1515

Megatrenderna göder de svenska åkrarna

Det finns en rad megatrender som talar för svenskodlat protein. Inte minst baljväxter som ärtor och bönor där det finns potential att öka odlingen från dagens 50.000 till över 150.000 hektar 

”De flesta växtbaserade produkter i dag innehåller sojaproteiner eftersom de är billiga. Problemet är att soja odlar vi inte i Sverige”, förklarar Eva Johansson, professor vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU:s institution för växtförädling.
”De flesta växtbaserade produkter i dag innehåller sojaproteiner eftersom de är billiga. Problemet är att soja odlar vi inte i Sverige”, förklarar Eva Johansson, professor vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU:s institution för växtförädling.Foto:Jenny Svennås-Gillner

För precis fyra år sedan kom chockbeskedet för hundratals bönder i Skåne och Halland, och för Sveriges alla konsumenter, när livsmedelsjätten Findus meddelade att fabriken i Bjuv och hela den svenska produktionen av gröna ärtor lades ner. 

I dag är den svenska ärtan på väg att ta gruvlig revansch, som en av de mest lovande råvarorna i den allt hetare jakten på nya, växtbaserade proteinalternativ.

Gråärt, blåärt, rättviksärt, åkerböna, gotlandslinser... det är bara några av alla de baljväxter som framgångsrikt har odlats i Sverige en gång i tiden men som har konkurrerats ut av andra grödor. 

Nu är många av dem på väg mot comeback, vilket på sikt kan komma att förändra den växtbaserade proteinmarknaden.

”De flesta växtbaserade produkter i dag innehåller sojaproteiner eftersom de är billiga, har bra funktionalitet och ger ett bra nutritionellt innehåll. Problemet är att soja odlar vi inte i Sverige, samtidigt som den oftast inte heller är hållbart odlad”, förklarar Eva Johansson, professor vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU:s institution för växtförädling.

Den genomsnittliga årliga försäljningstillväxten för växtbaserade livsmedel har för medlemsföretagen i Växtbaserat Sverige legat på mellan 15 och 30 procent under de senaste fem åren. Det handlar dock till största delen om importerad råvara för dessa företag som bland annat består av Findus, Orkla, Nestlé samt några mindre aktörer. Det slås också fast i en färsk rapport från managementkonsultfirman Macklean: ”Nya produktlanseringar inom kategorin växtbaserade proteiner har fullkomligt exploderat… En överväldigande majoritet av produkterna är baserade på utländsk råvara”, konstateras i rapporten. 

Det är svårt att hitta svenskodlade växter som fullt ut kan mäta sig med sojabönan, medger Eva Johansson.

”Men hela baljväxtfamiljen, raps, potatis och allt gräs och grön biomassa har alla högvärdigt protein som också har både bra funktionalitet och bra nutritionellt innehåll.”

Ärtplantor på ett fält.
Ärtplantor på ett fält.Foto:Most Photos

Just nu kommer som sagt baljväxterna allt mer i fokus. Gul och grön ärta samt åkerböna hör till de mest populära. Även internationellt satsas stort på ärtor och åkerbönor som alternativ till sojabönan.

”Huvudproblemet med alla dessa är att få ekonomi i dem, att få en god avkastning för odlaren. Men också att få fram bra fraktioneringsmetoder för att verkligen få ut det högvärdiga proteinet”, säger Eva Johansson.

Svenskproducerade favabönor, eller åkerbönor som de oftare kallas, sätts det stora förhoppningar till via forskning och förädling för ta fram nya sorter bättre anpassade för svenska förhållanden och användningsområden.

”Visionen är att vi i Sverige ska kunna möta behovet av effektiv och närodlad produktion av högkvalitativa proteingrödor och därmed minska vårt beroende av importerad råvara för både foder och livsmedel. Det finns ett stort intresse för åkerbönans framtida potential inom den svenska inhemska livsmedelsförsörjningen”, förklarar Åsa Grimberg, forskare på SLU.

Eva Johansson ser också stor proteinpotential i mer primitiv svensk gröda.

I Proteinfabriken, ett Vinnovafinansierat projekt försöker SLU tillsammans med ett tiotal industrier ta fram metoder för att fraktionera grön biomassa till protein.

”Det är gräs, kålblad, sockerbetsblast, ärtrev, spenat... alla möjliga gröna blad. Där finns mycket högvärdigt protein.”

Det finns en stor mångfald av baljväxter som är möjliga att odla i Sverige. Det finns potential att öka odlingen från dagens 50.000 hektar totalt till över 150.000, enligt SLU.

Frågan är då när vi kan ha en självförsörjande svensk proteinodling?

”Det hänger framför allt på trender och konsumtionsmönster, det vill säga efterfrågan från konsumenterna. Om det efterfrågas och väljs så kommer det att gå fort. Men i dag är konsumenterna mer intresserade av att det är vegetabiliskt än att det är svenskodlat.”

Det finns dock en rad megatrender som talar för svenskodlat protein. Klimatkrisen kommer troligen att på sikt vålla problem för jordbruk i södra delarna av Europa, där i dag mycket av sojan som konsumeras i Sverige odlas. Medan vi här uppe kommer att få längre odlingssäsonger med bättre avkastning och förutsättningar.

Coronapandemin har samtidigt riktat strålkastarljuset på kopplingen mellan pandemier och vårt moderna jordbruk, långa leveranskedjor och inte minst djurhållningen. 

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?