1515
Annons
Denna text publiceras i samarbete med Aktuell Hållbarhet. Aktuell Hållbarhet

Konsumentverket: Klimatkompensation i marknadsföring riskerar att vilseleda

Klimatpåståenden som klimatneutral och klimatkompenserad är oprecisa och otydliga, menar Konsumentverket.

Kaj Török, informations- och hållbarhetschef, Max Burgers.
Kaj Török, informations- och hållbarhetschef, Max Burgers.Foto:jack Mikrut

Begrepp som klimatneutral och klimatkompenserad i marknadsföring riskerar att vilseleda konsumenterna. Begreppen har blivit vanligare och nu ser Konsumentverket ett behov av att förtydliga hur regelverket för marknadsföring ska tillämpas i enskilda fall genom domstolspraxis. Det framgår av en ny promemoria som myndigheten har tagit fram. Bland annat menar Konsumentverket att klimatpåståenden som klimatneutral och klimatkompenserad är oprecisa och otydliga och måste förtydligas med produktens miljöfördel och dess begränsningar. 

Kaj Török, hållbarhetschef på Max Burgers, välkomnar ambitionen att förtydliga begreppsanvändningen, men vill inte bara se pekpinnar.

”PM:et innebär ett hårdare sätt att prata om hållbarhet i sin marknadsföring. Tidigare har det handlat mycket om självsanering men nu pratas det om behovet av domar. Det är inte bra om resultatet blir att färre företag vågar prata om sitt klimatarbete, för att nå klimatmålen behöver vi fler företag som både gör och pratar mer om klimatfrågorna. Därför önskar jag att Konsumentverket framöver gör det lättare för företag att göra rätt och visar exempel på rätt sätt att kommunicera”, säger han till Aktuell Hållbarhet.

Kommer Konsumentverkets bedömning påverka er hållbarhetskommunikation?

”Än så länge ser jag inte att det påverkar vår hållbarhetskommunikation överlag. Vi är väldigt precisa i hur vi använder olika klimatbegrepp i vår marknadsföring och följer exempelvis standarden ISO 1421 som omfattar begreppet klimatneutral. Eftersom vi prisades av FN:s klimatexperter för vår definition av klimatpositiv kan vi dra slutsatsen att den är trovärdig.”

LÄS MER: Max kallar sig klimatpositiva – trots stadigt ökande utsläpp

Återvunna solpaneler väntas bli mångmiljardmarknad

Marknaden för återvinning av solpaneler kommer uppstiga till 20 miljarder kronor 2026 och 40 gånger mer 2050, enligt den norska energikonsulten Rystad Energys senaste analys.

”Ett naturligt område för Sverige att briljera inom”, säger Anna Werner, vd för Svensk Solenergi.

Foto:ADAM IHSE / TT

I dag värderas den globala marknaden för återvinning av solpaneler, som kan innehålla silver, koppar, aluminium och flera sällsynta jordartsmetaller, till runt 1,7 miljarder kronor. Rystad Energy väntar sig att siffran kommer att stiga till 800 miljarder kronor inom 30 år.

”Det låter rimligt. Solkraft är världens snabbast växande kraftslag och när man har exponentiell tillväxt går det väldigt fort. Det finns mycket att tjäna här och inte bara pengar. Det handlar också om miljövinsterna”, säger Anna Werner.

Anna Werner vill se en svensk satsning på återvinning av solpaneler.
Anna Werner vill se en svensk satsning på återvinning av solpaneler.Foto:Jann Lipka

Bland faktorerna som kommer driva utvecklingen är ökningen av antalet installerade solpaneler som väntas fortsätta öka framöver. Enligt EU-kommissionens beräkningar kommer installerad kapacitet från solkraft gå från 165 till 600 GW inom unionen fram till 2030. Det internationella energiorganet IEA räknar med att solkraft kommer stå för 40 procent av världens energiförsörjning 2050. 

Tillsammans med att efterfrågan på mineralerna solpanelerna innehåller ökar, vilket väntas leda till högre priser och osäkrare leveranserna, skapas ett ökat behov av återvinning, enligt Rystad Energy. 

”Redan i dag finns det i Sverige ungefär 100.000 solanläggningar vilket innebär att antalet paneler kan räknas i miljontal”, säger Anna Werner. 

En annan faktor som väntas ha en påverkan är ökade regleringar. Peter Bennich, expert på Energimyndigheten, uppger att EU arbetar med att öka kraven på att i produktionen av olika produkter förenkla för nedmonteringen och återvinningen av dem. 

”Det är en jätteviktig fråga eftersom vi ska gå mot ett cirkulärt ekonomisamhälle. Jag jobbar mest med energieffektivitet där det kommit mer ekodesignkrav på reparerbarhet och återvinningsbarhet på exempelvis kylskåp och lampor. Men nu har EU börjat ställa krav på alla produkter”, säger han. 

Peter Bennich, expert på Energimyndigheten.
Peter Bennich, expert på Energimyndigheten.Foto:HENRIK MONTGOMERY / TT

För närvarande jobbar EU på krav om information från solpanelsproducenter om vilka mineraler som produkterna innehåller. 

”Det är ett viktigt steg eftersom det gör det lättare att återvinna panelerna. Nästa steg kan vara skärpta krav på hur insamlingen och återvinningen ska gå till samt vem som gör det. Annars får vi ett jätteberg av skrot som man inte kan ta hand om. Det gäller alla produkter”, säger Peter Bennich.  

Svensk Solenergi ser gärna att det redan nu börjar byggas en anläggning i landet för att kunna återvinna solpaneler. 

”Vi borde ha både en fabrik och en återvinningsanläggning. För mig är det här ett naturligt område för Sverige att briljera inom. Den största anläggningen ligger i Frankrike och det känns trist att ett så kärnkraftstungt land ligger före oss med en så viktig och uppenbart lukrativ solaffär”, säger Anna Werner. 

Något som också kan öka värdet av återanvändning och återvinning är ökade koldioxidskatter, enligt Rystad Energy. Både utvinning och raffinering av metaller leder till stora utsläpp.

”Jag vet egentligen inte varför det dröjer med en återvinningsanläggning. Det borde hänt i går. Vi går gärna in och är med i en satsning. Det vore bra för hela landet”, säger Anna Werner.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera