1515
Annons
Denna text publiceras i samarbete med Aktuell Hållbarhet. Aktuell Hållbarhet

Klimatmiljarderna räcker inte – 168.000 svenskars hem hotas

Att klimatanpassa en medelstor stad kan kosta flera miljarder kronor och Göteborg räknar med investeringar på minst 30 miljarder kronor för att stå emot framtida stormar med höjda vattennivåer. Men om inget görs står över 100 miljarder kronor på spel fram till år 2100 i direkta skadekostnader. 

Mot det bjuder regeringen på drygt tre och en halv miljarder kronor under tre år.

Enorma regnmängder lade hela bostadsområden under vatten i Gävle i somras.
Enorma regnmängder lade hela bostadsområden under vatten i Gävle i somras.Foto:Fredrik Sandberg/TT

I mitten av augusti drabbades Gävleborg och Dalarna av kraftiga översvämningar. Totalt uppmättes regnmängder på 166 millimeter under 24 timmar. Sannolikheten att det ska hända igen har en så kallad återkomsttid på över 1.000 år enligt SMHI:s beräkningar. Ändå går det att se det som en förvarning för vad som väntar i takt med de obevekliga klimatförändringarna.

Följdverkningarna för samhället var i det här fallet stora, inte minst ekonomiskt. De ledande försäkringsbolagens reserverade skadebelopp för händelsen uppgår till drygt 471 miljoner kronor. Det tar dock lång tid att åtgärda översvämningsskador och ett mer precist resultat från försäkringsbranschen kan dröja minst ett år. Tillkommer gör det kommunala vattenbolagens kostnader, för Gävle Vatten preliminärt på 250 miljoner kronor. Summerat och med hänsyn taget till osäkerheter, självrisker och icke försäkrad egendom landar notan på nära 1 miljard kronor, för 24-timmars skyfall över Norrlands södra delar.

Under samma veckor som kostnaderna för ett geografiskt begränsat skyfall började klarna kallade regeringen till presskonferens för att berätta om en kraftig ökning av budgeten för bidrag till kommunernas klimatanpassning. Den årliga summan för förebyggande åtgärder mot naturolyckor i bebyggda områden skulle mångdubblas från 25 miljoner kronor per år till drygt 500 miljoner kronor per år. Regeringens kritiker var inte imponerade.

”Det är jättebra att de här pengarna kommer. Men stödet innebär i praktiken två miljoner kronor per kommun, och då är 500 miljoner kronor väldigt lite pengar”, sa Annika Wallenskog, chefsekonom på Sveriges Kommuner och Regioner, SKR. 

Hon menade också att det behövs mer pengar till undersökningar och planering av preventiva klimatåtgärder.

Annika Wallenskog, chefsekonom på Sveriges Kommuner och Regioner.
Annika Wallenskog, chefsekonom på Sveriges Kommuner och Regioner.Foto:Rickard L Eriksson

Staffan Moberg, klimatanpassningsexpert på branschorganisationen Svensk Försäkring menade att det minst ska läggas till två nollor för att närma sig de verkliga kostnaderna över tid. Men han var mest bekymrad över det han kallar en bristande analys:

”Det går att bygga skyddsbarriärer och valla in hela samhällen, men Sverige saknar en strategi för vad som ska skyddas och bevaras och vad som ska lämnas därhän. Delar av bebyggelsen som ligger i områden med förväntade höga flöden som obevekligen kommer leda till återkommande översvämningar kanske inte är ekonomiskt försvarbart att skydda. Det behövs en översvämningskommission som sätter ramar inför framtidens nya vattennivåer.”

Senare visade det sig att de 500 miljoner kronorna inte var hela bilden. När budgetförslaget nu är tillgängligt i sin helhet går det att summera alla alla offentliga medel till klimatanpassning av befintlig bebyggelse och infrastruktur (se faktaruta). Under de tre kommande åren tillförs ekonomi över 3,47 miljarder kronor för att hantera en av vår tids största utmaningar. Sett i ljuset av de enorma behoven, är det mycket eller lite pengar? Det beror på vem man frågar och vilket perspektiv som väljs.

Fredrik Isaksson, chefekonom på Byggföretagen, uppger att det byggs och byggs om i Sverige för 535 miljarder kronor om året (bostäder för 240, lokaler 190 och anläggningar 105 mdr).

”Vi förstår att det här på lång sikt är en omfattande samhällskostnad och att uppdragen för att klimatanpassa infrastruktur och bebyggelse eller att ta hand uppkomna klimatrelaterade skador, blir uppgifter för vår bransch. Men om det är de här nivåerna vi talar om för klimatinvesteringar så är det felräkningspengar i sammanhanget”, säger han.

Mette Lindahl Olsson är enhetschef för Naturolyckor och beslutstödssystem på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. Hon är ytterst ansvarig för att regeringens bidrag hamnar där de gör mest nytta och hon menar att det just nu finns ett stort uppdämt behov. Efter de senaste årens blygsamma bidrag ligger det redan nu ansökningar från kommunerna och väntar på cirka 1,1 miljarder kronor, så med det perspektivet är medlen otillräckliga. Men MSB har tidigare valt att betala ut hälften när ett projekt godkänns och andra hälften då det är slutfört, fortsätter myndigheten med den metoden räcker pengarna längre.

”I dag har vi en princip, där kommuner som söker bidrag för ett projekt ska finansiera 40 procent med egna medel. Samtidigt väntar vi på nya instruktioner, som kommer i nästa års regleringsbrev, och då kanske andelen egenfinansiering blir en annan”, säger Mette Lindahl Olsson.

MSB ska som myndighet vara regeringens förlängda arm och avhålla sig från den politiska debatten. Med det sagt är Mette Lindahl Olsson villig att kommentera två saker. För det första bidragets storlek.

”Det är en process att ta sig igenom ansökningar och komma till beslut och betala ut bidragen. Vi är tacksamma för att vi kan komma i gång igen med nya pengar. Men samtidigt finns det en gräns för hur mycket vi och kommunerna klarar av att hantera och både utredningar inför ansökningar och åtgärder som behöver vidtas är ofta omfattande och komplicerade och tar flera år att färdigställa. Jag tror att vi nu är på en nivå som alla parter kan klara av de närmaste tre åren, men detta är ett långsiktigt arbete som kommer kräva avsevärda satsningar under många år.”

Staffan Moberg, klimatanpassningsexpert på branschorganisationen Svensk Försäkring.
Staffan Moberg, klimatanpassningsexpert på branschorganisationen Svensk Försäkring.

För det andra kommentar hon Staffan Mobergs och Svensk försäkrings krav på en översvämningskommission som sätter gränser för vad som ska försvaras med till exempel översvämningsskydd och när samhället ska retirera från områden där risken för höga vattennivåer fördyrar och försvårar förutsättningar för bebyggelse.

”Det är en relevant diskussion som en intresseorganisation kan föra. Jag kan bara konstatera att vi har ett kommunalt planmonopol, och att det Staffan Moberg föreslår innebär en ny ordning där staten är med och styr hur kommuner hanterar sin bebyggelse”, säger Mette Lindahl Olsson och fortsätter:

”Visst kan det hända att en kommun retirerar, lämnar bebyggelse eller flyttar den till säkrare mark, det är fullt möjligt men det är i så fall ett kommunalt beslut. Det har till exempel, av helt andra skäl, skett i Kiruna.”

Klimatanpassning är i alla stycken en mycket komplicerad verksamhet. Det handlar om att bedöma risker, vad som som är hotat och vad som behöver skyddas och till vilken nivå. Även om kunskaperna hela tiden förfinas är det mycket som återstår. När MSB gör sina bedömningar tar de också stöd av experter på Statens geotekniska institut, SGI och på SMHI. Parallellt med detta görs tillsammans med andra myndigheter omfattande studier på uppdrag av både regeringen och EU.

En av de viktigaste rapporterna kom i maj i år. Där presenteras för första gången en samlad bild över de områden i Sverige där riskerna för ras, skred, erosion och översvämning är som störst. Det är tio nationella riskområden från norr till söder i landet med komplexa klimatrelaterade hot som har identifierats av bland andra SGI och MSB. Myndigheterna ger också flera förslag på vad som behöver göras för att minska riskerna.

Till sitt förfogande för att bedöma kommunernas ansökningar om stöd för klimatanpassningsåtgärder har MSB också det så kallade översvämningsdirektivet. Det är ett gemensamt EU-direktiv som bygger på ett systematiskt arbete med att identifiera områden med betydande översvämningsrisk, kartlägga översvämningshot och risker inom översvämningens utbredningsområde.

För Sveriges del har 25 områden identifierats utifrån två nivåer av översvämning. Det första, 100-årsflöde för framtidens klimat, visar vilka landområden som hotas vid en översvämning som statistiskt sett inträffar en gång på 100 år. Det andra kallat, beräknat högsta flöde för dagens klimat, visar värsta tänkbara utfall av en översvämning i ett enskilt område. Riskerna bedöms utifrån fyra påverkanskriterier; människors hälsa, miljön, kulturarv och ekonomisk verksamhet.

Fredrik Isaksson, chefekonom på Byggföretagen.
Fredrik Isaksson, chefekonom på Byggföretagen.

Summerat i en rapport från MSB 2018 ger detta en dyster bild av framtidsutsikterna i dessa 25 områden. Räknat på 100-årsflödet kommer, om inget görs, cirka 47.000 boende drabbas i sina hem och 49.000 på sina arbetsplatser. Det värsta tänkbara scenariot riskerar att drabba 168.000 boende och 172.000 människor på sina arbetsplatser. Områden utsatta för störst risk räknat i drabbade individer är Göteborg/Torslanda, Örebro och Kristianstad/Åhus.

Om man tittar på två av dessa kommuner, Uddevalla och Vellinge, som kommit långt med sina planer finns bara där anspråk på 660 miljoner av avsatta statliga medel enligt det regelverk som regeringen har satt upp i dagsläget.

I MSB-rapporten finns alltså 23 orter till med liknande översvämningsproblematik som måste lösas i klimatförändringarnas spår. I det sammanhanget sticker Göteborg ut som aviserat att en nödvändig omvandling går loss på över 30 miljarder kronor. Delar av det är ny bebyggelse som ska skydda staden mot havet och sådan kan inte bekostas av MSB som bara ger bidrag till det som kan betecknas som ”gamla synder”. Men om Göteborgs stad kan argumentera för att hälften av den kostnaden ligger inom regeringens villkor, är situationen ändå prekär för statens planer på att stötta kommunernas klimatanpassning, om man ser på storleken av bidragen de närmaste åren.

De kostnader som tas upp i de här reportagen rör endast översvämningsrisker i dessa 25 utvalda orter och de isolerade problemen kopplade till geografin kring Göta älv och dess dalgångar. Återstår gör översvämningsrisker i alla andra orter och risker för ras, skred och erosion, som också måste utredas, hanteras och åtgärdas.

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?