1515
Annons

Mathem siktar på fossilfria transporter redan i år

Mathem vill ha fossilfria leveranser redan i år, och satsar på drivmedlet HVO för att nå detta mål.

”Våra direkta utsläpp av växthusgas är koncentrerade till transporter. Vi jobbar långsiktigt med att gå mot elektrifiering, men en del av det kortsiktiga arbetet är att gå över till HVO-bränsle”, säger Mathems vd Johan Lagercrantz.

Foto:TT

Mathem ägs bland annat av Kinnevik KINV B -3,62% Dagens utveckling och Verdane Capital och hade under 2020 intäkter på över 2,3 miljarder kronor och växte med 50 procent. Under 2021 ska matjätten helt gå över till bränslet HVO (hydrogenated vegetable oil). 

HVO-diesel tillverkas till 80 procent av restprodukter, bland annat avfall från livsmedelsproduktion och återanvänd matolja. Det är bolaget Neste, som delvis ägs av finska staten, som kommer vara Mathems leverantör av bränslet.

Mathems vd Johan Lagercrantz.
Mathems vd Johan Lagercrantz.Foto:mathem

Drivmedlet har kritiserats, bland annat av föreningen Gröna Bilister, då palmolja ibland används i produktionen. Enligt EU-kommissionen kan biodrivmedel som tillverkas av palmolja ha högre klimatpåverkan än vanlig diesel, eftersom produktionen leder till skövling av regnskog. Det är Mathem medvetna om.

”Det finns kända problem med framställningen”, säger Johan Lagercrantz. 

”Men på den svenska marknaden innehåller bränslet inte palmolja utan PFAD (palmfettsyra-destillat), som är en restprodukt från palmoljeproduktion. HVO-diesel skapar alltså ingen efterfrågan på palmolja, utan det är en av ett tiotal råvaror som kan användas för att producera det här bränslet.”

Förutom bytet av drivmedel kommer även en del av bilflottan bytas ut. Det är 100 av de äldre bilarna som byts ut, och dessutom utökar man flottan med ytterligare 100 bilar. 

”De flesta dieselmotorer som är 3-4 år gamla klarar att ha HVO-diesel, men vi har bilar som är över 7 år gamla och de är inte lämpliga för HVO-diesel. Det är ett bra tillfälle för oss att byta, av arbetsmiljömässiga och klimatskäl”, säger Johan Lagercrantz.

Redan i slutet av året ska Mathems transporter vara fossilfria, och framåt vill man också satsa på att elektrifiera sina transporter. Men i dag saknas det kunskap.

”Vi hoppas att vi har en i huvudsak helt elektrifierad bilflotta inom tre-fyra år, det är en gissning och förhoppning. Vi är med i projekt med biltillverkare för att kunna skapa en bra elbil, men det är svårt. Den typen av bil vi använder är stor och tung, och måste kunna köras runt i ett antal timmar. Dessutom ska eldriften kunna hålla kyl och frys under hela resan. Det ställer högre krav än på en normal personbil. Men vi vill gå över till en helt elektrifierad bilflotta.”

Johan Lagercrantz vill inte säga exakt vad bytet kommer kosta, men att man satsar ett antal miljoner på skiftet till HVO-diesel. I nuläget är HVO-diesel ungefär en krona dyrare än vanligt diesel.

Innehåll från FlasheyeAnnons

”Extra ögon” larmar om oförutsedda händelser innan de sker

Den så kallade lidartekniken har tidigare varit dyr och avancerad - men nu ska den göras tillgänglig för alla. Sensorer som ser avvikelser som människor har svårt att upptäcka, som fungerar lika bra i mörker som i dagsljus och dessutom inte inkräktar på integriteten kommer snart vara vardag i flera branscher, menar Flasheyes vd och grundare Ulf Lindström.

Sensorerna skannar sin miljö med tusentals mätningar och skapar en 3D-modell. De kan ”se” volymer, former och avstånd, däremot kan den inte identifiera personer. När priserna nu sjunker ser Flasheye möjligheten att fler ska kunna använda den smarta tekniken.

– Vi vill demokratisera tekniken. Den gör som mest nytta när vem som helst kan ha råd med den, sätta upp och drifta den, säger Ulf Lindström, vd och grundare.

Inom kort kommer Flasheye lansera ett teknikpaket till aktörer inom säkerhetsbranschen där kunden smidigt kan installera och anpassa tekniken i sina befintliga system. Det följs av en liknande lösning för industrin. 

Hindrar olyckor och produktionsstopp

Många industrier använder fortfarande videokameror för att övervaka produktionen. En teknik som har funnits länge och har begränsningar.

– Det mänskliga ögat har inte möjlighet att se mindre avvikelser. Sensorerna fungerar som extra ögon och larmar direkt om något håller på att hända. Då undviker man kostsamma produktionsstopp, säger Ulf Lindström. 

Brett användningsområde

Inom en snar framtid spår Ulf att tekniken även kommer att appliceras i flera branscher, bland annat i vården, i trafiken och på byggarbetsplatser. 

– 3D-bilden visar volymen och dess rörelse och riktning, inga kläder eller ansiktsdrag. Säkerheten förbättras när rörliga föremål kan vara synliga och följas utan att det inkräktar på integriteten.

Om Flasheye: 

Flasheye grundades 2019 av Ulf Lindström med lång bakgrund inom industrin, där felhändelser som inte upptäcks i tid kan få förödande konsekvenser. Större tillgänglighet av avancerad teknik med hög kapacitet ger nytta i både industrin och samhället 

Läs mer på flasheye.se 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Flasheye och ej en artikel av Dagens industri

Volkswagen utesluter inte börsnotering av batteriverksamhet

Tyska fordonsjätten Volkswagens finanschef Arno Antlitz säger till Reuters att man inte utesluter en börsnotering av sin batteriverksamhet. I nuläget överväger man att ingå olika partnerskap de kommande 1-2 åren som ett första steg.

”Vi utesluter inte en börsnotering av batterienheten, men den finansiella flexibilitet som vi fick idag gör det möjligt för oss att ytterligare stärka vårt arbete inom enbart batterier. Sedan kommer vi att överväga att lägga till strategiska partners senare”, sade Antlitz till Reuters.

Vidare avfärdade Antlitz att dagens börsnotering av Porsche kommer leda till en notering av Audi. Istället kommer fokus ligga på en eventuell notering av batteriverksamheten. 

Volkswagen har avsatt 20 miljarder euro för investeringar i dess batteriverksamhet.

Arno Antlitz sade också att han förväntar sig att chipbristen består in i 2024.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera