1515

Klimatministern: Näringslivet tjänar på hållbarhet

2045 ska Sveriges utsläpp av koldioxid vara noll. Med hjälp av statliga stöd och internationella samarbeten ska industrin investera bort sina utsläpp.

”Näringslivet har förstått att det finns pengar att tjäna på miljömässig och social hållbarhet”, säger klimatminister Isabella Lövin (MP).

Klimatminister Isabella Lövin tror att miljöskatter och statliga initiativ hjälper företagen att ta itu med sina utsläpp.
Klimatminister Isabella Lövin tror att miljöskatter och statliga initiativ hjälper företagen att ta itu med sina utsläpp.Bild:Jessica Gow

Hållbarhetsfrågor är sällan nationella angelägenheter, utan kräver samarbete över nationsgränserna. Därför vilar ett tungt ansvar på det svenska näringslivet – som påverkar omvärlden genom produktion och export av varor och tjänster.

Det framhåller Isabella Lövin (MP), minister för internationellt utvecklingssamarbete och klimat.

”Att ha den kortsiktiga vinsten i nästa kvartalsbokslut som enda ledstjärna är inte modernt för företag i dag”, säger hon.

Hon upplever att de svenska företagsledarna i regel har anammat denna filosofi, genom att aktivt försöka minska sina utsläpp av växthusgaser och ställa om till grönare energikällor.

”Här har politiken spelat stor roll. Vi har den högsta koldioxidskatten i världen, vilket har bidragit till att företagen satsar mycket på ny smart teknik och energieffektivisering. Resten av världen är väldigt intresserade av att följa hur vi kan ha så höga miljöskatter men samtidigt se en mycket positiv ekonomisk utveckling.”

Om man ska tro Isabella Lövin har de flesta bolagen omvärderat sin tidigare kanske något skeptiska syn på hårdare miljölagstiftning. Så länge det finns tydliga spelregler som gäller för alla är mottagandet positivt, hävdar hon.

”Jag tror att näringslivet sedan ganska lång tid tillbaka har förstått att det finns pengar att tjäna på miljömässig och social hållbarhet. Konsumenterna är mer medvetna i dag och förväntar sig att deras produkter ska vara etiskt och hållbart producerade”, säger hon.

Klimatlagen som började gälla den 1 januari i år, som hela riksdagen utom Sverigedemokraterna står bakom, pekar ut att Sverige ska nå nettonollutsläpp av koldioxid 2045.

”Till och med de tyngsta och mest utsläppande industrierna – till exempel stål, cement och petrokemi – har varit nöjda med beskedet. Nu vet de vad som gäller och kan börja investera och planera för att minska utsläppen.”

När Isabella Lövin möter näringslivsföreträdare är just långsiktigheten den brännande frågan. Industrin planerar ofta för 30 år framåt medan regeringen har en fyraårig mandatperiod att laborera med, vilket kan orsaka konflikt.

”Det är förödande för framtidsbygget om vi i politiken inte törs dra upp de långsiktiga linjerna. Hittills har vi byggt välstånd och utveckling genom att förstöra planeten, men nu måste vi göra tvärtom.”

Som motreaktion på de skärpta kraven finns det förstås en överhängande risk att företagen i stället bara flyttar sin produktion utomlands.

”Vi menar att företagen kan klara av det här men ändå stanna i Sverige. Att bara flytta på utsläppen är varken bra för den globala utvecklingen eller för den svenska ekonomin”, säger Isabella Lövin.

Hon nämner att regeringen har sjösatt flera program som kan dämpa fallet under omställningsperioden.

Industriklivet ska fram till 2040 fördela 300 miljoner kronor om året till processindustrin. Pengarna kan användas till forskning, innovation, investeringar och pilotanläggningar. Hybrit – där LKAB, SSAB och Vattenfall tillsammans ska tillverka fossilfritt stål – har redan garanterats finansiering.

Klimatklivet ger ekonomiskt stöd till företag som vidtar tydliga klimatåtgärder på lokal och regional nivå.

Fossilfritt Sverige, där drygt 170 aktörer från näringslivet och den offentliga sektorn utbyter erfarenheter med varandra, ser hon som en framgång.

”Vi har allt att vinna på att ligga i täten i utvecklingen och allt att förlora på att vara de sista som sitter med de smutsiga och gamla lösningarna”, säger Isabella Lövin om de statliga stöden.

Men i slutänden måste företagen själva stå för merparten av finansieringen, eftersom att omfattande teknikskiften i regel är förenade med miljardinvesteringar. Genom åren har flera näringslivsföreträdare ilsknat till när kraven på till exempel materialval och utsläpp skärps. Produkterna riskerar att bli dyrare att producera, heter det.

”Jag har sett många exempel där det faktiskt blev billigare än tidigare, efter att företaget synat sin leverantörskedja mer noggrant och energieffektiviserat sina system”, säger Isabella Lövin.

Hon skriver dock under på att tuffare miljökrav helst ska föras fram brett inom EU, för att inte riskera försämra konkurrenskraften i ett enskilt land.

”Den inre marknaden är en av EU:s enorma styrkor. Även om det så klart finns krafter som stretar emot, särskilt inom klimatfrågan, tvingas de acceptera en strängare miljölagstiftning när alla länder går samman.”

Även om USA valde att dra sig ur Parisavtalet hävdar Isabella Lövin att utvecklingen går åt samma håll i hela världen. Inte minst Kina, som historiskt har klassats som ett lågkostnadsland, gör stora investeringar i hållbarhet.

”Utvecklingen av förnybar energi och smart teknologi exploderar i länder som Kina just nu. Om Europa inte hänger med och investerar kommer vi att bli förbisprungna”, säger hon.

Att priserna på förnybar energi sjunker snabbt och att kostnaderna för klimatförändringar och extremt väder skenar, är två andra faktorer som borde trigga i gång stora investeringar, enligt Isabella Lövin.


Innehåll från Phoenix BiopowerAnnons

Stort intresse för unik teknik

Utmaningen att få el där den behövs, när den behövs, handlar om mer än bara nya elledningar.
Utmaningen att få el där den behövs, när den behövs, handlar om mer än bara nya elledningar.

Phoenix BioPower har vinden i ryggen efter en lyckad nyemission. Tillskottet på 23,3 miljoner kronor möjliggör fortsatt högt tempo i utvecklingen av bolagets teknik för att producera förnybar el. Nu är siktet inställt på kommersialisering.

Frågan om förnybar och planerbar elproduktion är hetare än någonsin, och det visar sig i intresset för Phoenix BioPower. Nyemissionen som genomfördes i mars övertecknades till 25,5 miljoner kronor. Nu tillförs bolaget 23,3 miljoner kronor.

– Jag hade höga förväntningar och dessa möttes med råge. Resultatet inger en viss ödmjukhet inför vad de cirka 2 000 aktieägarna ställt upp med. Jag är glad över det rikstäckande engagemanget, säger vd:n Henrik Båge.

Effektiv teknologi

Phoenix BioPower utvecklar en skalbar och kostnadseffektiv teknologi, Biomass Fired Top Cycle, som omvandlar biomassa till elenergi med noll koldioxidutsläpp. BTC är dubbelt så effektiv som traditionella metoder och möjliggör 40 procent lägre driftkostnader. 

Just nu pågår flera parallella projekt för att bygga en bred teknikplattform och vidareutveckla komponenter – viktiga delmoment på vägen mot kommersialisering.

– Inom projekten arbetar vi tillsammans med framstående energibolag i Europa. Vi sjösätter även inom kort två förstudier med globala bolag. Kapitaltillskottet kombinerat med stöd från Energimyndigheten och EU möjliggör vår utvecklingsplan, och vi räknar med att det täcker våra investeringar fram till hösten 2022, säger Henrik Båge. 

Nästa steg: pilotanläggning

Därefter närmar sig nästa stora milstolpe – uppförandet av en pilotanläggning som ska förse bolaget med den data och kunskap som behövs för att kunna bygga en fullskalig kommersiell anläggning. 

Framåt vill Phoenix BioPower samarbeta med fler aktörer inom energisegmentet för att springa snabbare mot det målet. Här har Henrik Båge goda förhoppningar.

– Allt fler tar kontakt med oss och är intresserade av bolaget. För oss är det viktigt att knyta kontakter med många olika aktörer i branschen, som system- och komponentleverantörer eller energibolag, som vill vara med på den här resan och samutveckla framtidens planerbara teknik, säger han.

Om Phoenix BioPower:

Phoenix BioPower utvecklar en teknik som producerar förnybar el från biomassa. Bolaget lutar sig mot en gedigen patentportfölj och har nu tagit sikte mot kommersialisering och börsnotering. 

Läs mer om Phoenix BioPower här.

Mer från Phoenix Biopower

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Phoenix Biopower och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?