1515
Annons

Medvind för flytande vindkraft i Sverige

First North-noterade vindkraftsutvecklaren Hexicon har hittills främst satsat på Sydkorea. Men nu är de politiska signalerna ”tillräckligt starka” för att rikta fokus mot Sverige. Snart siktar bolaget på att ansöka om tillstånd för tre flytande vindkraftsparker utanför svenska kusten.

Marcus Thor, vd på Hexicon.
Marcus Thor, vd på Hexicon.Foto:Hexicon/Viktor Fremling

Att Sydkorea hittills lockat bolaget har flera förklaringar. Där finns några av världens största varv, som rent praktiskt möjliggör en utbyggnad av flytande vindkraftverk. Dessutom svängde opinionen i landet till vindkraftens fördel efter en mindre jordbävning som väckte oro för en upprepning av kärnkraftsolyckan i Fukushima.

”Då märkte man snabbt att landytan inte räcker för att bygga ut vindkraften, utan vi måste ut till havs och helst långt ut för att undvika konflikter”, säger Hexicons vd Marcus Thor.

Någon motsvarande opinion har ännu inte nått Sverige. Här väcker vindkraftverk fortfarande stort folkligt missnöje, och kommuner sätter sig på tvären med bromsad utbyggnad som följd.

”Jag har inget principiellt emot att kommuner ska få tycka till, men det borde ske tidigare i processen”, säger Marcus Thor.

Visionsbild av Hexicons flytande parker.
Visionsbild av Hexicons flytande parker.

Trots det utvecklar bolaget just nu tre flytande vindkraftparker utanför svenska kusten. Den ena planeras i Västerhavet norr om Göteborg och de andra två nord- och sydväst om Gotland. Planen är att ansöka om tillstånd senare i år respektive början av 2023. 

”Sedan 1,5 år tillbaka har vi börjat satsa på Sverige lite i det tysta, för att vi tycker att de politiska signalerna har varit tillräckligt starka.”

Läs mer: Enorma vindkraftsbyggen planeras till havs 

Så sent som i februari meddelade regeringen att vindkraft motsvarande nästan hela den svenska elförbrukningen ska byggas ut i Bottniska viken, Östersjön och Västerhavet. Flera myndigheter fick samtidigt i uppdrag att skaka fram fyra gånger så stora områden som nu anses lämpliga för havsbaserad vindkraft.

Ju djupare parkerna kan byggas desto bättre blir förutsättningarna att lyckas. Det har fått flytande fundament att locka projektutvecklare. En av dem är Hexicon, som utöver att utveckla parker också tar fram tekniken i flytande fundament. Bolagets uppfinning är fortfarande inne i en testfas, vilket de knappast är ensamma om. Enligt Amanda Ros, analytiker på Energimyndigheten, testas just nu över trettio olika utformningar av flytande fundament.

”Många företag bedömer att de kommer komma upp i kommersiell skala till 2030. Troligtvis kommer inte alla designtyper överleva, men grundkonceptet har väldigt mycket stöd och det börjar till och med bli så att folk vågar investera i det också”, säger hon.

Att de flytande fundamenten kan placeras betydligt längre ut till havs öppnar för nya möjligheter. Hela 80 procent av Europas vindresurser skulle förlorade om det bara byggdes fasta fundament, enligt Amanda Ros, eftersom de kan placeras ut på maximalt omkring 60 meters djup.

”Flytande vindkraft är också fördelaktigt för att det blir för dyrt med så mycket betong och stål som fasta fundament kräver. I dagsläget är flytande vindkraftverk dyra, men kostnaderna kommer sjunka ju mer som byggs och ju mer innovation som sker”, säger hon.

Enligt Marcus Thor har Hexicon en ytterligare fördel när det gäller prislappen. Bolagets teknik bygger på att två turbiner ryms på ett fundament, vilket gör att fler ryms på samma vattenområde.

”Det ger en lägre energikostnad, men är också mer hållbart, eftersom det lämnar ett mindre fotavtryck och upptar mindre yta. Vindkraft ska kunna samexistera med människor, djur och natur”, säger han.

Mantrat inom vindkraftsutveckling har länge varit att turbinerna ska hållas på långt avstånd ifrån varandra, eftersom vindarna som skapas däremellan kan bli så kraftig att den förstör utrustningen. Genom roterande plattformar uppger Hexicon att de kommit runt det problemet.

”Det finns fler som har samma idé, så det är skönt att veta att det inte är galet. Men de andra har inte kommit lika långt. Visst har vi fortfarande många att övertyga, men vi tror att det är en långsiktig konkurrensfördel”, säger Marcus Thor.

Tidigare i veckan presenterade Hexicon sitt resultat för första kvartalet 2022. Bolaget redovisade en omsättning på 5,7 miljoner kronor jämfört med 11,6 miljoner kronor motsvarande period i fjol. Rörelseresultatet sjönk till -19,4 miljoner kronor (-1,5) för perioden.

Läs mer: Sverige siktar mot vindkraftstoppen


Här är bolagen som vill ta solkraften till nästa nivå

Lövtunna, genomskinliga eller organiska? Efter många års dominans av kinesisk teknik rycker nu alternativa lösningar fram på solcellsmarknaden. Och flera svenska bolag står redo att ta solenergin till en ny nivå.

”Det är en explosiv utveckling”, säger professorn Marika Edoff.

Epishine satsar på organiska solceller tillverkade i tryckpressar. De är tunna, lätta och kräver mycket lite material.
Epishine satsar på organiska solceller tillverkade i tryckpressar. De är tunna, lätta och kräver mycket lite material.Foto:Lisa Öberg
Susanne Segeblad, marknadschef, Peafowl Plasmonics, som utvecklar genomskinliga solceller.
Susanne Segeblad, marknadschef, Peafowl Plasmonics, som utvecklar genomskinliga solceller.
Mattias Josephson är affärsutvecklingschef på Epishine.Foto:Pax Engström Nyström
First North-noterade Midsummer säljer solceller för premiummarknader, bland annat som tak i olika utformning.
Mats Ljunggren är medgrundare och vd för Evolar, som satsar på tandemsolceller.
Evolar utvecklar solcellslager av perovskit som kan läggas på kiselsolceller för högre effekt.
Evolar utvecklar solcellslager av perovskit som kan läggas på kiselsolceller för högre effekt.

Solcellsmarknaden blir allt hetare. Bara i Sverige ökade den installerade effekten med 29 procent i fjol, enligt branschorganisationen Svensk Solenergi. Samtidigt slogs ett nytt globalt rekord för förnybar energikapacitet 2021, enligt IEA, som samtidigt spår att solenergi kommer stå för 60 procent av tillväxten inom förnybar energi i år.

Den kinesiska dominansen av kieselsolceller är stor, vilket gjort det svårt för alternativa lösningar att vinna marknadsandelar. Men både forskning och bolag rycker fram på nya fronter. 

Genomskinliga, så kallade direkta plasmoniska solceller, väntas till exempel kunna användas på alltifrån fönsterglas till smarta klockor. Tekniken befinner sig fortfarande i forskningsstadiet, men det svenska bolaget Peafowl Plamonics, som har tagit in nästan 50 miljoner kronor av bland andra Industrifonden och Wallenbergsstiftelsens Navigare Ventures, uppger att de nu har en bevisad teknik som är redo att utvecklas tillsammans med andra aktörer.

”Vi tänker oss dels att solcellerna kan användas för att göra elektronikprodukter självförsörjande, men också i dynamiska fönster som kan skifta i tonerna beroende på hur ljust det är ute. I många äldre byggnader där man inte får förändra så mycket kan det vara en stor möjlighet för eftermontering och vi har just nu ett samarbete med en världsledande fönstertillverkare”, säger Susanne Segeblad, marknadschef på bolaget.

En annan lovande teknik är organiska solceller, som är materialsnålt och kan tillverkas utan giftiga ämnen. Dessutom är de extremt tunna, lätta och har potential att bli billiga. Svenska bolaget Epishine, som tagit in tagit in omkring 190 miljoner kronor från bland andra Axsol och Karl-Johan Perssons investmentbolag Philian, satsar på organiska solceller som kan ersätta batterier i teknik och på längre sikt även byggnadsintegrationer och solcellsparker. 

”Våra inomhussolceller undviker mikrokortslutningar som normalt är ett problem i printade solceller, vilket gör att vi kan behålla en väldigt bra verkningsgrad i svagt ljus. Vi kan också printa alla lager tunnare och med mer kostnadseffektiva material, vilket ger oss fördelar på marknaden för byggnadsintegerade solceller och solcellsparker”, säger Epishines affärsutvecklingschef Mattias Josephson.

Mest lovande för storskalig användning, tycker Marika Edoff, professor i fasta tillståndets elektronik vid Uppsala universitet, är tandemsolpaneler. En solcell av supermaterialet perovskit läggs då ovanpå en traditionell kiselsolcell, vilket ger betydligt högre verkningsgrad än bara ett enkelt lager.

”Hela världen håller just nu på att ta ett tekniksprång från ett lager till två”, säger hon.

Svenska Evolar, som backas med omkring 50 miljoner kronor av bland annat Vinnova och det norska energibolaget Magnora, menar att deras teknik på så vis ökar elproduktionen med 25-30 procent jämfört med enlagerskiselsolceller på motsvarande yta. Trots att konkurrensen från Kina är hård är vd Mats Ljunggren övertygad om att de kan nå ut med sin produkt.

”En premiumsolpanel som ger mer el under hela sin livstid och dessutom ser snygg ut - den kan man ta upp till 100 procent mer betalt för på marknaden. Därför finns det en marknad för oss som säljer ny teknik”, säger han.

Svenska First North-noterade Midsummer har också valt att satsa på premiumprodukter, men av ett annat slag. De använder sig av tunnfilmsteknik där de formar ett tunt lager solceller efter plåttak och säljer antingen för att lägga på befintliga tak eller som en helhetslösning. Bolaget, med ett börsvärde på 593 miljoner kronor, har också utvecklat solceller för lastbilar i ett samarbete med bland annat Scania och Uppsala universitet, som ska tas i drift i september i år.

”Det känns som en bra och framkomlig väg för att kunna konkurrera”, säger Marika Edoff.

Läs mer: Elkrisen ger boom för solceller 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?