1515

Kommentar: Nu måste alla krafter förenas för att rädda vår civilisation

Omställningen som måste till kräver snabba, långtgående och aldrig tidigare skådade förändringar av samhällets alla delar. Och inget kostar mer än att inte agera genast.

Foto:Mic Smith

Invånare på planeten jorden fick på måndagen ett rakt igenom välbehövligt besked: den globala uppvärmningen går att begränsa till maximalt 1,5 grader.

Det är en vitamininjektion som vi kan tacka fattigare länder för. Rapporten från FN:s klimatpanel – som avhandlar just 1,5-gradersmålet – blev verklighet efter att utsatta stater under Parismötet för tre år sedan tvingat fram en ambitionshöjning av det dittills närapå allenarådande målet om maximalt 2 graders uppvärmning.

Och det är hög tid att det klimatpolitiska samtalet skiftar fokus. Alla krafter måste läggas på att begränsa temperaturhöjningen så långt det bara går.

Övrigt innehåll i rapporten var nämligen inte lika muntert.

Det kanske viktigaste: 2 grader är en gräns vi helst bör undvika, skillnaden mot 1,5 grader är oerhörd.

En adderad halvgrad skulle höja havsnivån med en extra decimeter till år 2100, Arktis skulle vara isfritt tio gånger så ofta sommartid och korallreven så gott som försvinna.

Livsmedelsförsörjning, säkerhet och ekonomisk tillväxt är frågor som kommer att utmana mänskligheten framåt. Men FN:s klimatpanel visar på en tydlig färdplan: år 2030 bör utsläppen globalt ha minskat med 40–60 procent jämfört med 2010, år 2050 ska de nå netto noll.

För att tala klarspråk: omställningen som måste till kräver snabba, långtgående och aldrig tidigare skådade förändringar av samhällets alla delar.

Att å det snaraste upphöra med subventioner av fossil energi hör enligt experterna till de mest angelägna åtgärderna. Liksom att jordens alla länder enas om ett pris på koldioxid.

De investeringar som krävs kommer att kosta, ja. Men att låta decimalerna ticka uppåt på termometern blir i längden långt mycket dyrare.

Sveriges expert vid beslutsmötet i Sydkorea där FN-rapporten presenterades uttrycker sig så här:

”Att räkna på den totala kostnaden för utsläppsminskningar är en svår uppgift. Det går heller inte att beräkna det monetära värdet av nyttorna med ett mer ambitiöst klimatmål, som bevarade ekosystem och livsmedelssäkerhet”, säger Markku Rummukainen, klimatrådgivare vid SMHI.

Han avråder från att göra klimatfrågan till enkom en fråga om ekonomiska beräkningar. Vilket ju låter som en vettig slutsats med tanke på att vi befinner oss i en kris som de facto äventyrar hela vår civilisation.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?