1515

Lista: Branscherna där cirkulär ekonomi förändrar allt

Från avloppsvatten till nylonstrumpbyxor. Återvinning och kretsloppstänk har blivit centrala delar i många bolags dagliga verksamhet. Dagens industri listar fyra branscher där experterna spår att cirkulär ekonomi kan bli en riktig game changer.

Cirkulära vattensystem – tvätta dig i grannens duschvatten

Graytecs teknik är instellerad hos testlabbet HSB Living Lab på Chalmers.
Graytecs teknik är instellerad hos testlabbet HSB Living Lab på Chalmers.Foto:Jonas Lindstedt

Klimatförändringar och ökad vattenanvändning har lett till att färskvatten tidvis blivit en bristvara även på norra halvklotet. Resultatet är att så kallad water tech, teknik för smartare och mer effektiv vattenanvändning, blivit en snabbt växande sektor. 

Ett svenskt bolag som riktat in sig på återvinning av avloppsvatten, så kallat gråvatten, är Göteborgsbolaget Mimbly, vars produkt renar och återanvänder vattnet vid maskintvätt. Ett annat är Graytec, som utvecklat ett system som med hjälp av lokala filter renar och återanvänder vatten i flerbostadshus. Just nu testas tekniken i skarpt läge i HSB Living Lab på Chalmers, där de boende kan tvätta sig i återanvänt vatten från duschar och handfat. 

Isabelle Palmgren, vd på Mimbly.
Isabelle Palmgren, vd på Mimbly.Foto:Patrik Olsson

 

Matproduktion – nya tjänster minskar svinn

Elsa Bernadotte, en av grundarna till matsvinnsappen Karma.
Elsa Bernadotte, en av grundarna till matsvinnsappen Karma.Foto:Jesper Frisk

Matproduktion är en stor källa till utsläpp av växthusgaser, samtidigt slängs en tredjedel av all mat som produceras. Ett av FN:s globala mål är att halvera det globala matsvinnet till 2030, och där spelar cirkulära lösningar en viktig roll. I dag finns en rad svenska startupbolag som riktat in sig på att minska svinn, från Matsmart, en e-handel för produkter med kort utgångsdatum, till apparna Karma och Resq, som hjälper butiker och restauranger att sälja mat som blivit över. 

I producentledet ökar också intresset för cirkulära system. Bland annat märks ett ökat intresse för så kallad akvaponisk odling, där fiskuppfödning kombineras med grönsaksodling i slutna kretslopp, något som praktiseras av bland annat Peckas Naturodlingar, som börsnoterades 2017.

Modebranschen – fisknät blir nylonstrumpor, som blir industriplast

Nadja Forsberg och Linn Frisinger, grundare och ägare till Swedish stockings.
Nadja Forsberg och Linn Frisinger, grundare och ägare till Swedish stockings.Foto:Amanda Lindgren

Textilindustrins ger upphov till mer utsläpp än flyg- och sjöfartssektorn tillsammans. Samtidigt används ett genomsnittligt plagg bara tio gånger innan det slängs, vilket fått många modekunder att efterfråga mer cirkulära affärsmodeller. Det har branschen tagit åt sig. 

Dessvärre är de flesta textilier mycket svåra att återvinna, men det hindrar inte bolagen från att försöka. En av de svenska spelare som kommit längst är Swedish Stockings, som sedan starten 2013 experimenterat med att både nyproducera och återvinna nylonstrumpbyxor. I dag använder man nylon från kasserade fisknät, och de trasiga strumpor man samlar in från sina kunder används i sin tur för att ta fram plastdunkar till restaurangers fettavskiljare, men även fashionabla designmöbler. 

 

Byggindustrin – en sovande cirkulär jätte

NCC:s huvudkontor i Solna. Byggbranschen är en riktig avfallsbov, men NCC är en av de aktörer som försöker hitta lösningar.
NCC:s huvudkontor i Solna. Byggbranschen är en riktig avfallsbov, men NCC är en av de aktörer som försöker hitta lösningar.Foto:Pontus Lundahl/TT

Nio miljoner ton icke-farligt avfall ger bygg- och rivningsanläggningssektorn upphov till varje år, motsvarande en tredjedel av allt svenskt avfall. Även om återvinningen i dag är ganska liten är potentialen enorm, enligt en nyutkommen rapport från Avfall Sverige. 

Ett byggbolag som arbetar aktivt med att öka sina cirkulära flöden är NCC, bland annat genom satsningen Green Asphalt. Det innefattar energieffektivisering och övergång från fossila bränslen till förnybar energi vid framför allt återanvändning av befintlig asfalt vid tillverkning av ny. Förra året var en fjärdedel av bolagets tillverkade asfalt gjord på återvunnen asfalt. 

Ett annat initiativ är NCC Reused, en digital plattform för att inom företaget skänka, sälja och köpa överskottsmaterial mellan projekt och därigenom öka återbruk av material.


Innehåll från FonditaAnnons

Succéfonden som hittar hållbara vinnare

Genom att investera i bolag vars produkter och tjänster minskar globala koldioxidutsläpp och bidrar till den gröna omställningen har fonden Fondita Sustainable Europe skördat stora framgångar. Under de senaste tre åren har den stigit med över 65 procent. Men enligt förvaltaren Marcus Björkstén har man bara skrapat på ytan på en trend som kommer hålla i sig under många år.

– Regeringar, myndigheter och bolag håller på att strama åt sina mål för att bli koldioxidneutrala och 'miljösmarta'. Den trenden kommer accelerera ytterligare under de kommande fem åren och innebära stora investeringar, säger Marcus och fortsätter:

– Bolag som är väl förberedda inför denna kraftiga våg av investeringar kommer sannolikt att åtnjuta en marknad med strukturell tillväxt.

Det är just denna tillväxt som Fondita Sustainable Europe försöker ta tillvara på. Genom att investera i bolag som har produkter eller tjänster som är en del av lösningen på klimat- och miljörelaterade hot, ska fonden långsiktigt avkasta bättre än marknaden. 

Koncentrerad portfölj av ”klimatkämpar”

Fonden förvaltas aktivt enligt Fonditas förvaltningsfilosofi som bland annat går ut på att identifiera bolag med unik marknadsposition, stark ledning och lönsamma och hållbara affärsmodeller. Varje innehav ska ha ett meningsfullt bidrag till avkastningen, varför portföljen är koncentrerad till ett trettiotal europeiska bolag, med tonvikt på Norden. 

Bland fondens toppositioner märks de danska vindkraftsbolagen Vestas Wind och Orstedt samt den norska solenergiproducenten Scatec. Men även mindre kända bolag som ligger tidigt i sin produktutveckling finns i portföljen. 

Till dessa hör det norska miljöteknikbolaget Aker Carbon Capture, det holländska vattenreningsbolaget Ekopak och den brittiska batteritillverkaren Ilika. 

– Vi har en mindre andel av portföljen i bolag som utvecklar innovativa lösningar för att bekämpa klimathotet, men som har en bit kvar att vandra vad gäller produktutveckling. Ilika är ett typexempel. Bolaget utvecklar så kallade 'fast-fast' batterier som är mindre än traditionella bilbatterier, laddas snabbare och är mindre brandfarliga. En sådan produkt skulle naturligtvis vara revolutionerande för elbilsmarknaden, säger Marcus. 

Hållbarhet i fokus

Med tanke på fondens inriktning är det naturligt att hållbarhet blir en central del när förvaltarna utvärderar bolag. Och enligt Björkstén är Fondita Sustainable Europe en av få fonder som placeras i den mest hållbara kategorin enligt EU:s nya taxonomi.  

– Vi tar hållbarhet på största allvar, inte minst då vi är övertygade om att bolag med stark hållbarhetsprofil också tenderar att överprestera på andra områden och därmed bli bra investeringar på längre sikt. 

– I fallet Fondita Sustainable Europe är miljö och samhällsansvar integrerat i affärsmodellerna hos de bolag vi investerar i. Därför placeras fonden också i den mest ambitiösa kategorin enligt EU:s taxonomi. Det är faktiskt väldigt få fonder som klarat av det trots att hållbarhet har varit på tapeten länge, avslutar förvaltaren.  

Läs mer här

Om Fondita Sustainable Europe

Fondita Sustainable Europe är en aktivt förvaltad fond som investerar i bolag vars produkter och tjänster möjliggör en minskning av globala koldioxidutsläpp och som bidrar till att naturresurser använd på ett mer effektivt sätt. Fonden har belönats med såväl det nordiska miljöcertifikatet Svanen som det österrikiska miljöcertifikatet Ecolable. Dessutom har den fått högsta betyg – fem stjärnor – av Morningstar. 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Fondita och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?