Annons

Lista: 6 vägar till negativa utsläpp

Ska Sverige och världen klara klimatkrisen krävs negativa utsläpp, vilket innebär att koldioxid fångas in och lagras. Något som kan göras på olika sätt. 

Foto:Anders Wiklund/TT

Utifrån en färsk rapport från hjälporganisationen Oxfam listar Di sex tekniker för mindre växthusgaser i atmosfären där du redan i dag kan köpa certifikat – som privatperson eller företag.

Biokol

Biokol.
Biokol.Foto:Jack Mikrut

En fördel med att binda kol till marken är att det lagras relativt länge. Metoden har dessutom diverse sidonyttor som förbättrade skördar och renare mat. Kan liksom samtliga andra metoder medföra risker om den utförs fel, exempelvis utsläpp av andra växthusgaser, enligt rapporten. Restavfall från skogen (som det råder konkurrens om) är av naturliga skäl att föredra framför existerande skog. 

I Sverige jobbar en rad företag och kommuner på olika sätt med biokol. Bland de som säljer certifikat kan nämnas finska Puro Earth som startats av Fortum och svenska Ecoera. 

Regenerativt jordbruk

Foto:Larsen, Håkon Mosvold

En metod som innefattar en rad olika tekniker, som direktsådd utan att först plöja, ordnad växtföljd med en stor variation av grödor och att hålla fälten gröna under så stor del av året som möjligt. 

Kan ge större skördar och förbättra jordhälsan. Enligt Oxfam kan dock växthusgaserna släppas ut igen så fort man slutar använda metoderna, vilket anses vara en stor nackdel. 

Ett företag som säljer certifikat är amerikanska Nori. 

Direkt infångning från luft

Koldioxid fångas in från luften och lagras i berggrunden. Schweiziska Climeworks är i dag enda företag som använder tekniken kommersiellt, även om mängden CO2 ännu är mycket liten. 

Tekniken är energikrävande och dyr. En fördel är att koldioxiden kan lagras ”nästan permanent”, säger Robert Höglund som skrivit rapporten från Oxfam. 

Bedöms av regeringens utredare ha låg potential i Sverige under närmaste decennierna. 

Påskyndad vittring

Påskyndad vittring sker genom gruvbrytning, krossning och spridning av finfördelat mineral i syfte att att kemiskt binda in koldioxid från atmosfären. Har enligt Oxfams rapport fördelen att CO2 lagras ”i princip permanent”. Å andra sidan kan det ta lång tid för koldioxiden att fångas upp och risk finns att tungmetaller sprids i vatten och jord.

Holländska Greensand jobbar med metoden och säljer certifikat för CO2-lagring. Anses i Sverige vara alltför resurs- och energikrävande för att bidra till klimatmålen. 

Lagring i byggnadsmaterial

En fördel med träbyggnader är att de kan ersätta fossila byggnadsmaterial. En sidoeffekt är då infångning av koldioxid. Dock går att hävda att bolagen sannolikt skulle byggt husen ändå.  

”Troligen blir försäljningen av certifikat snarare en extrainkomst för bolagen snarare än en extra kolsänka som inte skulle kommit till om du inte köpt certifikat”, säger Robert Höglund.

Trädplantering 

Den i dag absolut vanligaste metoden. Har fördelen att det kan hjälpa människor i fattigdom om det görs på ett bra sätt. Men kan också skada människor, vilket skett exempelvis då bofasta förlorat landet de brukat och därmed sitt levebröd.

En annan nackdel är att träden kan brinna eller dö av andra anledningar. 

Ett svenskt företag som specialiserat sig på trädplantering är Tricorona. 

Nästa givna grej?

Mest omtalat då det kommer till negativa utsläpp i svensk kontext är sannolikt bio-CCS, inte minst eftersom denna metod ansågs ha störst potential till infångning av CO2 då regeringens utredare tittade på frågan. 

Bio-CCS handlar om att fånga utsläppen vid källan och skulle kunna göras på åtskilliga massabruk och kraftvärmeverk runt om i Sverige. I dag arbetar Stockholm Exergi, Uppsala kommun tillsammans med Vattenfall och Stora Enso med tekniken. 

Robert Höglund tror att det bara är en tidsfråga innan certifikat finns även här: 

”Jag tror att det kommer att rullas ut”, säger han. 

 


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från RegSmart Life ScienceAnnons

Stort behov av regulatorisk kunskap inom läkemedelsindustrin

Marie Gårdmark, Farm Dr, vd och grundare och Agneta Larhed, Farm Dr, senior konsult och grundare, RegSmart Life Science.
Marie Gårdmark, Farm Dr, vd och grundare och Agneta Larhed, Farm Dr, senior konsult och grundare, RegSmart Life Science.

En möjliggörare med gedigen regulatorisk grund från både myndighet och industri. Så beskriver RegSmart Life Science grundare, Marie Gårdmark och Agneta Larhed, bolaget som hjälper både företag och forskare med allt från produktutveckling till regulatoriska frågor. 

Det var redan på apotekarutbildningen vid Uppsala universitet som Marie Gårdmark och Agneta Larhed lärde känna varandra. I dag har Marie en bred bakgrund inom läkemedelsutveckling och regulatoriska frågeställningar och Agneta har stor erfarenhet inom formuleringsutveckling av läkemedel – en riktigt bra kombination enligt de själva: 

– Vi kommer båda från tjänster på Läkemedelsverket. Jag var chef för tillståndsverksamheten rörande läkemedel och Agneta var vetenskapligt ansvarig inom området farmaci och bioteknologi. Under våra år på myndigheten såg vi att det fanns ett stort behov av regulatorisk kunskap inom industrin, framförallt bland småföretagare och forskare. Det sådde fröet till RegSmart. När erbjudandet kom att starta ett bolag tillsammans med Center for Translational Research så kändes det som ett enkelt beslut, säger Marie Gårdmark, Farm Dr, vd och grundare. 

– Det som gör oss unika på marknaden är vår bredd. Vi balanserar regulatoriska, vetenskapliga och kommersiella behov och förutsättningar vilket är värdefullt i arbetet med så väl tidig utveckling som inför marknadsgodkännande. Jag och Marie kompletterar varandra och vi har ett bra helhetsperspektiv med fokus på företagens mål, tillägger Agneta Larhed, Farm Dr, senior konsult och grundare. 

Använda riktlinjer på rätt sätt

Just helhetsperspektivet är extra viktigt poängterar Marie Gårdmark. Det gäller att utgå från vilka produkter som bolaget faktiskt vill ha ut på marknaden i slutändan – något som mindre företag inte alltid tänker på: 

– De blir lätt uppslukade av den fas som de befinner sig i just nu och inför de problem de möter dagligdags. Genom att istället ha ett klart affärsmål med sin produkt från start, blir det lättare att förstå vad man behöver göra för att nå dit. Här är det viktigt att veta hur man kan ta hjälp av riktlinjer och regler under resans gång för att uppnå sina kommersiella intressen, säger Marie Gårdmark. 

Men, det handlar inte bara om att läsa riktlinjer – det  gäller också att förstå sammanhanget, säger Agneta Larhed. RegSmarts roll är att vara lösningsfokuserade och deras arbete går snarare ut på att förstå syftet med riktlinjerna, och hjälpa kunden att förstå vart lagstiftningen är på väg. 

– Då får man bättre koll på vad man behöver eller inte behöver göra, och kan se både närliggande risker och möjligheter i utvecklingsarbetet. Vi har tre ledord som vi utgår från: vetenskaplighet, regulatorisk relevans och fit for purpose. Fit for purpose innebär att man utgår ifrån det man vill uppnå och därefter bestämmer vilka studier eller tester man ska göra istället för att bara hålla sig fast vid en riktlinje och göra som man alltid har gjort, säger Marie Gårdmark. 

Stort engagemang och framåtanda 

I augusti firar bolaget ett år och utvecklingen har varit över de båda grundarnas förväntan. De har nyligen rekryterat tre nya spetskompetenser som ska täcka upp inom dels det medicintekniska området, dels inom läkemedelstillverkning. 

– Det är väldigt roligt att få ta del av så många spännande idéer från företag och forskare som jobbar med alla dessa fantastiska utvecklingsprojekt inom läkemedel och medicinteknik. Det finns ett sådant engagemang och en stark framåtanda, vilket är härligt att kunna vara en del av! säger Agneta Larhed.

– För oss är det viktigt att bidra till utvecklingen av life science-sektorn i Sverige och det är något som vi gör på olika sätt. Det kan till exempel handla om att hjälpa små forskande företag med regulatorisk kunskap så tidigt som möjligt i utvecklingsprocessen. Det regulatoriska behöver inte förhindra eller försvåra – det gäller bara att fokusera på sin produkt och se möjligheterna, avslutar Marie Gårdmark.

Fakta RegSmart Life Science
RegSmart Life Science AB bildades i augusti 2019. Företaget är en del av koncernen Center for Translational Research tillsammans med Clinical Trial Consultants, Lablytica och ClinSmart. I dagsläget har företaget fem anställda och kontor i Uppsala. RegSmart täcker regulatoriska frågeställningar för både läkemedel och medicintekniska produkter och har en global inriktning med fokus på den europiska och amerikanska marknaden.
EXTERN LÄNK: Läs mer här 

Mer från RegSmart Life Science

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med RegSmart Life Science och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?