”Inga beslut är fattade och mycket återstår inte minst för att klara finansieringen och sannolikt kommer det att krävas betydande ekonomiskt stöd från EU, staten och myndigheter. Men vi ser väldigt positivt på denna unika lösning som Göteborg och Sverige kan bli först i världen med”, säger Karin Lundqvist, utvecklingsingenjör på drivmedelskoncernen Preem.
Hon var också projektledare för den första förstudien av CinfraCap.
”Den visade att det finns stora fördelar, inte minst kostnadsmässigt, med att samarbeta för att bygga en gemensam infrastruktur och nu vet vi att en storskalig satsning på CCS (Carbon Capture and Storage) i Västsverige är möjlig”, säger Karin Lundqvist.
Sommaren 2020 kunde Di avslöja att flera stora industri- samt energibolag med stöd av statliga Energimyndighetens klimatsatsning Industriklivet påbörjat ett nytt stort samarbete på klimatområdet. Siktet är inställt på ett unikt miljardprojekt för transport och lagring av klimatpåverkande koldioxid som ska börja fångas in i stor skala från en rad av de största utsläppskällorna i Göteborgsområdet, inklusive flera oljeraffinaderier och kraftverk.
”Det handlar om att möjliggöra klimatomställningen i vår region, där vi bedömer att infångning och lagring av koldioxid är en av flera viktiga åtgärder som drastiskt kan sänka utsläppen. Här i Göteborg finns utmärkta förutsättningar för den här typen av storskalig CCS och gemensam infrastruktur med flera stora utsläppskällor och en stor hamn”, säger Alexandra Angelbratt, projektledare på Göteborg Energi.
En första förstudie blev klar förra året. Den visade alltså att en delad logistik- och infrastrukturlösning för transport och mellanlagring av koldioxid från industrigrind till kajkant är möjlig och dessutom har en stor potential. Resultatet var så positivt att parterna bestämde sig för att gå vidare. Och nyligen blev det klart att Energimyndigheten beviljat delfinansiering för nästa steg i processen.
”Infrastrukturen till och i Göteborgs Hamn kan få en avgörande betydelse för att kunna transportera infångad koldioxid från hela landet till förvaring under havets botten. Nu har vi glädjande nog fått besked att Energimyndigheten går in med delfinansiering och vi kan jobba vidare i fas två i projektet”, säger Anna-Karin Jannasch på Nordion Energi, som är delprojektledare för CinfraCap.
I nästa steg som nu inleds ingår att uppskatta avgifter för nyttjande av infrastrukturens olika anläggningar och utveckla en fungerande affärsmodell för CinfraCap.
”Bara från parternas fullt utbyggda anläggningar räknar vi med att kunna hantera cirka 2 miljoner ton koldioxid per år. Det motsvarar 75 procent av utsläppen från inrikes transporter i Västra Götalandsregionen”, säger Anna-Karin Jannasch.
Tanken är att göra infrastrukturen tillgänglig för alla, genom så kallat tredjepartstillträde.
”Det gör att vi är övertygade om att CinfraCaps infrastruktur kommer bidra till ytterligare betydande minskningar av koldioxidutsläpp. Något som vi liksom många andra strävar efter för att nå uppsatta klimatmål”, säger Anna-Karin Jannasch.
Preems raffinaderi i Göteborg är en av de stora utsläppare av koldioxid som hoppas att inom några år kunna börja fånga in stora delar av sina utsläpp.
”Det är som vi ser det helt nödvändigt att fånga in och lagra koldioxid i stor skala genom CCS för att klara både våra egna och Sverige klimatmål”, säger Karin Lundqvist på Preem.
Var är då den infångade koldioxiden tänkt att lagras?
”Det är inte bestämt. Men huvudspåret är att via fartyg transportera koldioxiden i flytande form för slutförvaring i gamla olje- och gasfält under havsbotten. Det finns planer på storskalig koldioxidlagring i både Norge och nu även i Danmark som förhoppningsvis kan bli aktuella”, säger Anna-Karin Jannasch på Nordion.
I förstudien uppskattades att den nya gemensamma infrastrukturen kommer att kräva investeringar på uppemot närmare 3 miljarder kronor. Därutöver tillkommer ytterligare betydande investeringar för att kunna fånga in koldioxiden hos de olika utsläpparna.
”Det handlar sammantaget om mångmiljardbelopp och att hitta en hållbar ekonomisk modell blir kanske den enskilt största utmaningen. Men om allt går som vi tror och hoppas just nu kommer Göteborg att ta ledarroll och ha en infrastrukturen för flytande infångad koldioxid på plats 2026 eller snarast därefter”, säger Hans Kreisel, vd för Nordion Energi.
