1515
Annons

Mer hållbarhetsprat än verkstad hos svenska storbolag

Svenska storbolag är fortsatt bättre på att kommunicera hållbarhetsambitioner än att leverera resultat i hållbarhetsarbetet. 

Det står klart när hållbarhetscentret Misum vid Handelshögskolan i Stockholm nu släpper sin tredje upplaga av forskningsrapporten ”Walk the talk”.

Lin Lerpold.
Lin Lerpold.Foto:Amanda Lindgren

Av 95 undersökta bolag på Nasdaq OMX Large Cap kommunicerar 84 bolag mer om hållbarhetsambitioner än om vilka mål de uppnått. Bara sju bolag levererar mer hållbarhetsresultat än vad de pratar om sitt hållbarhetsarbetet. Det visar rapporten ”Walk the talk” som hållbarhetscentret Misum vid Handelshögskolan i Stockholm släpper för tredje gången.

Walk the talk har producerats vart annat år sedan 2015. Sedan dess har bolagens kommunikation kring hållbarhet ökat kraftigt. Ökningen verkar dock ha planat ut då ökningen var större mellan åren 2015-2017 än mellan åren 2017-2019.

”Rapporten visar att företagsansvar och hållbarhet nu finns med i retoriken hos företagens högsta ledning. Hållbarhet är i dag tydligt integrerat i många företags affärsmodeller och strategier”, säger Lin Lerpold, docent och forskare vid Misum, till Aktuell Hållbarhet.

Den data Misum tagit fram visar att antalet hållbarhetschefer i ledningsgruppen minskat hos de största företagen sedan 2017. Det här kan enligt Lin Lerpold tolkas på två sätt. Antingen som att hållbarhetsfrågan nedprioriterats eller som att hållbarhetsfrågan nu integrerats bättre i bolaget.

En positiv trend i rapporten är att fler företag rapporterar mål som är mätbara och går att följa upp. Samtidigt konstaterar Lin Lerpold att många mål fortfarande är väldigt kortsiktiga. En majoritet av de mål som svenska bolag satt sträcker sig bara till 2020.

Ett fåtal bolag som H&M, Holmen och Billerud Korsnäs har dock satt långsiktiga klimatmål till år 2040 eller senare. Klimatmål tycks också vara de mål som företag har lättast att kommunicera långsiktigt.

”Flera av de mål som är riktigt långsiktiga handlar om att bli klimatneutrala. Något bolag har också satt mål om klimatneutralitet relativt snart i tiden. De företag som har långsiktiga mål har sällan mer än ett eller kanske två mål som är satta längre bort än 2030, säger Ylva Forsberg, en av rapportförfattarna och student vid Handelshögskolan.

Lin Lerpold och rapportförfattarna Ylva Forsberg och Martina Kaplanová berättar att sektorsindelningen i rapporten bygger på den sektorsindelning som Nasdaq använder. Ett problem med sektorsindelningen är att hållbarhetsarbetet i olika branscher i samma sektor kan se väldigt annorlunda ut.

”Ett exempel är sektorn ”consumer services” där bolag som H&M och Axfood finns tillsammans med en rad nya gaming-bolag. Gaming-bolagen drar ner medelvärdet för sektorn rejält. Gamingföretagen är överlag jättedåliga på hållbarhetsarbete”, säger Lin Lerpold.

En sektor som enligt rapportförfattarna förbättrat både hållbarhetskommunikationen och hållbarhetsarbetet är finanssektorn.

”Finansbranschen har lyft sig rejät. Det är en stor grupp och vi har delat upp den i investment, banker och real estate. Alla grupperna är bra på att kommunicera, men bankerna är bäst på att visa tydliga resultat.”

Det bolag som ät bäst bland bankerna i ”Walk the talk” är Nordea. Anders Langworth, tillförordnad hållbarhetschef på Nordea, anser att ett tydligt och uttalat stöd från ledningen, fokus på branschöverskridande samarbeten och en kontinuerlig dialog med Nordeas affärsområden är tre faktorer som gör Nordeas hållbarhetsarbete effektivt och framgångsrikt.

”Att våra hållbarhetsexperter för en kontinuerlig dialog med affärsområdena bidrar till ökad förståelse för vad våra kunder efterfrågar och bidrar till ett hållbarhetsengagemang hos rådgivarna. Många frågar sig fortfarande varför en bank ska engagera sig i hållbarhet, så det finns ett behov av att förklara den potential som banker och andra finansiella aktörer har”, säger han till Aktuell Hållbarhet.

Lin Lerpold säger att det är roligt att se att bankerna nu verkligen börjat se betydelsen av sin indirekta påverkan.

”Banker har inte en direkt påverkan på samma sätt som till exempel Billerud Korsnäs. Men nu börjar bankerna förstå att också de har en påverkan, om än indirekt. Det är positivt.”

Lin Lerpold har varit med sedan starten av rapportserien Walk the talk och den som skapat rapporteringskonceptet. Hon säger att det inte råder någon tvekan om att bolagen i dag både pratar mer och levererar mer inom hållbarhetsområdet. Och hon konstaterar också att både prat och handling behövs för att företagen ska kunna bidra till en hållbar utveckling.

”Generellt har alla bolag lyft sig både på ”prat” och ”gå”-sidan. Det är viktigt att förstå att vår rapport har ett representativt perspektiv, det vill säga att vi förutsätter att det går att säga något om vad bolagen faktiskt gör. På senare tid har det diskuterats mycket om vad som ska komma först, prat eller handling, och om bolag så att säga måste ”walk to talk”. Prat och handling sker ju samtidigt. Vissa bolag har som strategi att först göra något och sedan berätta om det. Andra företag har som strategi att berätta om något bolaget ska göra för att sedan göra det. På så sätt kan bolaget sätta press på sig självt att verkligen leverera.”

Innehåll från HPEAnnons

Hållbarhet genom hela kedjan för en bättre värld

– HPE arbetar ständigt för att reducera verksamhetens totala klimatavtryck; inom ramen för hållbarhetsprogrammet HPE Living Progress arbetar vi med olika initiativ som sträcker sig hela vägen från produktionskedjan, genom utrustningens livslängd, till återvinning.

Citatet är från Jostein Birkeland som arbetar som Sustainability Consulting Technologist på HPE. Jostein växte upp i skidorten Lillehammer 20 mil norr om Oslo och under uppväxten spenderade han mycket tid i naturen. Han blev tidigt medveten om klimatkrisen som mänsklighetens största utmaning och utbildade sig till ingenjör med målet att arbeta med hållbarhet och energifrågor. Efter tre år som lösningsarkitekt på HPE öppnades möjligheten för honom att ta klivet till en roll där han utbildar och representerar HPE som talare på temat hållbarhet, och dessutom arbetar tillsammans med kunder för att optimera energieffektiviteten i deras driftmiljöer.

– Efter mina år som lösningsarkitekt har jag en god förståelse för hur tekniken fungerar och vad som påverkar energiåtgången. Det känns meningsfullt att arbeta med saker som främjar en positiv utveckling för planeten och att göra det på ett företag som HPE, som tar hållbarhet på allvar, och arbetar med frågan på ett konkret sätt.

Hållbarhetsstrategi som värdeskapare 

Alltför många organisationer tar höjd för framtida tillväxt när de gör IT-investeringar, vilket leder till att de överdimensionerar och får därigenom utrustning som står och drar el i onödan. Genom att växla över från fysisk utrustning i egen datahall, till att köpa kapaciteten som tjänst, finns det ofta stora effektiviseringar att hämta hem.

– Schablonen säger att nyttjandegraden i en virtualiserad miljö som kunden driftar på egen hand är cirka 30 procent. När HPE driftar utrustningen är målet en nyttjandegrad på 60 procent eller mer, berättar Jostein.

Med infrastruktur som tjänst är det också enklare att växla över till ny och mer energisnål utrustning. Till skillnad från konsumentelektronik, där tumregeln är att det är mer klimatsmart att behålla samma enhet under längre tid, kan man minska de totala utsläppen som genereras via datacentret genom att växla över till ny och mer energisnål utrustning. Uppskattningsvis är det hållbart att byta utrustning med en frekvens på cirka 4–5 år för servrar och 5–7 år för lagring.

– Våra kunder som köper kapacitet som tjänst kan vara trygga med att vi hela tiden strävar mot att producera så rent och effektivt som möjligt. De kan fokusera på den dagliga driften och sina affärsmål, och får hållbarhetstänket på köpet. 

Svart på vitt om datacentrets energiförbrukning

För att bidra till minskade utsläpp behöver också fler göra mer, och för att främja den hållbara omställningen genom hela ekosystemet utmanar HPE sina underleverantörer att tänka på hur tekniken kan göra mindre påverkan på miljön. Ett exempel är AMD som har ändrat design och tillverkningsmetod för sina CPU:er, något som fått positiv effekt på miljön både när det kommer till produktion och användning. Faktum är att de sju mest energieffektiva servrarna från HPE på Energy Stars rankning i dagsläget är med inbyggd AMD-teknologi.

Att låta färre servrar göra jobbet i datacentret är viktigt eftersom det största avtrycket på klimatet från utrustningen sker när den är i bruk. Det är även viktigt att ha kontroll på användningen för att ha möjlighet att göra skillnad. Därför erbjuder HPE en kostnadsfri tjänst som hjälper kunder att identifiera produkter som genererar höga utsläpp utifrån tillverkning, användningsfas och uttjänt livslängd. Med hjälp av mjukvara utvecklad av Massachusetts Institute of Technology (MIT) analyseras de totala utsläppen av hårdvaran och den utrustning som drar mest el lokaliseras och kan ersättas med mer energieffektiva alternativ. 

– Som företag har vi gjort ett aktivt val att visa vägen i den gröna omställningen och när vi hjälper våra kunder minskar vi våra indirekta utsläpp. För oss är det självklart att alla som väljer HPE ska se oss som en del av det egna hållbarhetsarbetet, säger Jostein.

Viktigt att agera redan idag

Det mesta tyder på att vi just nu står på tröskeln till en ny era som kommer att kännetecknas av ett större fokus på hållbarhet, och klimatavtrycket kommer att bli en allt tyngre vägande faktor vid en IT-investering. Budskapet i rapporten som FN:s klimatpanel IPCC släppte i april 2022 är tydligt – handlingsutrymmet för att nå målet på 1,5 graders uppvärmning är nu. De organisationer som inte redan idag har en plan för mätning och minskning kommer inte att kunna svara på de frågor som deras kunder kommer att ställa om ett par år. Så för den som inte redan har börjat är det hög tid att mäta sitt klimatavtryck och aktivt arbeta för att minska sina utsläpp.

– Hållbarhet är vår tids viktigaste fråga och därför behöver vi alla göra det vi kan. Vi på HPE bidrar dels genom att minska vårt eget klimatavtryck, dels genom att hjälpa våra kunder att ställa om till en mer hållbar IT-infrastruktur, oavsett om det handlar om att energioptimera, analysera infrastrukturen eller hjälpa våra kunder att ta steget att konsumera IT som tjänst.

Om HPE Living Progress

HPE Living Progress är HPE:s program för hållbarhet och socialt ansvarstagande som syftar till att använda kraften i företaget till att bidra till en positiv utveckling för planeten och de samhällen där vi verkar.

Läs om vårt arbete för en mer hållbar IT, ladda ner infografen om den senaste rapporten. 

eller ta del av mer information och ladda ner hela rapporten här 

Nyfiken på fakta om AMD:s energieffektiva infrastruktur? Ladda ner infografen! 

 

Mer från HPE

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med HPE och ej en artikel av Dagens industri

Vattenfall bygger ny vindkraft i Tyskland

Svenska Vattenfall får snurra igång tyskt havsbaserat vindkraftsprojekt. Projektet väntas ge fossilfri el till över en miljon tyska hushåll, skriver bolaget i ett pressmeddelande.

Foto:Vattenfall/Ties van der Horst

Den havsbaserade vindkraftsparken ska byggas 85 kilometer utanför ön Borkum på den tyska Nordsjökusten. År 2027 väntas den anslutas till det tyska elnätet och parken kommer då att ha en effekt om 908 MW årligen. Det motsvarar elkonsumtionen för över en miljon tyska hushåll.

Energijätten förvärvade det havsbaserade vindkraftsprojektet redan 2016, men nya upphandlingssystem gjorde att projektet auktionerades på nytt. Vattenfall använde sig då av företrädesrätten och behåller nu ansvaret för att utveckla parken.

”Vi är mycket glada över att ha fått kontraktet för detta projekt. Den snabba utbyggnaden av förnybar energi är nyckeln till att permanent minska Tysklands beroende av fossila bränslen”, säger Catrin Jung, chef för havsbaserad vindkraft på Vattenfall.

Vattenfall har sedan innan de tyska vindkraftsparkerna ”Dantysk” och ”Sandbank”.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera