1515
Annons

Megaprojekt fångar in Göteborgs koldioxid

Göteborg kan bli först i världen med en öppen gemensam infrastruktur för transport av infångad koldioxid. Det hoppas en rad storföretag som tillsammans nu påbörjar nästa steg i mångmiljardprojektet Cinfra Cap. Om planerna går i lås kan det tas i drift under 2026 och på sikt transportera miljontals ton koldioxid till slutlig lagring och därmed bidra till Sveriges klimatomställning.

Götaplatsen i Göteborg.
Götaplatsen i Göteborg.Foto:Most Photos

”Inga beslut är fattade och mycket återstår inte minst för att klara finansieringen och sannolikt kommer det att krävas betydande ekonomiskt stöd från EU, staten och myndigheter. Men vi ser väldigt positivt på denna unika lösning som Göteborg och Sverige kan bli först i världen med”, säger Karin Lundqvist, utvecklingsingenjör på drivmedelskoncernen Preem.

Hon var också projektledare för den första förstudien av CinfraCap.

”Den visade att det finns stora fördelar, inte minst kostnadsmässigt, med att samarbeta för att bygga en gemensam infrastruktur och nu vet vi att en storskalig satsning på CCS (Carbon Capture and Storage) i Västsverige är möjlig”, säger Karin Lundqvist.

Sommaren 2020 kunde Di avslöja att flera stora industri- samt energibolag med stöd av statliga Energimyndighetens klimatsatsning Industriklivet påbörjat ett nytt stort samarbete på klimatområdet. Siktet är inställt på ett unikt miljardprojekt för transport och lagring av klimatpåverkande koldioxid som ska börja fångas in i stor skala från en rad av de största utsläppskällorna i Göteborgsområdet, inklusive flera oljeraffinaderier och kraftverk. 

”Det handlar om att möjliggöra klimatomställningen i vår region, där vi bedömer att infångning och lagring av koldioxid är en av flera viktiga åtgärder som drastiskt kan sänka utsläppen. Här i Göteborg finns utmärkta förutsättningar för den här typen av storskalig CCS och gemensam infrastruktur med flera stora utsläppskällor och en stor hamn”, säger Alexandra Angelbratt, projektledare på Göteborg Energi.

Illustration som visar det system för gemensam infrastruktur för transport och lagring av infångad koldioxid som planeras i Göteborg. Projektet har döpts till Cinfra Cap.
Illustration som visar det system för gemensam infrastruktur för transport och lagring av infångad koldioxid som planeras i Göteborg. Projektet har döpts till Cinfra Cap.

En första förstudie blev klar förra året. Den visade alltså att en delad logistik- och infrastrukturlösning för transport och mellanlagring av koldioxid från industrigrind till kajkant är möjlig och dessutom har en stor potential. Resultatet var så positivt att parterna bestämde sig för att gå vidare. Och nyligen blev det klart att Energimyndigheten beviljat delfinansiering för nästa steg i processen. 

”Infrastrukturen till och i Göteborgs Hamn kan få en avgörande betydelse för att kunna transportera infångad koldioxid från hela landet till förvaring under havets botten. Nu har vi glädjande nog fått besked att Energimyndigheten går in med delfinansiering och vi kan jobba vidare i fas två i projektet”, säger Anna-Karin Jannasch på Nordion Energi, som är delprojektledare för CinfraCap.

I nästa steg som nu inleds ingår att uppskatta avgifter för nyttjande av infrastrukturens olika anläggningar och utveckla en fungerande affärsmodell för CinfraCap.

 ”Bara från parternas fullt utbyggda anläggningar räknar vi med att kunna hantera cirka 2 miljoner ton koldioxid per år. Det motsvarar 75 procent av utsläppen från inrikes transporter i Västra Götalandsregionen”, säger Anna-Karin Jannasch.

karvik i Göteborgs Hamn är tilltänkt som möjlig lokalisering för en planerad terminal för mellanlagring av infångad koldioxid från bland annat raffinaderierna i närheten och för utskeppning till en slutlig lagringsplats.
karvik i Göteborgs Hamn är tilltänkt som möjlig lokalisering för en planerad terminal för mellanlagring av infångad koldioxid från bland annat raffinaderierna i närheten och för utskeppning till en slutlig lagringsplats.Foto:Göteborgs Hamn

Tanken är att göra infrastrukturen tillgänglig för alla, genom så kallat tredjepartstillträde.

”Det gör att vi är övertygade om att CinfraCaps infrastruktur kommer bidra till ytterligare betydande minskningar av koldioxidutsläpp. Något som vi liksom många andra strävar efter för att nå uppsatta klimatmål”, säger Anna-Karin Jannasch.

Preems raffinaderi i Göteborg är en av de stora utsläppare av koldioxid som hoppas att inom några år kunna börja fånga in stora delar av sina utsläpp.

”Det är som vi ser det helt nödvändigt att fånga in och lagra koldioxid i stor skala genom CCS för att klara både våra egna och Sverige klimatmål”, säger Karin Lundqvist på Preem. 

Var är då den infångade koldioxiden tänkt att lagras?
”Det är inte bestämt. Men huvudspåret är att via fartyg transportera koldioxiden i flytande form för slutförvaring i gamla olje- och gasfält under havsbotten. Det finns planer på storskalig koldioxidlagring i både Norge och nu även i Danmark som förhoppningsvis kan bli aktuella”, säger Anna-Karin Jannasch på Nordion.

I förstudien uppskattades att den nya gemensamma infrastrukturen kommer att kräva investeringar på uppemot närmare 3 miljarder kronor. Därutöver tillkommer ytterligare betydande investeringar för att kunna fånga in koldioxiden hos de olika utsläpparna.

”Det handlar sammantaget om mångmiljardbelopp och att hitta en hållbar ekonomisk modell blir kanske den enskilt största utmaningen. Men om allt går som vi tror och hoppas just nu kommer Göteborg att ta ledarroll och ha en infrastrukturen för flytande infångad koldioxid på plats 2026 eller snarast därefter”, säger Hans Kreisel, vd för Nordion Energi. 

Karin Lundqvist, utvecklingsingenjör Preem.
Karin Lundqvist, utvecklingsingenjör Preem.Foto:Patrik Olsson

 

 

Svenska bolagen som kan lyftas av Bidens klimatpaket: ”Det stärker såklart”

Ett historiskt klimatpaket har passerat den amerikanska senaten. Något som är goda besked för flera svenska aktörer.  

”Det är klart positivt utifrån svenska företags perspektiv”, säger Business Swedens regionchef Tobias Glitterstam. 

Josefin Johansson, hållbarhetsanalytiker på Handelsbanken (t. v.) och Lingyi Lu, hållbarhetschef på Söderberg & Partners (t. h.) kommenterar Bidens klimatpaket.
Josefin Johansson, hållbarhetsanalytiker på Handelsbanken (t. v.) och Lingyi Lu, hållbarhetschef på Söderberg & Partners (t. h.) kommenterar Bidens klimatpaket.Foto:Handelsbanken, Evan Vucci, Ola Hedin

Efter ett par turer fram och tillbaka fick Bidenadministrationen under natten till måndag ett klimatpaket igenom den amerikanska senaten. I och med att ett avtal slutits med den tidigare motvilliga senatorn Joe Manchin fick demokraterna ihop rösterna som krävdes.

Kompromisserna, som bland annat väntas innebära nya oljeborrningstillstånd och naturgasledningar, har fått kritik för att vattna ur paketet. Men det är ändå en historisk satsning, enligt Söderberg & Partners hållbarhetschef Lingyi Lu. 

”Med paketet kommer USA kunna nå sina klimatmål och minska sina utsläpp med 40 procent fram till 2030 (jämfört med nivåerna 2005, reds anm). Men det är också symboliskt viktigt. Det skickar signaler när en stormakt och storutsläppare visar att det menar allvar med sitt klimatåtagande”, säger hon. 

Paketet, med namnet ”Inflation Reduction Act”, är på 369 miljarder dollar, motsvarande 3.750 miljarder kronor, där det mesta är klimatfokuserat. Det handlar bland annat om skattelättnader, eller så kallade skattekrediter, riktat till aktörer inom förnybar energi. 

Det finns även stöd för att skynda på omställningen till elektrifierade transporter. Bland annat kommer konsumenter kunna få skattelättnader vid köp av elbilar.

”Det är klart att svenska bolag har lösningar som direkt adresserar problemen som ska tacklas. Inom transporterna har vi stora aktörer som Volvo, men även mindre teknikbolag som Einride och Volta Trucks. Även bolag med batterilösningar såsom Northvolt och Polarium kan dra fördel av satsningarna”, säger Tobias Glitterstam på Business Sweden.

Han menar att klimatpaketet både direkt och indirekt får en positiv påverkan på alla svenska verksamheter i USA.

”Det som förenar alla svenska bolag utomlands är att vi är väldigt proaktiva i den gröna omställningen. Det blir helt enkelt ett större fokus på det vi är allra starkast inom. Och det stärker såklart stora aktörer som H&M och Ikea likasom mindre spelare”, säger han.

Handelsbankens hållbarhetsanalytiker Josefin Johansson lyfter fram två bolag med tydlig exponering mot den Nordamerikanska marknaden som potentiella vinnare.

”Aktörer som är längre ned i värdekedjan och levererar till sektorerna som träffas kommer nog att uppleva en ökad efterfrågan. Ett exempel är aluminiumbolaget Gränges som har mer än hälften av sin försäljning i Nord- och sydamerika. De har pratat mycket om sin tillväxtpotential inom försäljning till el- och hybridbilar”, säger hon och fortsätter:

”Infrastrukturen för elbilar är något som kommer att byggas ut och ABB lyfts ofta fram vad gäller den typen av teknik och system.”

För att kunna ta del av skattelättnaderna kommer det däremot att finnas ett antal krav som kan komma att göra det tuffare för svenska bolag jämfört med deras amerikanska konkurrenter. 

”I det finstilta i förslaget kommer det att stå att de federala investeringarna primärt ska komma amerikanska bolag till handa. Specifikt så kommer det att förväntas en hög grad av tillverkning och slutmontering i USA samt en stor andel av leverantörer och inköp i USA”, säger Tobias Glitterstam.   

En viktig del i akten är att det ger aktörer inom bland annat vind- och solkraft mer långsiktiga förutsättningar än tidigare. De förslagna skattelättnaderna ska gälla i upp till tio år, något som väntas underlätta stora investeringsbeslut. 

Förslaget ska på fredag behandlas av representanthuset och sedan signeras av presidenten för att träda i kraft.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera