Annons

Lista: Branscherna där cirkulär ekonomi förändrar allt

Från avloppsvatten till nylonstrumpbyxor. Återvinning och kretsloppstänk har blivit centrala delar i många bolags dagliga verksamhet. Dagens industri listar fyra branscher där experterna spår att cirkulär ekonomi kan bli en riktig game changer.

Cirkulära vattensystem – tvätta dig i grannens duschvatten

Graytecs teknik är instellerad hos testlabbet HSB Living Lab på Chalmers.
Graytecs teknik är instellerad hos testlabbet HSB Living Lab på Chalmers.Foto:Jonas Lindstedt

Klimatförändringar och ökad vattenanvändning har lett till att färskvatten tidvis blivit en bristvara även på norra halvklotet. Resultatet är att så kallad water tech, teknik för smartare och mer effektiv vattenanvändning, blivit en snabbt växande sektor. 

Ett svenskt bolag som riktat in sig på återvinning av avloppsvatten, så kallat gråvatten, är Göteborgsbolaget Mimbly, vars produkt renar och återanvänder vattnet vid maskintvätt. Ett annat är Graytec, som utvecklat ett system som med hjälp av lokala filter renar och återanvänder vatten i flerbostadshus. Just nu testas tekniken i skarpt läge i HSB Living Lab på Chalmers, där de boende kan tvätta sig i återanvänt vatten från duschar och handfat. 

Isabelle Palmgren, vd på Mimbly.
Isabelle Palmgren, vd på Mimbly.Foto:Patrik Olsson

 

Matproduktion – nya tjänster minskar svinn

Elsa Bernadotte, en av grundarna till matsvinnsappen Karma.
Elsa Bernadotte, en av grundarna till matsvinnsappen Karma.Foto:Jesper Frisk

Matproduktion är en stor källa till utsläpp av växthusgaser, samtidigt slängs en tredjedel av all mat som produceras. Ett av FN:s globala mål är att halvera det globala matsvinnet till 2030, och där spelar cirkulära lösningar en viktig roll. I dag finns en rad svenska startupbolag som riktat in sig på att minska svinn, från Matsmart, en e-handel för produkter med kort utgångsdatum, till apparna Karma och Resq, som hjälper butiker och restauranger att sälja mat som blivit över. 

I producentledet ökar också intresset för cirkulära system. Bland annat märks ett ökat intresse för så kallad akvaponisk odling, där fiskuppfödning kombineras med grönsaksodling i slutna kretslopp, något som praktiseras av bland annat Peckas Naturodlingar, som börsnoterades 2017.

Modebranschen – fisknät blir nylonstrumpor, som blir industriplast

Nadja Forsberg och Linn Frisinger, grundare och ägare till Swedish stockings.
Nadja Forsberg och Linn Frisinger, grundare och ägare till Swedish stockings.Foto:Amanda Lindgren

Textilindustrins ger upphov till mer utsläpp än flyg- och sjöfartssektorn tillsammans. Samtidigt används ett genomsnittligt plagg bara tio gånger innan det slängs, vilket fått många modekunder att efterfråga mer cirkulära affärsmodeller. Det har branschen tagit åt sig. 

Dessvärre är de flesta textilier mycket svåra att återvinna, men det hindrar inte bolagen från att försöka. En av de svenska spelare som kommit längst är Swedish Stockings, som sedan starten 2013 experimenterat med att både nyproducera och återvinna nylonstrumpbyxor. I dag använder man nylon från kasserade fisknät, och de trasiga strumpor man samlar in från sina kunder används i sin tur för att ta fram plastdunkar till restaurangers fettavskiljare, men även fashionabla designmöbler. 

 

Byggindustrin – en sovande cirkulär jätte

NCC:s huvudkontor i Solna. Byggbranschen är en riktig avfallsbov, men NCC är en av de aktörer som försöker hitta lösningar.
NCC:s huvudkontor i Solna. Byggbranschen är en riktig avfallsbov, men NCC är en av de aktörer som försöker hitta lösningar.Foto:Pontus Lundahl/TT

Nio miljoner ton icke-farligt avfall ger bygg- och rivningsanläggningssektorn upphov till varje år, motsvarande en tredjedel av allt svenskt avfall. Även om återvinningen i dag är ganska liten är potentialen enorm, enligt en nyutkommen rapport från Avfall Sverige. 

Ett byggbolag som arbetar aktivt med att öka sina cirkulära flöden är NCC, bland annat genom satsningen Green Asphalt. Det innefattar energieffektivisering och övergång från fossila bränslen till förnybar energi vid framför allt återanvändning av befintlig asfalt vid tillverkning av ny. Förra året var en fjärdedel av bolagets tillverkade asfalt gjord på återvunnen asfalt. 

Ett annat initiativ är NCC Reused, en digital plattform för att inom företaget skänka, sälja och köpa överskottsmaterial mellan projekt och därigenom öka återbruk av material.


Innehåll från GoCo Development Annons

Innovationskluster inom hälsa i Mölndal tar form

Signaturbyggnaden The House – en miljö konstruerad för naturliga möten över kontorsgränserna med dedikerade innovationsledare.
Signaturbyggnaden The House – en miljö konstruerad för naturliga möten över kontorsgränserna med dedikerade innovationsledare.

I januari tidigare i år togs det första spadtaget för det som ska bli GoCo Health Innovation City i Mölndal – ett innovationskluster vars huvudsyfte är att driva innovation inom hälsa och skapa ett bättre liv för människor. 

Det började med att AstraZeneca hade markyta som bolaget inte behövde för sin egen expansion. Istället för att exempelvis bygga logistik- och lagerlokaler vände man sig till stadsutvecklingsbolaget Next Step Group och fastighetsbolaget Vectura, som i sin tur skapade en joint venture: GoCo Development AB.

- Mölndal har många ledande aktörer inom life science och i närområdet finns redan etablerade hälsoföretag som AstraZeneca och Essity, så vi har redan en bra grund att stå på, säger Peder Wahlgren, vd på GoCo Development.

”För att vi ska nå målet krävs en bra mix av aktörer”

Målet med GoCo Health Innovation City är att driva innovation inom hälsa och i slutändan skapa ett bättre liv för människor. Det är GoCo Developments uppgift att driva projektet och skapa en attraktiv stadsdel tillsammans med olika aktörer och verksamheter. 

- För att klustret ska bli levande krävs en bra mix av aktörer. Utveckling kring nya innovationer har blivit alltmer komplex och kräver många kompetenser. Istället för att skapa allt själva, kan det vara enklare och bättre att liera sig med mindre företag som är mer agila. Vi vill att innovationsklustret ska vara som ett knytkalas – man tar med det man själv gillar och testar något nytt, säger Peder Wahlgren och fortsätter:

- Men stadsdelen ska inte bara huseras av life science-företag, utan vi vill också ha hit Chalmers och Göteborgs universitet, Västra Götalandsregionen, it-företag och staten i form av exempelvis RISE. Vi ska också bygga hotell, äldreboende och trygghetsboende. 

EXTERN LÄNK: Läs mer om GoCo Health Innovation City 

Det första bolaget flyttar in hösten 2021 

I januari togs det första spadtaget, efter att detaljplanen på 100 000 kvadratmeter byggrätt blivit godkänd. Först ut är en toppmodern laboratoriebyggnad för det japanska cancerdiagnostikbolaget Fujirebo. Inflyttning sker under hösten 2021. 

- Parallellt ska vi påbörja byggnationen av vår signaturbyggnad – The House – efter semestern. Det är en 21 000 kvadratmeter stor byggnad som representerar mycket av vad vi vill uppnå med GoCo Health Innovation City. The House ska främja naturliga möten över kontorsgränserna där samarbeten och kunskapsutbyten ska frodas, säger Peder Wahlgren. 

Trots den rådande coronakrisen, har GoCo Development fortsatt drivit projektet framåt och rekryterat personal. 

- Vissa bolag har varit avvaktande, men vi fortsätter i den förutbestämda produktionstakten med övertygelsen att innovationsklustret är mer relevant än någonsin. Om det är något som pandemin har lärt oss, är det vikten av samarbete – både nationellt och internationellt, avslutar Peder Wahlgren.

Fakta GoCo Health Innovation City

* GoCo Health Innovation City ska bli Sveriges största life science-kluster.

* 100 000 kvadratmeter utvecklas i anslutning till AstraZenecas anläggning i Mölndal.

* Inom fem till åtta år ska klustret bestå av 350 stora och små företag, forskare och studenter.

* En satsning på 3,5 miljarder.

* Bakom satsningen står Next Step Group, Vectura Fastigheter och AstraZeneca.

EXTERN LÄNK: Läs mer på www.goco.se 

Mer från GoCo Development

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med GoCo Development och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?