I mitten av 1970-talet var 20 procent av skogsägarna kvinnor. I dag är 38 procent av Sveriges omkring 330.000 skogsägare kvinnor, det vill säga omkring 125.000. Det gör kvinnliga skogsföretagare till den enskilt största företagargruppen bland kvinnor i Sverige, enligt Spillkråkan, ett nätverk för kvinnliga skogsägare.
Men de siffrorna säger inte allt om utvecklingen av ägandet.
”Män äger större och större arealer medan kvinnor äger mindre och mindre arealer skog”, konstaterar Kerstin Dafnäs, Spillkråkans ordförande, själv skogsägare i östra Jämtland.
”Tittar man på vilka som förvärvar skog görs fyra av fem köp av män.”
Kvinnor som äger skog är alltså inte bara färre till antalet än män utan de äger också betydligt mindre brukningsenheter, konstaterar också Skogsstyrelsen.
Den genomsnittlige manlige skogsägaren har i dag ett innehav på 40,4 hektar produktiv skogsmark, den genomsnittliga kvinnliga skogsägarens innehav slutar på 25,4 hektar.
Totalt deklarerade fysiska skogsägare cirka 11 miljoner hektar produktiv skogsmark 2019. Nästan 6,2 miljoner hektar skogsmark ägs av endast män och 1,6 miljoner hektar ägs av enbart kvinnor. 3,2 miljoner hektar ägs gemensamt av män och kvinnor.
Allt fler kvinnor engagerar sig dock i skogsägandet och tillströmning av nya medlemmar till Spillkråkan ligger stadigt på 10 procent per år.
”Det som driver våra medlemmar och som engagerar dem framför allt är möjligheten att påverka sin egen skog och kunna lämna över något bra till nästa generation. Men det som också håller dem vakna om nätterna är hur de ska sköta skogen på bästa sätt både ur ekonomisk och ekologisk synvinkel, speciellt med hänsyn till klimatförändringarna”, förklarar Kerstin Dafnäs.
En undersökning som föreningen genomförde för några år sedan visade att 50 procent av medlemmarna hade ändrat sina skötselmetoder för att anpassa till ett förändrat klimat och 30 procent räknade med att göra det.
”För 20 år sedan kunde du mer resonera kring att maximera din avkastning, i dag måste du som skogsbrukare tänka mycket mer på att hantera risker. Med ett förändrat klimat är det så mycket större osäkerhet. Man måste tänka kanske 70, 80, 100 år framåt i tiden och de beslut jag fattar i dag måste fungera utifrån det klimat och den miljö vi kommer att ha då. Det är extremt svåra beslut”, menar Kerstin Dafnäs.
Ur ett företagsekonomiskt perspektiv blir det också allt svårare för den enskilda skogsägaren. Även om fastighetspriserna ökar så är det inte så att lönsamheten i skogsbruket ökar.
”Det ökade intresset för att vara ute i naturen öppnar dock nya affärsmöjligheter i ett mångbruksperspektiv och att jobba mer med tjänstebaserade företagsmodeller i sin skog”, säger Kerstin Dafnäs.
