Att Sydkorea hittills lockat bolaget har flera förklaringar. Där finns några av världens största varv, som rent praktiskt möjliggör en utbyggnad av flytande vindkraftverk. Dessutom svängde opinionen i landet till vindkraftens fördel efter en mindre jordbävning som väckte oro för en upprepning av kärnkraftsolyckan i Fukushima.
”Då märkte man snabbt att landytan inte räcker för att bygga ut vindkraften, utan vi måste ut till havs och helst långt ut för att undvika konflikter”, säger Hexicons vd Marcus Thor.
Någon motsvarande opinion har ännu inte nått Sverige. Här väcker vindkraftverk fortfarande stort folkligt missnöje, och kommuner sätter sig på tvären med bromsad utbyggnad som följd.
”Jag har inget principiellt emot att kommuner ska få tycka till, men det borde ske tidigare i processen”, säger Marcus Thor.
Trots det utvecklar bolaget just nu tre flytande vindkraftparker utanför svenska kusten. Den ena planeras i Västerhavet norr om Göteborg och de andra två nord- och sydväst om Gotland. Planen är att ansöka om tillstånd senare i år respektive början av 2023.
”Sedan 1,5 år tillbaka har vi börjat satsa på Sverige lite i det tysta, för att vi tycker att de politiska signalerna har varit tillräckligt starka.”
Läs mer: Enorma vindkraftsbyggen planeras till havs
Så sent som i februari meddelade regeringen att vindkraft motsvarande nästan hela den svenska elförbrukningen ska byggas ut i Bottniska viken, Östersjön och Västerhavet. Flera myndigheter fick samtidigt i uppdrag att skaka fram fyra gånger så stora områden som nu anses lämpliga för havsbaserad vindkraft.
Ju djupare parkerna kan byggas desto bättre blir förutsättningarna att lyckas. Det har fått flytande fundament att locka projektutvecklare. En av dem är Hexicon, som utöver att utveckla parker också tar fram tekniken i flytande fundament. Bolagets uppfinning är fortfarande inne i en testfas, vilket de knappast är ensamma om. Enligt Amanda Ros, analytiker på Energimyndigheten, testas just nu över trettio olika utformningar av flytande fundament.
”Många företag bedömer att de kommer komma upp i kommersiell skala till 2030. Troligtvis kommer inte alla designtyper överleva, men grundkonceptet har väldigt mycket stöd och det börjar till och med bli så att folk vågar investera i det också”, säger hon.
Att de flytande fundamenten kan placeras betydligt längre ut till havs öppnar för nya möjligheter. Hela 80 procent av Europas vindresurser skulle förlorade om det bara byggdes fasta fundament, enligt Amanda Ros, eftersom de kan placeras ut på maximalt omkring 60 meters djup.
”Flytande vindkraft är också fördelaktigt för att det blir för dyrt med så mycket betong och stål som fasta fundament kräver. I dagsläget är flytande vindkraftverk dyra, men kostnaderna kommer sjunka ju mer som byggs och ju mer innovation som sker”, säger hon.
Enligt Marcus Thor har Hexicon en ytterligare fördel när det gäller prislappen. Bolagets teknik bygger på att två turbiner ryms på ett fundament, vilket gör att fler ryms på samma vattenområde.
”Det ger en lägre energikostnad, men är också mer hållbart, eftersom det lämnar ett mindre fotavtryck och upptar mindre yta. Vindkraft ska kunna samexistera med människor, djur och natur”, säger han.
Mantrat inom vindkraftsutveckling har länge varit att turbinerna ska hållas på långt avstånd ifrån varandra, eftersom vindarna som skapas däremellan kan bli så kraftig att den förstör utrustningen. Genom roterande plattformar uppger Hexicon att de kommit runt det problemet.
”Det finns fler som har samma idé, så det är skönt att veta att det inte är galet. Men de andra har inte kommit lika långt. Visst har vi fortfarande många att övertyga, men vi tror att det är en långsiktig konkurrensfördel”, säger Marcus Thor.
Tidigare i veckan presenterade Hexicon sitt resultat för första kvartalet 2022. Bolaget redovisade en omsättning på 5,7 miljoner kronor jämfört med 11,6 miljoner kronor motsvarande period i fjol. Rörelseresultatet sjönk till -19,4 miljoner kronor (-1,5) för perioden.
Läs mer: Sverige siktar mot vindkraftstoppen
