen och vägrar betala för lösningar, förluster och skador”, sa den numera världsberömda svenska aktivisten i sitt tal från Madrid och varnade för ”smart bokföring och bra pr”.

Det här gäller för övrigt inte bara länder – utan i lika hög grad alla de företag som gör sitt bästa för att på olika sätt hitta kreativa svar på varför just deras verksamhet ska kunna fortsätta expandera och släppa ut växthusgaser.

Resultatet i Madrid kan tvivelsutan sägas vara ett uttryck för den politiska polarisering som råder i världen. Men utanför FN-processen växer kraven på konkret handling. 

Nästa år är det upp till alla länder att höja ambitionen och visa de demonstrerande ungdomarna att man tar deras ord på allvar.

 


Detta är en artikel från Di:s analysredaktion. Dagens industris journalister måste rapportera privata aktieinköp till ansvarig utgivare, och innehavet får säljas tidigast efter en månad.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från Monitor Capital MarketsAnnons

Därför ökar intresset för investeringar i onoterade bolag

Fredrik Roos, en av grundarna till Monitor Capital Markets.
Fredrik Roos, en av grundarna till Monitor Capital Markets.

När coronapandemin bredde ut sig i våras tog många ett steg tillbaka. Investerare var inga undantag och resultatet blev fallande kurser. Men nu har återigen aktiviteten kommit tillbaka och intresset för att investera i onoterade bolag har blivit allt starkare. Monitor Capital Markets, som mäklar just onoterade aktier, har nu vind i seglen och ska därför expandera. 

– Redan i somras tog det ordentlig fart igen. Juli, som annars är en relativt lugn månad, var minst sagt transaktionsintensiv. Efterfrågan på onoterat ökar kontinuerligt och vi växer och ska därför anställa fler medarbetare, berättar Fredrik Roos, vd på Monitor Capital Markets som är ett mäkleri med fokus på onoterade värdepapper. 

Läs mer om Monitor Capital Markets. 

På spelplanen, inte vid sidlinjen 

Vid kriser minskar investerare ofta sin risk. I mars, när coronakrisen slog till med full kraft, skedde precis det och investerare gjorde sig mer likvida genom att sälja tillgångar, till exempel aktier, såväl noterade som onoterade. 

– Troligen gjorde sig investerare alltför likvida. Mycket talar för att intresset för att investera i onoterat kommer att öka allt mer. Det beror bland annat på att det kontinuerligt kommer fler intressanta startups samt att det finns gott om mogna bolag som man kan investera i innan de noteras, konstaterar Fredrik Roos.

Sund och effektiv andrahandsmarknad för onoterat

Monitors affärsidé är att upprätthålla en sund och effektiv andrahandsmarknad för onoterade bolag. Rent konkret innebär det att den investerare som vill köpa eller sälja en onoterad aktie tar kontakt med Monitor Capital Markets, som i sin tur åtar sig att hitta en motpart.

En nyckelfaktor bakom bolagets framgång när det gäller att säkerställa avslut är dess nätverk, som Fredrik Roos och hans kollegor successivt har byggt upp under de dryga tio år som de har arbetat med onoterat. Nätverket består av förmögna privatpersoner, family offices, fonder, investmentbolag samt börsnoterade bolag som är intresserade av onoterade investeringar. 

– Investeringar i onoterat kan vara svåråtkomliga för privatplacerare. Genom vårt nätverk, som utgörs av aktiva investerare, får man ta del av dessa möjligheter, säger Roos och berättar att den genomsnittliga transaktionen ligger i spannet 0,5–1 miljon kronor. 

Avlastar bolagsledningarna

Det är inte bara investerare som uppskattar Monitor Capital Markets tjänster utan även de onoterade bolagen. Anledningen är att de ser en stor fördel med en organiserad handel och en aktör som är specialiserad på just detta. Att onoterade företag kontaktar Monitor beror bland annat på att bolaget bidrar till ökad likviditet i aktien samt att bolagsledningarna avlastas.

– Att hantera enskilda aktieägares frågor tar för det första mycket tid och för det andra så finns det en risk att man inte behandlar alla ägare lika. Och det är här vi kommer in i bilden eftersom vi agerar professionellt, oberoende och behandlar alla lika, berättar Fredrik Roos. 

Förbättrar likviditeten

Ett annat dilemma som Monitor bidrar till att lösa är likviditeten. Genom sitt nätverk av investerare kan Monitor hitta en motpart vilket bidrar till en effektivare andrahandsmarknad. 

– Vi agerar inte rådgivare och kan inte garantera avslut, men vi har ett mycket starkt track record när gäller att komma till avslut. Det bidrar i sin tur till att likviditeten förbättras, vilket är bra vid kommande kapitalanskaffningar, säger Fredrik Roos. 

Granskar verksamheten

När Monitor tar sig an ett bolag granskas verksamheten för att säkerställa att den är seriös. Alla köpare och säljare är anonyma så länge de inte sitter i ledningen. 

– Ledande befattningshavare har ett informationsövertag och det bör investerare få reda på. För oss är transparens A och O och det vet vi att våra uppdragsgivare värdesätter, avslutar Fredrik Roos.

Fakta: Monitor Capital Markets

Monitor Capital Markets arbetar enbart inom orderförmedling. Bolaget arbetar således som ett renodlat finansiellt mäkleri utan rådgivning. Genom sitt breda kontaktnät och samarbete med de ledande aktörerna på marknaden för främst onoterade tillgångar bygger Monitor Capital Markets verksamheten framför på andrahandsmarknad och kapitalanskaffning. Läs mer här.

 

Mer från Monitor Capital Markets

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Monitor Capital Markets och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?