1515
Annons

Kristersson i kärnkraftsdebatten: ”Det är bananrepublikartat”

Under dagens debatt i Di TV Hållbart Näringsliv, mellan miljö- och klimatminister, Isabella Lövin (MP) och M-ledaren Ulf Kristersson, diskuteras kärnkraftens framtid i Sverige.

Miljö- och klimatministern ser inte kärnkraften som tillräckligt konkurrenskraftig och menar på det inte är lönsamt att bygga ut den.

”Vi har sett hur utbyggnaden av förnybar energi sker explosionsartat och att priserna går ner, det blir billigare och billigare. Samtidigt blir det dyrare och dyrare att bygga ny kärnkraft, och vi ser att industrin inte är intresserad av att satsa de pengarna. Det är inte konkurrenskraftigt”, säger hon i debatten.

Moderatledaren hävdar att det beror på att politiken inte står bakom kärnkraften. Han säger också att kärnkraften är nödvändig energikälla för att möta den efterfrågan som kommer finnas på el både nu och i framtiden.

”Nån måste skapa stabilitet i systemet som gör att vi kan ha billig komplementenergi, och det klarar vi inte utan kärnkraft i dag. Det är vattenkraft och kärnkraft som bygger detta i systemet. Om politiken skulle stå bakom kärnkraften då skapas också marknadsförutsättningar för detta”, säger Ulf Kristersson.

En annan meningsskiljaktighet de två debattörerna emellan är tilltron på förutsättningarna för förnybar energi i Sverige.

”Jag tror att regeringen kraftigt underskattar de problem vi har, både nu och på lång sikt. Det går inte en dag utan att industrier och kommuner larmar och ren elbrist. Det förvärras när två reaktorer nu stängs av i förtid. Jag har inte sett någon realistisk bedömning som säger att vi klarar det med vindkraft. Det är bra komplement, men basen i hela vårt elsystem, med energikrävande exportindustri, måste vara pålitlig el från vattenkraft och kärnkraft”, säger Ulf Kristersson.

Men enligt Isabella Lövin har Sverige goda förutsättningar att satsa fullt ut på de förnybara energikällorna.

”Vi har de bästa möjligheterna att bli hundra procent förnybara vad det gäller våra elsystem. Ska du bygga ny kärnkraft, eller om du ska leva upp till de säkerhetskrav som finns nu för Ringhals 1 och 2, så pratar vi om tiotals miljarder och det handlar om tiotals år innan man kan komma dit. Under den tiden har vi hunnit bygga upp så mycket mer vindkraft med de marknadsmässiga förutsättningarna”, svarar hon.

Något de båda däremot är överens om, är att elnäten måste byggas ut när elektrifieringen expanderar.

Innehåll från RekomoAnnons

Tänker andra hand i första hand

Fler och fler företag och organisationer inser fördelarna med att tänka begagnat i stället för nytt när de gör om sina kontor. Rekomo hjälper företag att inreda med återbrukade och prisvärda möbler.

– Vi köper, säljer och hyr ut begagnade kontorsmöbler över hela Sverige, förklarar Jonas Åström, VD Rekomo. Vi erbjuder allt från hela arbetsplatser med bord, stolar, skärmväggar, förvaring men även möbler till övriga utrymmen som lounger, fikarum och konferensrum.

Helhetslösning

Jonas Åström menar att det inte är svårare att köpa in begagnad kontorsinredning än att köpa helt nytt.

– Vi är som vilket annat inredningsföretag som helst. Vi har ett stort utbud av återbrukade kvalitetsmöbler och köper in stora kvantiteter så vill man ha en enhetlig möblering löser vi det.

Rekomo hjälper till med allt från att komma med inredningsförslag till leverans och montering.  Dessutom kan de köpa och hämta de gamla möblerna för återanvändning hos andra företag. 

– Många kontorsmöbler och annan inredning är av väldigt bra kvalitet och håller länge. Sådana möbler köper vi gärna in. Även om fler och fler tänker andra hand i första hand slängs det tyvärr fortfarande alldeles för mycket möbler. Är en stolsdyna sliten så kan vi klä om stolen i ett nytt fräscht tyg i den färg kunden vill ha, säger Jonas Åström.

Nytt kontor till halva priset

Ofta går det knappt att se att möblerna är begagnade och många hade nog blivit förvånade om de visste att all inredning i det splitternya kontoret faktiskt är återbrukat. Prislappen för en kontorsrenovering med begagnad inredning brukar hamna på ungefär hälften av vad det hade kostat att köpa in helt nytt. Men även om ekonomin är viktig så är miljöbesparingen den största vinsten.

Attraherar arbetskraft

Många företag har idag hållbarhet som ledstjärna och då ska det naturligtvis även inbegripa kontorsrenoveringen. Och den ökade miljömedvetenheten märks, intygar Jonas Åström.

– Förr köpte man begagnat för att det var billigare, idag har det svängt och nu köper många begagnat främst för att det är bättre för miljön. För många företag är det också ett medvetet val för att locka yngre miljömedvetna medarbetare som vill arbeta på ett företag som tar miljön och hållbarhetsfrågan på allvar. 

På senare tid har även flera offentliga verksamheter genom ramavtal fått förutsättningar att inreda sina lokaler med begagnade möbler. Det är ett stort steg framåt.

Flerårsgaranti och leasingmöjligheter

Marknaden för begagnade kontorsmöbler har utvecklats mycket de senaste åren och Rekomo erbjuder alltid minst två års garanti även på begagnade kontorsmöbler. Det finns också möjlighet att hyra eller leasa möbler.

– Kunden kan välja om man vill hyra en månad eller över en längre period. Företagen får en ökad flexibilitet och kan anpassa sitt kontor efter olika behov, säger Jonas Åström.

Om Rekomo
Rekomo säljer, köper och hyr ut begagnade kontorsmöbler till kontor i hela landet och har erbjudit återvunna och prisvärda kontorsmöbler sedan 1992. Grunden i affärsidén är hög kundnöjdhet och låg miljöpåverkan – det är lika viktigt att kunden ska bli nöjd med sitt kontor som att rädda miljön. 

Läs mer på rekomo.se

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Rekomo och ej en artikel av Dagens industri

Coops dubbelt hållbara solcellstak blir ett av Sveriges största

Nu börjar bygget av en solcellsanläggning på Coops nya varuterminal i Eskilstuna. Återvunnen kisel i produkterna gör projektet dubbelt så hållbart, enligt installatören Soltech Energy Solutions.

Rickard Lantz vid sidan av en visualisering av Coops nya varuterminal som började byggas 2020.
Rickard Lantz vid sidan av en visualisering av Coops nya varuterminal som började byggas 2020.

Över 14.000 solcellspaneler kommer att täcka en yta på runt 38.000 kvadratmeter. Det innebär att Coop kommer få Sveriges näst största takplacerade solcellsanläggning, enligt Soltech Energy. Ser man till projekt som bara använder produkter med CFP-certifiering, som innebär att produkterna har ett lågt koldioxidavtryck, blir det här det största.

”När vi sitter med de här större aktörerna som har ett välkänt varumärke och som vill bli förknippade med hållbarhet blir det viktigt hur man får fram materialen. När vi samtalade med Coop om att det fanns produkter med certifikat som visar att de är hållbart framtagna så nappade de på det” säger Rickard Lantz, affärsutvecklingschef på Soltech Energy.

Rickard Lantz uppger att 25 procent av kiseln i solpanelerna är återvunnen.

Det låter inte som särskilt mycket?
”Det handlar inte bara om återvinningen. Det är kombinationen med att de även är tillverkade i norska, amerikanska och tyska fabriker. Eftersom de länderna har andra energimixer, med mer förnybar energi och lägre andel kolanvändning än i Kina, minskar det också koldioxidavtrycket”, säger Rickard Lantz.

I somras kom den norska energikonsulten Rystad Energy med en rapport om att marknaden för återvunna solceller väntas stiga till 800 miljarder kronor inom 30 år. Eftersom det är ganska dyra insatsvaror som används i produktionen av solceller, däribland kisel, borde återvinning vara en självklarhet, enligt Rickard Lantz.

”Man återvinner redan nu gamla solceller. Men det finns inte så många av dem än. De håller ju i minst 30 år så det dröjer nog ett tag innan det kommer igång på allvar”, säger han.

Solcellsanläggningen på Coops varuterminal beräknas täcka cirka 50 procent av fastighetens årliga elanvändning. Den kommer att vara klar vid årsskiftet medan varuterminalen inte kommer att vara i full drift förrän 2024.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera