Annons

”Klimatomställning har blivit norm i politiken”

Coronapandemin tvingade klimatmötet i Glasgow att ställa in. Ändå har världens klimatarbete gått framåt under det gångna året. 

”Trots de positiva signalerna är det ett allvarligt läge”, säger SEI:s forskningschef Åsa Persson.

Åsa Persson.
Åsa Persson.Foto:FELIXYOUNGBOYD

Parisavtalet fyller fem år och skulle ha uppmärksammats på klimatmötet i Glasgow, om inte en pandemi kommit emellan. Nu har mötet skjutits på framtiden och klimatarbetet fått stryka på foten.

Under det snart gångna coronaåret har inga större klimatförhandlingar ägt rum. Trots det har klimatarbetet funkat helt okej, tycker Åsa Persson, vice vd och forskningschef på Stockholm Environment Institute. Parter som Kina, EU och Storbritannien förväntas lämna in sina nationella klimatplaner före 2020 års slut. Och länder som Kina och Japan har satt nettonollmål för sina utsläpp, USA kommer att göra det under Biden.

Ett drygt år tillbaka i tiden var 11 procent av världens utsläpp – motsvarande cirka 70 länder – täckta av mål för klimatneutralitet. I dag ligger den siffran kring 60 procent.

”Det är ett anmärkningsvärt hopp, en stor förändring. Klimatomställning har blivit norm i politiken”, säger Åsa Persson. 

Ändå hoppas hon att nästa stora klimatmöte, Cop 26, blir av 2021 som planerat.

”Det ger en milstolpe att förhålla sig till och sätter press på länderna att leverera sina klimatplaner.”

På den positiva noten i år finns också att det brittiska ordförandeskapet satsar hårt på klimatdiplomati inför Glasgow. Åsa Persson konstaterar att Storbritannien har mycket att vinna på ett framgångsrikt Cop 26, inte minst efter Brexit. 

”De är pratar med många olika länder för att fler ska höja ambitionerna. En annan fördel med ett uppskjutet möte är att vi hinner titta på Kinas, EU:s och andra länders nationella klimatplaner mer i detalj.”

Historiskt har klimatmötena varit avgörande vid förhandlingen av internationella klimatavtal och sannolikt är de flesta överens om att de kommer att ha betydelse även framåt. Frågan är bara hur stor betydelse?

Åsa Persson ser hur frågan om klimatambition kommit att diskuteras i allt fler forum, från FN:s generalförsamling till olika handelsforum och dylikt.

”Allt är inte längre avhängigt klimatkonventionens möten. Över tid kommer det att handla allt mer om rapportering och implementering i klimatarbetet. Sker rapporteringen korrekt, mäter länderna på rätt sätt, är de transparenta? Och det politiska gensvaret – går det bra eller dåligt, går det tillräckligt snabbt? – de svaren kan absolut diskuteras i andra forum också.”

Vad ser du framför dig för framtidens klimatmöten?

”Jag hoppas att man kan försöka börja jobba mer digitalt. Att föregå med gott exempel. Och att det blir ett tydligt tekniskt spår för tjänstemännen som jobbar med rapportering och mätning, den trovärdigheten är superviktig.”

Enligt Parisavtalet ska parterna uppdatera sina nationella klimatplaner vart femte år, med 2020 som första hållpunkt. Med tanke på hur akut klimatfrågan är bör man fråga sig om inte den ska ske oftare, anser Åsa Persson.

”Personligen kan jag tycka att femårscykeln börjar kännas för långsam. Vi har det här decenniet på oss att vända så många trender att jag vill ha återrapporteringen, utvärderingen och ambitionshöjningen oftare.”

Likaså hoppas hon att världens länder ska konkretisera sina långsiktiga klimatmål genom att sätta skarpa mål som gäller även i närtid.

Varför är det viktigt med kortare cykler och tidigare måldatum?

”Mycket måste hända redan 2030 om vi ska ha en chans att nå klimatmålen. Sen tror jag att det är politiskt viktigt att ha mål närmare i tid, så att våra politiska ledare känner sig ansvariga för att försöka uppnå dem. När man har långsiktiga visioner är det lätt att man skjuter på att implementera dem.”

De ekonomiska återhämtingspaket som presenteras i samband med pandemin tycker Åsa Persson kan ses som ett lackmustest på hur högt länder verkligen prioriterar sina långsiktiga mål. 

Enligt forskare på SEI har två tredjedelar av Sveriges återstartspengar hittills gått till det fossila och en tredjedel till hållbara investeringar.

Hur tolkar du de siffrorna?

”Jag tycker att det visar att när det kommer till kritan så är man inte helt redo. Man prioriterar andra frågor, till exempel sysselsättning. Men det var också ganska väntat. Först var det krishantering, nu blir det lite mer att bygga upp bättre i återhämtningen. För Sveriges del är vår bedömning att det kommer att se mycket grönare ut om höstbudgeten går igenom riksdagen. Det kanske är så för andra länder också.”

Det tog tjugotre år att få till ett klimatavtal. Nu har vi tio år på oss att halvera utsläppen. Det låter som om vi måste accelerera tempot?

”Ja. Budskapet från vetenskapen och från FN:s generalsekreterare är att vi måste femfaldiga vår ambitionsnivå. Sen tror jag att vi kommer att få sen en ketchupeffekt vad gäller utsläppen, att det kommer att gå långsamt i början och snabbare sen. Men trots de positiva signalerna är det ett allvarligt läge och en enorm utmaning att halvera utsläppen till 2030.”

 


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?