Annons

Klimatprofessor: ”Krävs en systemförändring”

Förutom rena klimateffekter kan skärpt klimatarbete ge både hälsovinster och ett hållbarare jordbruk. Det understryks i FN:s senaste klimatrapport. Trots det fortsätter utsläppen att öka.

”Man har bortsett från hur djupt rotad fossilekonomin är i många länder”, säger professorn Björn-Ola Linnér.

Foto:Amanda Lindgren

Hälsosammare livsvillkor, uthålligare jordbruk, ökad biologisk mångfald och friskare luft — det är några av de fördelar som kan följa med på köpet om världens länder skärper sitt klimatarbete. Det skriver FN:s miljöprogram UNEP i sin senaste rapport Emissions Gap Report 2019. Trots det fortsätter utsläppen av växthusgaser att öka.

Varför går klimatarbetet så trögt?

”Länge har man sagt att om vi bara får ned priserna på förnybar energi, så kommer de att konkurrera ut fossila bränslen. Men då har man bortsett från hur djupt rotad den fossila ekonomin är i många länder och de enorma ekonomiska intressen som finns där”, säger Björn-Ola Linnér, professor med inriktning mot internationell klimatpolitik vid Linköpings universitet.

Som exempel nämner han att världens länder sammanlagt lägger ner betydligt större belopp på att subventionera fossila bränslen än på arbetet att minska utsläppen av växthusgaser. Det handlar dels om direkt stöd, som när exempelvis Kina hjälper till att finansiera byggen av nya kolkraftverk, dels om indirekta subventioner — som att flygbränslen inte beskattas i till exempel Sverige.

Enligt en rapport från Internationella valutafonden (IMF) uppgår dessa subventioner till drygt 6 procent av hela världens BNP, vilket motsvarar 48 000 miljarder kronor per år. 2009 kom G20-länderna överens om att gradvis fasa ut sina subventioner av fossila bränslen. Men än så länge har inget av länderna tagit märkbara steg åt det hållet.

”Det handlar om enorma subventioner och det är en snårskog hur de utformas. Ju mer priset sjunker på förnybara bränslen, desto mer riskerar subventioneringen av fossila bränslen att öka. Då spelar det ingen roll hur mycket vi ökar mängden förnybar energi. Det tar bara hand om lite av vår växande konsumtion, medan de fossila utsläppen fortsätter som förut.”

Politiker som har försökt att minska fossilsubventionerna har ofta fått backa tämligen omgående, som den franske premiärministern Emmanuel Macron inför de gula västarna.

”Det är en jättesvår fråga, för det drabbar ju ofta fattiga som lever på marginalen. Men samtidigt kan det inte vara så att man löser fördelningspolitiken inom ett land med subventioner av något som är skadligt i långa loppet, inte minst för de fattiga”, säger Björn-Ola Linnér.

FN:s rapport pekar på att det krävs ett moratorium för utvinning av fossila bränslen, och att subventioneringarna måste upphöra. Dessutom används ord som strukturomvandling och systemförändring.

”Det är ett språkbruk som inte har använts tidigare. Man talar inte längre bara om att det krävs genomgripande tekniska förändringar, utan även en ekonomisk politisk förändring och ett kulturellt perspektivskifte i vad vi prioriterar. Och det är fullt i linje med vad forskningen om samhällsförändringar säger, det krävs en samhällelig systemförändring.”

Finns det inte en risk att demokratiska principer hotas då?

”Nej, det är inte vad rapportförfattarna menar. De understryker att det krävs en folklig förankring, och då kan man dra slutsatsen att det är en demokratisk förändring. Det handlar om att jobba med djupt rotade värderingar och normer som inte är hållbara”, säger Björn-Ola Linnér.

Som ett historiskt exempel på att värderingar kan förändras snabbt i samhället jämför Björn-Ola Linnér med hur slaveriet gick från att vara en icke-fråga till ett missförhållande som skulle avskaffas i Storbritannien i slutet på 1700-talet.

”Debatten exploderade och i kombination med en ekonomisk och politisk förändring blev det till slut moraliskt omöjligt att behålla slaveriet. Det kan vara att vi står inför en sådan social brytpunkt nu, där vi förändrar våra prioriteringar”, säger Björn-Ola Linnér.

 

 


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?