1515
Annons

Larmet: Ökande produktion av fossila bränslen hotar Parisavtalets mål

Samtidigt som många länder höjer sina klimatambitioner och sätter netto-nollmål planerar världens regeringar fortfarande att öka produktionen av fossila bränslen. Planerna är inte förenliga med målen i klimatavtalet från Paris och nu krävs snabbt åtgärder för att vända trenden. Den varningen framförs i en ny rapport från bland andra Stockholm Environment Institute.

Måns Nilsson, vd för miljöforskningsinstitutet Stockholm Environment Institute (SEI).
Måns Nilsson, vd för miljöforskningsinstitutet Stockholm Environment Institute (SEI).Foto:Thorleif Robertsson, SUSAN STERNER

”Läget är väldigt allvarligt. För att klara klimatmålen måste produktionen av kol, olja och gas börja minska kraftigt omedelbart. Men i stället fortsätter regeringar att stödja och planera för fortsatt ökande produktion av fossila bränslen”, säger Måns Nilsson, vd för miljöforskningsinstitutet Stockholm Environment Institute (SEI) i en intervju med Di.

Tillsammans med FN:s miljöprogram UNEP och en rad andra internationella forskningsinstitut har SEI de senaste åren kartlagt hur en rad stora länders produktionsplaner för kol, olja och gas stämmer överens med Parisavtalet. Den första rapporten som presenterades 2019 visade att det fanns ett stort gap mellan planerna för produktion av fossila bränslen och dess stora klimatpåverkande utsläpp jämfört med de radikala utsläppsminskningar som behövs för att klara målen om att begränsa temperaturhöjningarna i det globala klimatavtalet. Och nu har en ny uppdaterad rapport (på engelska kallad 2021 Production Gap Report) sammanställts. Den släpptes på onsdagen och visar att situationen är i stort sett oförändrad. De kommande två årtiondena uppges regeringarna i de undersökta länderna planera att öka produktionen av olja och naturgas, medan kolproduktionen väntas minska men bara i blygsam omfattning. Sammanlagt innebär planerna att den globala totala produktionen av fossila bränslen förväntas fortsätta att öka till åtminstone 2040.  

”Det går helt stick i stäv med att det i stället behövs kraftigt minskad utvinning av fossila bränslen för att klara klimatmålen. Vår rapport visar att världens regeringar fortfarande planerar att producera över dubbelt så mycket fossila bränslen 2030 jämfört med vad som är förenligt med att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader. Och 45 procent mer än vad som krävs för att nå 2 gradersmålet”, säger Måns Nilsson.  

Ett av målen med rapporten är att uppmärksamma och få världens länder att inse att de nuvarande planerna för fossila bränslen inte går ihop med klimatmålen. 

”De förödande effekterna från klimatförändringarna är nu här, synliga för alla. Det finns fortfarande tid att begränsa den långsiktiga uppvärmningen till 1,5 grader, men fönstret att lyckas är snabbt på väg att stänga”, säger Inger Andersen, chef för Unep i ett skriftligt uttalande.

Och FN-organets chef manar till handling inför klimattoppmötet COP26 som hålls i Glasgow i november.

”På COP26 och därefter måste världens regeringar agera och ta snabba och omedelbara steg för att stänga fossilproduktionsgapet och säkra en rättvis omställning. Det är så klimatambition ser ut.

Valet 2022

Så vill S satsa på grön industri

Socialdemokraterna vill utöka de gröna kreditgarantierna för klimatinvesteringar till minst 100 miljarder kronor.

Mikael Damberg och en tidigare budget.
Mikael Damberg och en tidigare budget.Foto:Jonas Ekströmer/TT, Jonas Ekströmer

Det uppgav finansminister Mikael Damberg (S) när han i Luleå höll en pressträff om hur svensk industri ska vara världsledande, enligt ett pressmeddelande.

Enligt nuvarande plan ska ramen för kreditgarantierna öka till 80 miljarder kronor 2024.

Damberg uppgav också att Socialdemokraterna (S) vill gå vidare med planerna för att fånga in och lagra koldioxidutsläpp från till exempel kraftvärmeindustri, skogsbruk och pappersmassaproduktion. Sverige ska, enligt Damberg, bli ett av de första länderna i världen att sjösätta ett statligt stödsystem för bio-CCS.

För att svensk industri ska vara världsledande i klimatomställningen vill S dessutom öka satsningarna på ny teknikutveckling och stödet till stora klimatprojekt, förenkla tillståndsprocesserna, öka satsningar på forskning och innovation, samt utveckla och utöka Industriklivet.

Industriklivet är en statlig satsning på bidrag till forsknings-, pilot- och demonstrationsprojekt för att minska utsläpp från industrin. Det omfattar drygt 900 miljoner kronor i år, enligt Energimyndigheten.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera