Annons

Klimatmötet går in på upploppet

Klockan tickar för FN:s klimatmöte i Glasgow. En av de svåraste frågorna att lösa handlar om pengar. De mest sårbara länderna kräver att rikare länder öppnar sina plånböcker.

Klimat- och miljöminister Per Bolund, till höger, i samtal med Indiens klimat- och miljöminister Bhupender Yadav under klimatmötet Cop26.
Klimat- och miljöminister Per Bolund, till höger, i samtal med Indiens klimat- och miljöminister Bhupender Yadav under klimatmötet Cop26.Foto:Henrik Montgomery/TT

Representanter från nästan 200 länder förhandlade till långt in på natten på Cop26. Nya kompromissförslag och utkast tas fram löpande för att komma i mål till klimatmötets final på fredag kväll.

”Men vi är inte där än. Det är fortfarande mycket jobb kvar att göra”, säger Alok Sharma, mötets brittiske ordförande, på en presskonferens.

Han uppmanar länderna att anstränga sig mer vad gäller finansiering för att det ska gå att komma överens i flera av de utestående frågorna. 

Fattigare länder, som ofta redan nu drabbas hårt av klimatförändringarnas konsekvenser, är tydliga med att de behöver mer finansiellt stöd för att klara anpassningen till exempelvis stigande havsnivåer och återkommande orkaner – men också för att hantera de skador som redan har uppkommit.

Annars spelar det ingen roll hur mycket pengar rika länder än skickar för klimatinvesteringar som ska minska utsläppen, konstaterar de krasst.

”Klimatfinansieringen är en dörröppnare för många av de andra förhandlingsprocesserna”, säger klimatminister Per Bolund (MP).

Många förhandlingar pågår parallellt på klimatmötet och i nästan alla hänger finansieringsfrågan över diskussionerna.

Det finns en djup misstro i många utvecklingsländer, eftersom rikare länder inte har levt upp till löftet från 2009 om att bidra med 100 miljarder dollar om året i klimatfinansiering från 2020. 

Bland alla de förslag som cirkulerar och gås igenom med lupp finns sådana som ska lösa konflikterna om den så kallade regelboken, som ska se till att Parisavtalet fungerar fullt ut.

En av de svåraste handlar om hur man ska hantera handel med utsläppsminskningar mellan länder, till exempel om Sverige betalar för projekt som minskar utsläpp i Brasilien. Vissa länder förespråkar regler som kan öppna för dubbelräkning av utsläpp, det vill säga att minskningarna ser bättre ut på papper än vad de faktiskt är.

Två tidigare klimatmöten har misslyckats att lösa knutarna i den svåra frågan om utsläppshandeln, men nu ligger ett förslag på bordet som Per Bolund tror kan vara en öppning.

”Från svensk sida är vi positiva, vi tycker att det är ett konstruktivt steg framåt. Men djävulen sitter i detaljerna”, säger Bolund.

Andra utestående frågor handlar om transparens i rapporteringen och hur ofta länderna ska redovisa sina klimatåtaganden. 

Dessutom pågår förhandlingar om slutdokumentet, som blir den politiska signalen från mötet. I ett första utkast uppmanas länderna att öka sina klimatmål och uppdatera sina nationella klimatplaner redan i slutet av nästa år.

Där finns också formuleringar om att kol och fossila subventioner ska fasas ut. Något som exempelvis Saudiarabien har protesterat emot och det är inte säkert att uppmaningen överlever slutförhandlingarna

”Där handlar det om att under den sista tiden här se till att vi kan behålla det skarpa språket, att det inte urvattnas under resans gång”, säger Per Bolund.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera