1515
Annons

Missar i utsläppsrapporten – det här bör du också redovisa

Än så länge står GHG-protokollets scope 1, 2 och 3 i centrum när bolag rapporterar utsläpp av växthusgaser. Men fler aspekter finns att lyfta in i års- och hållbarhetsredovisningar – här är de viktigaste. 

Foto:Mostphotos

Marginaleffekter:

Ibland kan det vara av intresse att se vilka undanträngningseffekter en produkt eller tjänst har. Exempelvis kan marginaleffekten av ett ökat tågresande – som ökar tågbolagets utsläpp – vara att färre väljer att ta det så mycket mer utsläppskrävande flyget.

Är det relevant för affären så är detta något som kan beskrivas i års- och hållbarhetsrapporteringen.

”Det handlar om att se helheten. Tåget har visserligen utsläpp, men de är betydligt lägre än andra tjänster som det ersätter. Materialåtervinning är ett annat exempel, som minskar behovet av jungfruligt material. Det handlar om produkter och tjänster som på något vis gör nytta i samhället”, säger Göran Erselius, senior konsult och partner på konsultbyrån 2050 som länge hjälpt företag att rapportera enligt GHG-protokollet.

Dock finns ett antal saker att se upp med vid rapportering av marginaleffekter. Dels är den här typen av beräkningar beroende av ett stort antal antaganden, dels är det av avgörande betydelse vem man jämför sig med, varnar Göran Erselius.

”Nästan alla företag kan på något sätt jämföra sina produkter mot det som är allra sämst i klassen och på så vis framstå som bra för klimatet. Om ett företag har många produkter är en risk också att de väljer ut de produkter där de har en undanträngningseffekt som är gynnsam, medan de undviker att tala om produkter och tjänster där undanträngningseffekter är negativ.”

Negativa utsläpp:

En annan sak som bolag gärna lyfter fram i sin redovisning är det som kallas för negativa utsläpp. Hit hör satsningar på exempelvis biokol och kolsänkor, där växtligheten hjälper till att binda koldioxid. Hit hör också koldioxidinfångning vid förbränning av biomassa (beccs). 

”Det här ingår inte i scope 1, 2 och 3, men bör redovisas separat om det har stor betydelse för verksamhetens klimatpåverkan. Jag tycker att det skulle vara bra om Greenhouse Gas Protocol blev ännu tydligare med att den här typen av information kan vara viktig, till exempel genom ett så kallat scope 4”, säger Göran Erselius.

Ännu en sak som företag ägnar sig åt – i allt större utsträckning dessutom – är klimatkompensation. Göran Erselius tycker att det är bra att detta helt ligger utanför scopen. 

”Klimatkompensation är något helt annat än den typen av åtgärder där man samlar in och lagrar CO2 från sin egen anläggning. Här handlar det om att man köper tjänster av andra bolag där finansiering har bidragit till antingen positiva undanträngningseffekter eller skapandet av kolsänkor.”

Liksom med all annan rapportering gäller det att vara så transparent som möjligt. 

”När man går ut med att man är klimatneutral, med hjälp av köp av klimatkompensation, är det extra viktigt att visa att man omfattar hela sin värdekedja och hur man då har gjort sina beräkningar.”

Många bolag upplever nog att det är orättvist att de inte får kvitta sina utsläpp?
”Ja, så är det. Och de får redogöra för negativa utsläpp, men det ska inte ingå i scope 1, 2 eller 3. Men jag tror att vi kommer att få se en utveckling av GHG-protokollet framöver. Om till exempel CCS-tekniken slår igenom tror jag att man kanske kommer att se över och förtydliga scope 1”, säger Göran Erselius.

Biogena utsläpp:

Ytterligare en sak som inte ska ingå i beräkningen av scope 1, 2 och 3 är det som kallas för biogena utsläpp. Enligt Göran Erselius är det dock väldigt sällsynt att bolag rapporterar för koldioxidutsläppet från förbränningen av biobränsle – kanske just eftersom dessa inte ingår i GHG-protokollets tre scope.

Han tycker dock att detta kan vara befogat att redogöra för – i synnerhet om biobränslet har en väldigt lång cykel. 

”Med tanke på den omställningstakt som krävs i dag för att vi ska klara klimatmålen så är det intressant att lyfta. Även om det naturligtvis inte går att likställa med när vi tar upp fossila bränslen, som tillför systemet koldioxid som legat utanför systemet i miljontals år.”

Sannolikt ligger fokus hos bolagen på att redovisa utsläpp som ingår i scope 1–3, men här kan en dialog föras med sina intressenter om redovisningens innehåll. 

”Sammanfattningsvis tycker jag att flera av ovan nämnda utsläpp som ligger utanför scopen är intressanta att redovisa. Det finns dock en fara i om de överskuggar kommunikationen av scope 1–3 och i stället för att vara ett komplement blir den huvudsakliga redovisningen av företagets klimatpåverkan”, säger Göran Erselius. 

SKF:s miljardinvestering – 101 fabriker ska stöpas om

Kullagerjätten SKF har minskat utsläppen med närmare 40 procent sedan 2015. Nu siktar man en koldioxidneutral i tillverkning 2030 med hjälp av grön el och automatisering.

Alrik Danielson, vd SKF.
Alrik Danielson, vd SKF.Foto:Magnus Gotander,

Idag är två av 103 fabriker hos SKF koldioxidneutrala. Nu ökar industrijätten målet till att vara koldioxidneutrala i hela tillverkningen 2030. 

”Vi räknar med att kunna minska utsläppen med nästan 100 procent i vår tillverkningsprocess. För att hantera de utsläpp vi inte lyckas bli av med, till exempel vissa installationer där det används gas, kommer vi att använda oss av klimatkompensering”, säger SKF:s hållbarhetschef Johan Lannering.

2015 satte SKF målet att minska koldioxidutsläppen från tillverkningen med 40 procent per kullager. Idag har man minskat utsläppen med 36 procent.

Enligt Johan Lannering är nycklarna till minskade utsläpp hos SKF inköp av grön energi samt energieffektiviseringar.

För 2020 har SKF öronmärkt 3.3 mdkr till fabriksinvesteringar. Det handlar bland annat om investeringar i nya system, automatisering och digitalisering av processer.

”Med hjälp av automatisering och bättre produktionsanläggningar minskar vi energiförbrukningen hela tiden. Det är lätt att sätta likhetstecken mellan sådant som gynnar klimatet och ökade kostnader, men det ser vi inte i vår verksamhet”, säger Johan Lannering.

Han pekar på en investering i bolagets fabrik i Göteborg som ökade produktiviteten med en dryg tredjedel, samtidigt som energiförbrukningen minskade med 5 procent. En central del av SKF:s hållbarhetsstrategi är cirkulära lösningar där man har ett livscykelperspektiv på sina produkter, som servas för att leva längre, återbrukas och till sist återvinns.

SKF:s klimatmål är inte certifierade enligt den globala standarden för klimatneutralitet, PAS 2060, som även inkluderar utsläpp från kunder och leverantörer.  Inte heller har bolaget fått sina mål godkända av organisationen Science Based Targets Initiative, SBTI, som granskar om företags klimatstrategier bygger på vetenskapliga grunder. 

”Våra mål för 2025 är inte certifierade och vi har ännu inte fattat ett beslut kring hur vi ska göra med målen för 2030. Än så länge har vi inte tyckt att en certifiering tillfört något, men vi kommer definitivt att titta på det i takt med att processen går framåt”, säger Johan Lannering.

”När vi satte vårt mål för 2025 använde vi samma metoder och verktyg som förespråkas av SBTI men vi valde att inte certifiera målet externt. Vi är dock trygga med att 2025 målen ligger väl inom ramarna för SBTI”, fortsätter han.

Ni har valt att endast inkludera den egna verksamheten i era klimatmål, inte utsläpp som kan kopplas till era leverantörer eller kunder. Varför har ni gjort det valet?

”Våra mål omfattar scope 1 och 2 eftersom vi måste börja med oss själva och det vi kan kontrollera. Vi jobbar dock en hel del mot våra leverantörer, mot att de ska ha isocertifiering, men också med deras utsläpp.”

 

 

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera