Maktkaos på jobbet när männen kommer tillbaka

Det finns en klar risk för backlash för jämställdheten i näringslivet i spåren av coronakrisen när mycket faller tillbaka i gamla informella spår och mönster, varnar Martin Andersson på Oliver Wyman som studerat utvecklingen.

”Det är mycket fokus på mångfald och jämställdhet i dag i formella grupper, men i kriser som denna blir saker och ting lätt mer informella.”

Foto:Claes-Göran Flinck

I en enkätundersökning från december i fjol som managementkonsultfirman Oliver Wyman gjorde i finansbranschen globalt svarade 72 procent att covid-19 varit mer negativ för kvinnor än män på kort sikt, och i firmans Global Risk Report 2021 konstateras att 70 procent av arbetande kvinnor i de största världsekonomierna tror att deras karriär försämrats av pandemin. 

”Det är förvånansvärt höga siffror och samsyn att man tror att det blir sämre”, konstaterar Martin Andersson, partner på Oliver Wyman och tidigare generaldirektör på Finansinspektionen.

Förklaringen ser han i att en hel del under pandemin fallit tillbaka i gamla mönster.

”Män tenderar att komma tillbaka till jobbet tidigare. Det kanske är fler män som under hela pandemin sitter lite mer på kontoret och nätverkar där. I stället för att inkludera mer så kan det ha blivit mer av små grupper av nära personer som sitter och jobbar tajtare tillsammans.”

”Det är mycket fokus på mångfald och jämställdhet i dag i formella grupper, men i kriser som denna blir saker och ting lätt mer informella.”

”I de informella sammanhangen är det mer så att ”det blir som det blir.”

Martin Andersson på Oliver Wyman.
Martin Andersson på Oliver Wyman.Foto:Jesper Frisk

”Problematiken under många år har ju varit de informella diskussionerna och forumen där män pratar med andra män vilket blir exkluderande, även om det inte är syftet. Det är många män i ledande befattningar som fortsätter jobba tillsammans under pandemin och de grupperna kan jag tänka mig svetsas ihop ännu mer. Det gör man under stressade situationer och vi lever under en stressad situation i dag.”

Här ser Martin Andersson nu en ökad risk för bakslag i jämställdhetsutvecklingen. 

”Är det så många som tror att det finns en risk för backlash så kommer det en backlash om man inte aktivt försöker motverka den.”

Han menar att det krävs ordentlig vaksamhet ute i företagen nu.

”Hur ser det ut när vi så småningom successivt börjar komma tillbaka till jobben? Behöver man vidta särskilda insatser och se till att det inte bara är de som först kommer tillbaka som plötsligt blir de som kör och styr allting?”

Han varnar också för att inte ha med detta i beaktande i planerna för den förändrade arbetssituationen efter pandemin, med en ofta ökad andel hemarbete.

”Näringslivet har varit fantastiskt på att snabbt anpassa sig till att jobba hemifrån, från en i många fall allmän skepticism till att det nu är det nya normala. Men att nu sedan hitta formerna för hybridvarianterna måste man tänka väldigt noga inför, annars är det lätt att det går fel.” 

Han menar att det kan öka inkluderingen på många sätt om man hanterar det rätt. 

”Om man tillåter mycket mer flexibla arbetsmöjligheter och hittar rutiner för det. Men det krävs medvetna beslut och att man tänker igenom alla konsekvenser ordentligt.”

Hur män respektive kvinnor upplever och påverkas av hemarbete råder det dock delade meningar om bland forskarna.

En relativt färsk studie från Chalmers, Covid 19 – Working from home, om pandemin och hemarbetets effekter visar att kvinnor upplever arbetsmiljön hemma som sämre än vad män gör. Kvinnor drabbas i högre utsträckning av utmattning, huvudvärk, rygg- och nackproblem och generell stelhet i kroppen.

Enligt tyska forskare vid Hans Böckler-stiftelsen lägger män som jobbar hemifrån två timmar mer på arbetet varje vecka än manliga kolleger som inte jobbar hemma, men utan att hemmajobbarna för den skull ägnar mer tid åt barnen.

Men det finns som sagt också studier som pekar på motsatsen.

Kvinnor som grupp upplever större fördelar med distansarbete än män som grupp. Kvinnor upplever att de får mer tid över till familjen när de arbetar på distans, konstateras i en rapport från fackförbundet ST. Män å sin sida verkar inte uppleva dessa fördelar i lika stor utsträckning. Det är exempelvis fler män som inte upplever någon större skillnad i balansen mellan fritid och arbetstid. Medan fler kvinnor upplever att det blivit till det bättre.


Innehåll från Lunds universitetAnnons

Rätt vård för barncanceröverlevare

Helena Linge, vd för startup-bolaget Concidera Health och forskare vid Lunds universitet inom fältet ”Sena effekter efter barncancerbehandling”.
Helena Linge, vd för startup-bolaget Concidera Health och forskare vid Lunds universitet inom fältet ”Sena effekter efter barncancerbehandling”.

Utvecklingen under de senaste decennierna inom barnonkologi är fantastisk – i dag överlever de flesta barn som drabbas av cancer. Dock är risken stor att patienterna får sena effekter av sin behandling. Det här är något som Lundabolaget Concidera Health vill motverka med hjälp av strukturerad hälsodata. 

I dag finns ungefär 11 000 barncanceröverlevare i Sverige. Patientgruppen behöver regelbunden medicinsk tillsyn. Detta eftersom minst 70 procent av barncanceröverlevare riskerar att drabbas av sena komplikationer efter sina behandlingar – till exempel en andra cancer, hjärtpåverkan eller infertilitet. 

– I dag blir friskförklarade barn tidigt informerade om att seneffekter kan drabba dem. Så var inte fallet för patienter som behandlades för 40 år sedan, då både information och uppföljning ofta var ofullständig och sporadisk, säger Thomas Wiebe, docent i pediatrik och pensionerad barnonkolog och tillägger: 

– Som läkare under 1990-talet var det svårt att få en överblick och förståelse för patientens behandlingshistorik – all information låg gömd i tjocka pärmar med journalhandlingar. Därför beslutade jag mig, efter ett anslag från Barncancerfonden, att skapa ett digitalt och populationsbaserat kvalitetsregister – BORISS.  

Läs mer om de seneffekter som kan drabba barncanceröverlevare

Omfattande arbete med register 

Thomas Wiebes målsättning med BORISS var att skapa en god överblick av patientens behandlingshistorik. I ett mycket omfattande arbete registrerades data om alla individer som diagnostiserats med barncancer i södra sjukvårdsregionen sedan 1970 och framåt. 

– När jag och Thomas möttes 2015 började vi utbyta tankar och idéer kring hur vi skulle kunna använda BORISS på ett innovativt sätt. Dessa idéer lade grunden för Concidera Health, säger Helena Linge, vd för startup-bolaget och forskare vid Lunds universitet inom fältet ”Sena effekter efter barncancerbehandling”.

Digital tillgång till strukturerad hälsodata

Med BORISS som grund har de utvecklat ett webbaserat system som genererar beslutsunderlag. Systemet CiCADA består av dels en digital rapport som visar överlevarens behandlingshistorik, dels ett digitalt verktyg som riskstratifierar populationen av överlevare och gör det möjligt att kalla rätt person i rätt tid till vården. 

Nu färdigställs ytterligare en del som ska sprida kunskap i vårdkedjan om patientgruppen och vilka seneffekter de kan drabbas av. Hela systemet CiCADA, där verktygen ingår, är inom kort klart för användning.

– En digital tillgång till strukturerad hälsodata ökar informations- och patientsäkerheten och är en förutsättning för medicinsk uppföljning. Personerna kan leva längre och friskare liv om de får rätt hjälp. Tidig upptäckt av seneffekter sparar också kostnader och tid i vården, säger Helena Linge. 

AI kan berika 

Dessutom undersöker de i ett forskningsprojekt om det går att finna nya samband mellan behandling och seneffekter. 

– I projektet arbetar vi med metodik lånad från AI-fältet och vår målsättning är att forskningsresultaten ska vävas in i de digitala verktygen. Vi kan genom strukturerad hälsodata göra stor skillnad i människors liv, inte bara genom forskning utan också genom konkret praktisk användning inom vården, avslutar Helena Linge. 

Ta del av ytterligare AI-satsningar vid Lunds universitet 

Fakta om Concidera Health AB

Forskningen bedrivs vid Kliniska Vetenskaper, Medicinska Fakulteten Lunds universitet, i samarbete med RISE, Climber och Region Skåne; och stöds av Vinnova och Barncancerfonden. 

Vårdprogram för överlevare har utformats av Svenska Arbetsgruppen för Långtidsuppföljning efter Barncancer. 

Concidera Health AB grundades 2018 med stöd av universitets Holdingbolag. 

Läs mer här!

 

Mer från Lunds universitet

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Lunds universitet och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?