1515
Annons

Lista: Branscherna där cirkulär ekonomi förändrar allt

Från avloppsvatten till nylonstrumpbyxor. Återvinning och kretsloppstänk har blivit centrala delar i många bolags dagliga verksamhet. Dagens industri listar fyra branscher där experterna spår att cirkulär ekonomi kan bli en riktig game changer.

Cirkulära vattensystem – tvätta dig i grannens duschvatten

Graytecs teknik är instellerad hos testlabbet HSB Living Lab på Chalmers.
Graytecs teknik är instellerad hos testlabbet HSB Living Lab på Chalmers.Foto:Jonas Lindstedt

Klimatförändringar och ökad vattenanvändning har lett till att färskvatten tidvis blivit en bristvara även på norra halvklotet. Resultatet är att så kallad water tech, teknik för smartare och mer effektiv vattenanvändning, blivit en snabbt växande sektor. 

Ett svenskt bolag som riktat in sig på återvinning av avloppsvatten, så kallat gråvatten, är Göteborgsbolaget Mimbly, vars produkt renar och återanvänder vattnet vid maskintvätt. Ett annat är Graytec, som utvecklat ett system som med hjälp av lokala filter renar och återanvänder vatten i flerbostadshus. Just nu testas tekniken i skarpt läge i HSB Living Lab på Chalmers, där de boende kan tvätta sig i återanvänt vatten från duschar och handfat. 

Isabelle Palmgren, vd på Mimbly.
Isabelle Palmgren, vd på Mimbly.Foto:Patrik Olsson

 

Matproduktion – nya tjänster minskar svinn

Elsa Bernadotte, en av grundarna till matsvinnsappen Karma.
Elsa Bernadotte, en av grundarna till matsvinnsappen Karma.Foto:Jesper Frisk

Matproduktion är en stor källa till utsläpp av växthusgaser, samtidigt slängs en tredjedel av all mat som produceras. Ett av FN:s globala mål är att halvera det globala matsvinnet till 2030, och där spelar cirkulära lösningar en viktig roll. I dag finns en rad svenska startupbolag som riktat in sig på att minska svinn, från Matsmart, en e-handel för produkter med kort utgångsdatum, till apparna Karma och Resq, som hjälper butiker och restauranger att sälja mat som blivit över. 

I producentledet ökar också intresset för cirkulära system. Bland annat märks ett ökat intresse för så kallad akvaponisk odling, där fiskuppfödning kombineras med grönsaksodling i slutna kretslopp, något som praktiseras av bland annat Peckas Naturodlingar, som börsnoterades 2017.

Modebranschen – fisknät blir nylonstrumpor, som blir industriplast

Nadja Forsberg och Linn Frisinger, grundare och ägare till Swedish stockings.
Nadja Forsberg och Linn Frisinger, grundare och ägare till Swedish stockings.Foto:Amanda Lindgren

Textilindustrins ger upphov till mer utsläpp än flyg- och sjöfartssektorn tillsammans. Samtidigt används ett genomsnittligt plagg bara tio gånger innan det slängs, vilket fått många modekunder att efterfråga mer cirkulära affärsmodeller. Det har branschen tagit åt sig. 

Dessvärre är de flesta textilier mycket svåra att återvinna, men det hindrar inte bolagen från att försöka. En av de svenska spelare som kommit längst är Swedish Stockings, som sedan starten 2013 experimenterat med att både nyproducera och återvinna nylonstrumpbyxor. I dag använder man nylon från kasserade fisknät, och de trasiga strumpor man samlar in från sina kunder används i sin tur för att ta fram plastdunkar till restaurangers fettavskiljare, men även fashionabla designmöbler. 

 

Byggindustrin – en sovande cirkulär jätte

NCC:s huvudkontor i Solna. Byggbranschen är en riktig avfallsbov, men NCC är en av de aktörer som försöker hitta lösningar.
NCC:s huvudkontor i Solna. Byggbranschen är en riktig avfallsbov, men NCC är en av de aktörer som försöker hitta lösningar.Foto:Pontus Lundahl/TT

Nio miljoner ton icke-farligt avfall ger bygg- och rivningsanläggningssektorn upphov till varje år, motsvarande en tredjedel av allt svenskt avfall. Även om återvinningen i dag är ganska liten är potentialen enorm, enligt en nyutkommen rapport från Avfall Sverige. 

Ett byggbolag som arbetar aktivt med att öka sina cirkulära flöden är NCC, bland annat genom satsningen Green Asphalt. Det innefattar energieffektivisering och övergång från fossila bränslen till förnybar energi vid framför allt återanvändning av befintlig asfalt vid tillverkning av ny. Förra året var en fjärdedel av bolagets tillverkade asfalt gjord på återvunnen asfalt. 

Ett annat initiativ är NCC Reused, en digital plattform för att inom företaget skänka, sälja och köpa överskottsmaterial mellan projekt och därigenom öka återbruk av material.

Världens tredje största pensionsfond fortsätter att satsa på kol

Sydkoreas nationella pensionsfond ser över en ny kolpolicy. Ett förslag som övervägs är att sälja av bolag som får mer än hälften av sina intäkter från kolverksamhet. En nivå som väcker stark kritik, rapporterar Bloomberg.  

Genrebild.
Genrebild.Foto:Malin Palmqvist

Fonden, som förvaltar tillgångar värderade till över 7.000 miljarder kronor och uppskattas vara världens tredje största pensionsfond, lovade i fjol att sälja av innehaven inom de smutsigaste fossila bränslena. Det landade i april i ett förslag från ett konsultbolag att införa ett förbud mot investeringar i bolag med intäkter från kolkrafts- eller kolgruvsverksamhet som antingen överstiger 30 eller 50 procent. 

Vilken gränsnivå det blir är inte bestämt än, men oavsett ligger de på en betydligt lägre nivå än vad som vanligtvis införs när stora fonder genomför liknande policyförändringar.

”De negativa konsekvenserna av att den nationella pensionsfonden misslyckas med att göra klimatmedvetna investeringar kommer bli enorm”, säger Kim Sung-Ju, tidigare ordförande i fondbolaget och oppositionspolitiker i Sydkorea, till Bloomberg. 

Den nationella pensionsfonden är Sydkoreas största institutionella investerare. Skulle fonden välja den lägre gränsnivån innebär det att 10 miljarder i tillgångar skulle behöva säljas av. Samtidigt behålls tillgångar kopplade till kol som är värda runt 30 miljarder kronor fram till 2030.

Kol är den största energikällan i Sydkorea, strax före naturgas och kärnkraft. 

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera