1515
Annons

Mångfaldskris i finansbranschen – ”det pågår en brain drain”

Den svenska finansbranschen har den senaste tiden fått utstå hård kritik för bristen på mångfald. Något som drabbar både individen och samhället. 

”Lyckas vi inte inkorporera utländska talanger, så blir vi inte något ledande finanscentrum. Det blir dyrare och dyrare för varje år att inte tänka igenom det här”, säger Bo Becker, professor i finansiell ekonomi. 

Alexis Cousins-Culver lämnade jobbet på Barclays i Stockholm. När hon sen ville vidare visade det sig oerhört svårt att ens få komma på en intervju eftersom hon inte har rätt bakgrund. ”När jag inte har kostym på mig har det hänt att folk frågar om jag är flykting och om jag verkligen har råd att bo i min lägenhet. Det har hänt så många gånger och är bara baserat på mitt utseende.”
Alexis Cousins-Culver lämnade jobbet på Barclays i Stockholm. När hon sen ville vidare visade det sig oerhört svårt att ens få komma på en intervju eftersom hon inte har rätt bakgrund. ”När jag inte har kostym på mig har det hänt att folk frågar om jag är flykting och om jag verkligen har råd att bo i min lägenhet. Det har hänt så många gånger och är bara baserat på mitt utseende.”Foto: Emma-Sofia Olsson

Finansbranschen i Sverige ligger långt sämre till än i många andra länder när det gäller hur stor andel av de anställda som är födda utanför EU. När OECD i höstas presenterade siffror över bristen på mångfald fick det stor uppmärksamhet, och har sedan dess bekräftats av människor som själva verkar i sektorn. 

En av de personer som på nära håll ser orättvisorna är Bo Becker, professor i finansiell ekonomi vid Handelshögskolan, vars masterprogram varje år examinerar 90 studenter, av vilka lite fler än 50 procent har utländsk bakgrund.

”Stockholm har inte tagit till sig av det utbud av talanger som kommer från utbildningen. Det finns strukturella problem som gör det svårt att ta sig in. Om rekryteringen sker via nätverk, då blir det enklare att få jobb för den grupp av studenter som har bättre tillgång till nätverken”, säger han till Di. 

Foto:Nicklas Gustafsson

Ett namn som synts mycket i debatten är Sean George, hedgefondförvaltare på Strukturinvest, som i bagaget har över tjugofem års erfarenhet av kreditförvaltning och ledande positioner på bland annat UBS, Deutsche Bank och Bank of America i London och New York.

Han har egen erfarenhet av vad det innebär att inte släppas in i det svenska finanslivet, trots att han till del är uppvuxen i Sverige och har sin examen från Handelshögskolan i Göteborg.

”Jag har aldrig fått ett jobb i svenska banker, inte ens en intervju. Varken som nyutexaminerad eller när jag återvände hem”, säger han. 

När han på Handels i Göteborg insåg att den svenska marknaden var stängd för honom flyttade han till USA, där han inte hade några problem att slå sig fram arbetsmarknaden.  För fem år sedan, 2016, flyttade han av familjeskäl tillbaka till Sverige och sökte än en gång jobb i den svenska finansbranschen – bara för att tvingas inse att ingenting egentligen hade förändrats. 

”Trots att jag har ett CV som få andra har, så fick jag fortfarande inte ens komma på en jobbintervju. Jag vet att jag inte är ensam om det problemet. Den svenska finansbranschen är i princip stängd för de som inte sitter på rätt kontakter”, säger han. 

Enligt siffror från Tillväxtverket blir mångfalden inom svenskt näringsliv allt bättre. Men inom just finansbranschen tycks det inte gå framåt i samma takt. Enligt OECD hamnar sektorn på plats 35 av totalt 39 i Sverige, då det handlar om hur stor andel av de anställda som är födda utanför EU. I exempelvis Storbritannien hör finansbranschen tvärtom till de med mest mångfald. 

En som känner igen problematiken är Alexis Cousins-Culver, som även hon fått erfara hur svårt eller rent av omöjligt det kan vara att ta sig in i den svenska kontexten. Efter att under lång tid varit lockad av livet i Skandinavien – fler semesterveckor, generös föräldraledighet och vad hon uppfattade som allmänt bättre villkor – beslutade hon att starta om sitt liv i Sverige. Hon jobbade då på Barclays i New York och kunde utan problem flytta till kontoret i Stockholm. Men när hon efter tre år ville vidare till en svensk bank blev det tvärnit. 

”Jag har blivit intervjuad för många jobb, men ingenting fungerade eftersom jag inte hade ett starkt lokalt nätverk. De anställde alltid en annan kvinna med erfarenhet från en svensk bank, med annan profil. Nu har situationen förändrats och jag ser att det finns jobbmöjligheter, men det är bara tack vare vitsord från kontakter.”

Varken hon eller Sean George tror att det är rasism som ligger bakom de svenska bankernas ovilja att anställa någon med deras bakgrund. I stället ser de nepotism som den främsta förklaringen, där även människor födda i ”fel” del av Sverige blir bortvalda. 

”De är bara inte vana vid människor som har en annan bakgrund. Det är mycket lättare att anställa folk från sina personliga nätverk.”

För att så småningom kunna hitta en plats i systemet började Alexis Cousins-Culver doktorera på Handelshögskolan i Stockholm, inriktad på mångfald och rekrytering. Och även om hon ännu bara är i början av arbetet, ser hon redan ett mönster. 

”Väldigt många kommer till mig anonymt och berättar historier som liknar min. Även de som tagit sig in i branschen bekräftar bilden.”

Både Sean George och Alexis Cousins-Culver menar att det pågår en brain drain i den svenska finansbranschen. 

”Den har pågått länge. Jag tror inte att det beror på ont uppsåt, men ingen har rannsakat vad det får för konsekvenser. Dels för individen, dels för branschen som kanske går miste om de bästa talangerna. Nu söker de sig i stället utomlands, där de jobbar för intressen som konkurrerar mot svenska aktörer”, säger Sean George. 

Enligt Svenska Bankföreningen anställer finansbranschen i dag 95.000 personer i Sverige. För Cousins-Culver är det en självklarhet att sektorn borde spegla samhället. Hon jämför med USA där bankerna ofta sätter mål för minoriteterna. 

”Jag vet att Sverige inte kartlägger ras, men för samhället i helhet är det bra om flera perspektiv får ta plats. Människor med en bakgrund utanför Europa ska inte bara släppas in, de måste också tjäna lika bra och kunna klättra lika högt i organisationen som de med svensk bakgrund.”

Sean Georges mest konkreta tips för förändring är att bankerna börjar anonymisera urvalet av sökande inför en anställningsintervju. 

”Nätverken bör inte få fortsätta bestämma vem som ska kallas. Det är något som skulle gagna alla.”

Om finansbranschen tog större ansvar skulle det påverka samhället i stort, tror Alexis Cousins-Culver. 

”När jag inte har kostym på mig har det hänt att folk frågar om jag är flykting och om jag verkligen har råd att bo i min lägenhet. Det har hänt så många gånger och är bara baserat på mitt utseende. Det vore bra om de attityderna kunde förändras.”

 


Innehåll från NorwegianAnnons

Så använder piloter på Norwegian data för att minska utsläppen

Niklas Lindfors, trafikpilot på Norwegian.
Niklas Lindfors, trafikpilot på Norwegian.

Genom lösningar som samlar in och analyserar data får piloter på flygbolaget Norwegian tips för att minska utsläppen när de flyger flygplanet.

– Det är alla piloters önskan att flyga så snålt man kan, just för att minska utsläppen och dessutom hålla kostnaden och därmed biljettpriserna nere, säger Niklas Lindfors, trafikpilot på Norwegian.

Flygbolaget Norwegian använder databaserade applikationer för att minska bränsleförbrukningen och därmed utsläppen, vilket är i linje med flygbolagets hållbarhetsmål.

En sådan är SkyBreathe, som registrerar data för hur alla flygbolagets piloter flyger flygplanen på respektive rutter.

– Inför varje flygning kan vi se statistik över hur våra kollegor flugit och hur mycket bränsle som gått åt. Då vet vi vad som är en optimal flygning. Genom att flyga på det sättet kan vi spara bränsle, vilket är bra för både ekonomin och klimatet, förklarar Niklas Lindfors. 

På marken kan det till exempel handla om taxning med en avstängd motor och mer omfattande användning av hjulbromsning istället för motorbromsning.

Dessa tips för piloterna kan hjälpa flygbolaget att spara upp till fem procent på bränsleförbrukningen.

– För en flygning mellan Arlanda och Kiruna kan vi spara ungefär 200 kg koldioxidutsläpp, enkel väg. Det är mer än ett kilo per passagerare, om flygmaskinen är full, säger han.

Norwegian utnyttjar väderdata för mer hållbart flygande

En annan lösning är tjänsten ClearPath från det svenska företaget AVTECH, som levererar optimala flyghöjder i realtid. Kraftfulla datorer på marken analyserar stora mängder väderdata och skickar ett kort meddelande till piloterna i luften om var de bästa väderförhållandena finns på den aktuella rutten.

Genom att till exempel byta höjd vid rätt position kan man utnyttja en bättre vind. Det kan spara drygt två procent bränsle under en flygresa. 

– Det ligger i allas intresse att vi förbrukar så lite bränsle som möjligt, med så små utsläpp som vi bara kan, utan att tumma på vår höga säkerhet. Det försöker vi göra hela tiden, avslutar Niklas Lindfors.

Om Norwegians hållbarhetsarbete

Flygbolaget Norwegian har lanserat en ambitiös hållbarhetsstrategi. Bland annat ska man:

° Minska koldioxidutsläppen per passagerare med 45 procent till 2030.
° Ta bort all icke-återvinningsbar plast ombord senast 2023.
° Minska användningen av engångsplast med 30 procent och återvinna all engångsplast till 2023.

Läs mer på: www.norwegian.com

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Norwegian och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?