1515
Annons

Megamiljardären attackerar McDonald's

McDonald's lovade att förbättra djurhållningen hos sina köttleverantörer. Men bolaget har misslyckats - och nu tar aktieinvesteraren Carl Icahn upp kampen för att få hamburgerjätten att byta riktning.

Foto:Peter Foley

Ett hamburgerbråk har tagit fart i USA. Det är den amerikanska affärsmannen Carl Icahn,  under en kort period rådgivare till Donald Trump, som inlett en kampanj för att förbättra landets djurhållning, rapporterar Financial Times

Den 86-åriga Wall Street-miljardären har blivit både känd, rik och fruktad genom att ta plats i börsnoterade bolag och kräva omfattande förändringar. Denna gång tar han sikte på McDonald's i en kamp som handlar om något annat än pengar. Han kräver att snabbmatkedjan ska sätta stopp för underleverantörer som fixerar suggor i trånga burar under deras dräktighetsperiod, så att de kan stå och ligga, men inte vända sig.

I Sverige är sådana burar olagliga. Här får suggornas rörelsefrihet endast begränsas tillfälligt om det finns risk för att nyfödda kultingar skadas när de diar eller om skötare far illa i samband med utfordring eller vård. I många andra EU-länder, däribland Danmark och Holland, står däremot suggor uppställda i bur under en stor del av sitt liv. Och i USA är användningen av de trånga burarna fortfarande utbredd i fläskköttsproduktionen.

Redan 2012 lovade McDonald's att djurhållningen hos bolagets amerikanska leverantörer skulle vara fri från metoden inom tio år, men enligt hamburgerjättens egen bedömning kommer målsättningen att misslyckas. Bara 85-90 procent av leverantörerna väntas kunna nå målet i slutet av året, enligt företaget.

För att sätta press på hamburgerjätten att förbättra grisarnas villkor har nu Carl Icahn nominerat två kandidater med hållbarhetsprofil till McDonald's styrelse. McDonald's har kontrat med att investeraren bara äger 200 aktier och menar att det är omöjligt att tillmötesgå hans krav i nuläget.

”Dessutom är det ett avsteg från veterinärvetenskapen som används i storskaliga produktioner, och skulle skada bolagets strävan att förse kunder med produkter av hög kvalitet till tillgängliga priser”, skriver McDonald's ledning i ett svar.


Så tycker regeringen om nya klimatlagarna

Kompromissförslag från ordförandelandet Frankrike har gjort att Sveriges regering nu kan tänka sig att stödja reglerna för att motverka skövling av regnskog i Amazonas.

På tisdagen möts EU-ländernas miljöministrar, här Annika Strandhäll (S).
På tisdagen möts EU-ländernas miljöministrar, här Annika Strandhäll (S).Foto:Fredrik Sandberg/TT

Förra veckan röstade EU-parlamentet om de sista klimatregelverken som ingår i EU-kommissionens paket ”Fit for 55” som syftar till att minska klimatutsläppen med 55 procent till år 2030. På tisdagen möts EU-ländernas miljöministrar för att besluta om sina ståndpunkter inför den kommande trepartdialogen där det slutgiltiga förslaget ska knådas fram.

Aktuell Hållbarhet har tidigare skrivit om att den svenska regeringen vill se en långsammare utfasning av utsläppsrätter för att kunna fasa in klimattullarna (CBAM), men dagordningen innehåller fler ämnen som ska avhandlas: nationella utsläppsminskningar, kolsänkor i markanvändningsförordningen, årtal för när alla nytillverkade bilar ska ha nollutsläpp, den sociala klimatfonden samt förslaget för att förhindra skogsskövling.

När det gäller nationella bindande utsläppsminskningar, den så kallade förordningen om ansvarsfördelning, har EU-kommissionen föreslagit en total skärpning från 30 till 40 procent till år 2030, jämfört med 2005. Sverige tillhör de fem länder med tuffaste målet om en utsläppsminskning på 50 procent. Regeringen konstaterar att nationella mål är en förutsättning för att nå EU:s klimatmål, och att regeringen verkat för och fått gehör för den ståndpunkten.

På markanvändningssidan har ordförandelandet Frankrike lanserat kompromisser som den svenska regeringen är nöjd med. Exempelvis att målet inte beskrivs som en total kolsänka med 47 miljoner ton utan en ökad kolsänka med 4 miljoner ton. För att överkomma problem med årliga variationer i kolinlagringen så har det också införts årliga budgetmål som ska komplettera 2030-målet om totalt minst 310 miljoner inbundna ton.

Svenska regeringen menar att den nu kan acceptera totalmålet. Vidare menar regeringen att det nationella målet kan godtas om det finns flexibilitet, alltså att Sveriges utsläppsminskningar på annat håll kan användas för att möjliggöra avverkning. Tidigare har det funnits förslag på en tuff sanktion: de som inte klarar sin klimatsänka ena året skulle tvingas öka sitt koldioxidupptag följande år med åtta procent. Den sanktionen har bland annat Sverige lyckats förhandla bort.

På bilsidan förespråkar regeringen tuffare utsläppskrav än de som EU-kommissionen föreslagit. Istället för 2035 vill regeringen att alla nytillverkade bilar från år 2030 ska vara nollutsläppande fordon.

Regeringen har länge varit kritisk till den sociala klimatfond som nu ligger på bordet. När ett utsläppshandelssystem för byggnader och vägtransporter införs vill EU-kommissionen även se en social klimatfond som kan hjälpa hushåll och mycket små företag att ställa om. Den ska inordnas i EU:s budget men till 25 procent finansieras via auktionerade utsläppsrätter. Regeringen är fortfarande kritisk: fonden är för stor och nya utgiftsposter för EU ska inte smygas in utanför budgetprocessen på det här sättet.

När det gäller EU-kommissionens förslag som syftar till att minska avskogningen i bland annat Amazonas så har regeringen varit kritisk. Bland annat eftersom den fruktat att reglerna kan inskränka svenskt skogsbruk. Ordförandelandet Frankrike har tagit fram ett kompromissförslag med en begränsad definition av skogsförstörelse som ska gälla under en övergångsperiod under tiden som förordningens effekter utvärderas. Efter möte med EU-nämnden har regeringen nu fått klartecken att stödja förslaget – om det förtydligas att det gäller omställning av urskog till skogsplantage.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?