Annons

Löfte om skogen välkomnas – med en nypa salt

Ett steg i rätt riktning. Men än är det för tidigt att fira överenskommelsen från klimatmötet om att stoppa avskogningen.

Liknande löften har getts – och brutits – förut.

– Vi måste vänta och se hur länderna faktiskt levererar, säger forskaren Toby Gardner.

Mer än 100 länder har avlagt löften om att stoppa av avskogning innan 2030.
Mer än 100 länder har avlagt löften om att stoppa av avskogning innan 2030.Foto:DADO GALDIERI

Avskogningen har blivit ett slags affischnamn för miljöförstöring och klimatförändringar. Skogen fungerar som en förvaringsplats av kol och har en viktig roll att spela i klimatarbetet. Men träets värde som handelsvara och en växande efterfrågan på jordbruks- och betesmark har lett till utbredd avverkning av skog, särskilt i utvecklingsländer. Och när träden fälls eller bränns frigörs kolet som hamnar i atmosfären som en klimatskadlig växthusgas.

Men nu lovar över hundra världsledare att stoppa avskogningen till år 2030. Det beskrivs som den första större överenskommelsen på klimatmötet Cop26 i Glasgow.

– Det är ett steg i rätt riktning, säger Tomas Lundmark, professor i skogsskötsel vid SLU, till TT.

– Avskogning kostar en tillförsel av koldioxid till atmosfären och då spelar det ingen roll om man anlägger åkermark, bygger flygplatser eller utökar städer i stället. Det är helt enkelt bra om man ger fan i att fortsätta med överföringen av kol till atmosfären.

Brasilien, Kina, Colombia, Indonesien, Ryssland och USA finns bland de länder som ställer sig bakom planen och som tillsammans representerar över 85 procent av världens skogar. Över 19 miljarder dollar i offentliga och privata medel har utlovats för att stoppa avskogningen. 

Men löften är lätta att avge. Den stora frågan är hur länderna ska omsätta ord till handling. På ett FN-möte i New York 2014 lovade flera länder och företag att stoppa avskogningen till 2030 – utan något vidare resultat.

– Sedan dess har avskogningen ökat i flera länder, säger Toby Gardner, forskare vid Stockholm Environment Institute.

– Det här är inget nytt radikalt förslag. Den här gången står dock fler länder bakom och det ekonomiska stödet är större. Men vi måste vänta och se om länderna faktiskt levererar på sina löften. Gör de det så vore det förstås fantastiskt.

Pengarna är dock en annan anledning att inte ta ut firandet i förskott, menar Gardner. 19 miljarder dollar kan låta mycket – men är en spottstyver jämfört med hur mycket som går till subventioner och investeringar i projekt som driver på avskogningen snarare än att bromsa den.

– Det måste löna sig att låta skogen stå i stället för att hugga ner den, säger Gardner.

– Vi måste ändra ekvationen. Alla börjar inse att kol måste bort från våra ekonomier, samma synsätt måste gälla avskogning. 

Gardner hoppas att de överenskommelser som olika länder når under klimatmötet ska bidra till att den globala uppvärmningen begränsas till 1,5 grader – vilket är ett av målen i Parisavtalet.

– Just nu ser det inte ut som om ländernas åtaganden kommer att leva upp till det, utan vi är på väg mot närmare tre grader, säger han.

– Men det är hoppfullt om de separata överenskommelserna kan ge en skjuts framåt, både vad gäller ambitionsnivån men också som ett bevis för att något faktiskt händer.

Innehåll från Tieto EvryAnnons

Nordens klimat idealiskt för energieffektiva datacenter

Tietoevrys Sverigechef Johan Torstensson.
Tietoevrys Sverigechef Johan Torstensson.

Digitalisering och teknisk innovation spelar en nyckelroll för att lösa de stora utmaningar som väntar Sveriges nya regering. I dag ligger makten över vår data och information i stor utsträckning utanför EU vilket hotar att förvärra ekonomisk osäkerhet, energikris, globala säkerhetshot och klimatutmaningarna.

Läs mer om digital suveränitet här

För att öka vår digitala suveränitet håller flera EU-initiativ på att skapa egna europeiska molnlösningar. Men det räcker inte, enligt Tietoevrys Sverigechef Johan Torstensson:

– Våren 2023 är Sverige ordförande i EU. Sveriges kommande EU-minister och digitaliseringsminister Erik Slottner bör inte bara arbeta för att driva på det redan pågående arbetet, utan också visa upp Norden som föregångare. En hållbar framtid kräver en självständig, ansvarsfull och säker digital ekonomi, med de nordiska länderna i täten.

Johan Torstensson konstaterar att det i dag är viktigare än någonsin att stärka den europeiska dataekonomin för att ge full kontroll över var data lagras, hur den hanteras och på så sätt hålla vårt öde i våra egna händer. 

– I dag behandlas så mycket som 92 procent av all data utanför EU, vilket gör det svårare att såväl klara av klimatmålen som att upprätthålla Europas och Nordens suveränitet och motståndskraft. 

Internationell drivkraft

Utöver klimatfrågor sträcker sig den digitala teknikens inflytande till människors privatliv, företagens verksamhetsvillkor, samhällets trygghet – även under exceptionella omständigheter. Med det i åtanke är det viktigt att överväga var datacenter finns och i vilka länder molntjänsterna hanteras.

Datacenter placerade på suverän nordisk mark innebär en lång rad fördelar, inte minst ur klimat- och geopolistiskt perspektiv. 

– Norden är och kan bli en ännu starkare internationell drivkraft och ledare i utvecklingen av den digitala ekonomin och molntjänster med fokus på miljö, energieffektivitet, datasuveränitet och cybersäkerhet. Nordiska värderingar i kombination med global kapacitet och teknisk kompetens ger en mycket robust grund för oss att på allvar leda utvecklingen av hållbar, rättvis och säker digital teknik.

It-branschens infrastruktur utvecklas snabbt, och dess miljöpåverkan är enorm. EU uppskattar att digital teknik står för 8–10 procent av den totala energiförbrukningen globalt. It-branschens utveckling är också en av de viktigaste nycklarna för att lösa problemen. De nordiska länderna är pionjärer, bland annat inom utvecklingen av modern molnteknik, vilket bidrar till att ytterligare stärka Europas position i framtidens dataekonomi.

– Vårt kalla klimat i Norden innebär också idealiska förhållanden för energieffektiva datacenter. Vi på Tietoevry har med hjälp av modern teknik och miljövänlig dataekonomi exempelvis kunnat minska våra kunders koldioxidutsläpp med uppskattningsvis 75 000 kilo bara under 2021.

Mer energieffektiva

Molntjänster som levereras i linje med gröna värden är enligt Tietoevry mest effektiva sättet att öka energieffektiviteten och minska dataekonomins negativa miljöpåverkan. 

– Molntjänster är 90 procent mer energieffektiva än konventionella serverrum och med smarta lösningar kan de vara en viktig pusselbit i hur vi hanterar dagens energikris. Spillvärme som återvinns från ett datacenter i Esbo, Finlands används redan idag för att värma upp 700 hushåll året runt, säger han och fortsätter:

Det är hög tid att vi tar tillbaka makten och kontrollen över vår data och information. Genom att låta de nordiska länderna dra nytta av den kompetens, den innovationskraft och de geografiska förutsättningarna som råder i Norden kan vi på allvar skapa en bättre och tryggare värld.

Läs mer om digital suveränitet här

 

Mer från Tieto Evry

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Tieto Evry och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera