1515
Annons

Max kallar sig klimatpositiva – trots stadigt ökande utsläpp

Clipop samlar företag som kallar sig klimatpositiva. Men alla medlemmar klarar inte de egna kriterierna, visar Di:s koll. Däribland finns burgarkedjan Max vars utsläpp stadigt ökar.

Bröderna Richard och Christoffer Bergfors, vd respektive vice vd för Max.
Bröderna Richard och Christoffer Bergfors, vd respektive vice vd för Max.Foto:Petronelle Halvorsen

En majoritet svenska bolag redovisar i dag inte sina utsläpp, visar Di:s klimatindex. Samtidigt finns bolag som är betydligt mer ambitiösa – och till och med kallar sig för klimatpositiva.

Till den senare kategorin hör en grupp företag som samlat sig i organisationen Clipop. Någon vedertagen definition för begreppet klimatpositivitet finns i dag inte, men Clipop har på egen hand spikat ett antal kriterier för sina medlemmar.

Vid en första anblick ser kraven ambitiösa ut. Medlemmarna ska: 

* Mäta samtliga företagets utsläpp i hela värdekedjan, det som kallas för scope 1–3.

* Minska utsläppen i linje med Parisavtalets 1,5-gradersmål.

* Kompensera för 110 procent av de utsläpp som verksamheten släpper ut. 

Samtidigt ger de tre punkterna ovan inte hela bilden. 

Ett av medlemsföretagen är burgarkedjan Max, vars utsläpp ökat stadigt under många år.

Så hur rimmar en sådan ökning med att minska utsläppen i linje med Parisavtalet?

Enligt Clipops egna riktlinjer ska medlemmarna ”till exempel” vara anslutna till Science Based Targets initiative (SBTi) eller följa Carbon Law, vilken säger att utsläppen ska halveras vart tionde år. 

Max är inte anslutet till SBTi och följer inte Carbon Law, men hänvisar till att det i texten står ”till exempel”. Som alternativt regelverk lyfter Max hållbarhetschef Kaj Török fram WWF:s så kallade One Planet Plate. Han framhåller också att Max faktiskt minskar sina utsläpp i relativa termer.

”Vi har minskat våra utsläpp med 22 procent per omsatt krona sedan 2013, eftersom vi ställer om mot gröna burgare. Här vågar jag säga att det inte finns någon burgarkedja i världen som har gjort en större förändring från den situation som de befunnit sig i”, säger han.

Enligt One Planet Plate ska varje måltid år 2050 ligga på i snitt 0,5 kilo CO2e i utsläpp för att klara en värld med 10 miljarder människor på klotet. Max strävar nedåt och ligger i dag på 1,9 kilo CO2e per måltid, vilket enligt Kaj Török motsvarar en genomsnittlig svensk måltid. 

Du hänvisar till WWF. Men även WWF tycker att det företag som ska kunna kalla sig klimatpositivt måste minska sina utsläpp på totalen – som helt företag – och inte per omsatt krona eller liknande.
”Inte enligt den informationen jag har fått. Det finns delar i WWF som räknar på det viset. Jag tycker att det är helt fel att tänka så”, säger Kaj Török. 

Johanna Myrman Kristoffersen, klimatexpert på WWF, framhåller dock att intensitetsmått (exempelvis utsläpp per omsatt krona) främst bör användas internt. 

”Utsläppsmål mätt per produkt är ett bra mått för företag så att de kan utveckla produkter och tjänster med minskad klimatpåverkan. Men företaget som helhet måste fortfarande sätta absoluta mål för att marknaden och världen ska kunna gå ner mot noll i utsläpp”, säger hon.

Vid sidan av One Planet Plate pekar Clipop och Kaj Török också på en undantagsregel som finns i Carbon Law, som man menar att Max faktiskt följer. Enligt denna görs undantag från regeln om halverade utsläpp varje decennium för företag som i sin kärnverksamhet bidrar till lösningar som leder till så kallade undvikna utsläpp. 

Carbon Law pratar i sin undantagsregel om bolag som bidrar till minskade eller undvikna utsläpp i sin kärnaffär. Ni har 58 procent nötkött i er affär, det i sig bidrar inte till minskade eller undvikna utsläpp.
”Om alternativet är att du som konsument går till vår konkurrent – då bidrar vi definitivt till undvikna utsläpp”, säger Kaj Török.

Hade ni haft en majoritet växtbaserat i utbudet hade jag kanske förstått hur ni resonerar, men nu har ni en majoritet kött i utbudet.
”Vårt mål är att senast 2022 ska varannan måltid vara utan rött kött. Vi jobbar hårt för att det ska ske.”

LÄS OCKSÅ: MAX: ”VI MINSKAR VÅRA UTSLÄPP PER OMSATT KRONA

Johan Falk, chef och medgrundare av Exponential Roadmap Initiative som varit med och tagit fram Carbon Law, uttalar sig inte om enskilda företag. Men han säger att undantaget från huvudregeln, som pekar på minst en absolut halvering av utsläppen vart tionde år, gäller snabbväxande företag som i huvudsak levererar lösningar som minskar eller tar bort utsläpp.

”Det kan vara företag som i sin huvudverksamhet ägnar sig åt förnybar energi, som helt och hållet ägnar sig åt att minska matsvinn eller vars grundidé är att tillverka ärtprotein”, säger han. 

Enligt Johan Falk kommer undantagsregeln i Carbon Law att definieras tydligare framåt.

”Jag kan tänka mig att det handlar om att bolagen till 80 eller 90 procent ska ha en verksamhet som erbjuder lösningar vars syfte är att minska eller ta bort utsläpp”, säger han. 

 


Kapitaljätten nobbar förvaltare som missar klimatmål

Nordea Liv & Pension med tillgångar på drygt 600 miljarder kronor börjar nu ställa klimatkrav på externa förvaltare. ”Ska man förvalta åt oss behöver man ha gjort de här åtagandena”, säger hållbarhetschefen Peter Sandahl.

Peter Sandahl, hållbarhetschef på Nordea Liv & Pension
Peter Sandahl, hållbarhetschef på Nordea Liv & PensionFoto:Nordea
Foto:Marcus Ericsson/TT

Externa aktörer som vill förvalta kapital åt Nordea Liv & Pension måste senast under 2024 åta sig ett nettonollmål i linje med Parisavtalets 1,5-gradersmål. Dessutom vill bolaget minska koldioxidintensiteten i de egna portföljerna med en fjärdedel eller mer till år 2025.

”De här målen sätter en hög ribba för oss och alla våra förvaltare”, säger hållbarhetschefen Peter Sandahl.

Med kraven bryts ny mark för institutionella ägare som investerar men låter andra förvaltare sköta portföljerna, menar han:

”Större kapitalägare har en central roll som kravställare för att driva förändring genom hela investeringskedjan.”

En lång rad externa kapitalförvaltare, varav några av världens större spelare, förvaltar bland annat noterade aktier, räntefonder och fastigheter för Nordea Liv & Pensions räkning. Det kommer att krävas mycket arbete från båda hållen för att förvaltarna ska nå målen tror Peter Sandahl.

”Men det kommer inte som en blixt från en klar himmel för dem. Vi har en nära dialog och ska göra allt vi kan för att de når målen. Det vi gör är att vi skickar en signal: Nu menar vi allvar”, säger han.

Nordea Liv & Pension är ett dotterbolag till Nordea som erbjuder bland annat pensionssparande och sjuk- och livförsäkringar till närmare en halv miljon svenska privatkunder och drygt 30 000 företag. 

Hur kommer kraven att påverka avkastningen?
”Vår syn är att det är positivt för den långsiktiga avkastningen att integrera klimatfrågor i förvaltningen. Hållbarhet är en central del i riskhanteringen. Ska man förvalta åt oss behöver man ha gjort de här åtagandena”, säger Peter Sandahl

Nya klimatmål kommer att sättas vart femte år. Bakgrunden är att Nordea Liv & Pension genom FN-initiativet Net Zero Asset Owner Alliance har satt upp ett nettonollmål till 2050 för utsläppen i hela sin värdekedja (Scope 1, 2 och 3).

Läs mer: Vartannat bolag visar sina utsläpp i Di:s kartläggning

Ett av de första delmålen handlar alltså om att minska de egna portföljernas koldioxidintensitet. Det är ett relativt mått och innebär att mängden växthusgaser som ett företag eller en portfölj orsakar sätts i relation till intäkterna. Intensiteten kan alltså minska trots att utsläppen ökar, om intäkterna växer snabbare.

Är målet att koldioxidutsläppen ska minska också i absoluta tal?
”De absoluta utsläppen är viktigast och vårt 2050-mål är satt i absoluta tal. Men i dagsläget finns en del utmaningar för oss och andra stora investerare när vi tittar på absoluta utsläpp. Det handlar inte om någon ovilja, utan om tekniska utmaningar att kunna göra det på ett robust och trovärdigt sätt”, säger Peter Sandahl.

Han ser intensitetsmått som ett viktigt steg på vägen, men är trosviss om att absoluta mått är på väg.

”För varje dag, vecka och år blir det allt viktigare att fokuset växlar över till absoluta utsläpp. Det är jag övertygad om kommer att ske inom en inte allt för avlägsen framtid. Men om det sker till 2025 då vi ska sätta mål för 2030 eller innan låter jag vara osagt”, säger han.

Läs även: Bankchef: Extremt gynnsamt läge för helgröna börsbolag

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?