1515
Annons
Denna text publiceras i samarbete med Aktuell Hållbarhet. Aktuell Hållbarhet

Klimatkrisen når Norges Högsta domstol

Ett unikt rättsfall i Norges Högsta domstol kan få stora konsekvenser för möjligheten att borra efter olja i Arktis.

Therese Hugstmyr Woie, ordförande för Natur og Ungdom och Frode Pleym, chef för Greenpeace i Norge.
Therese Hugstmyr Woie, ordförande för Natur og Ungdom och Frode Pleym, chef för Greenpeace i Norge.Foto:Johanna Hanno

På onsdagen inleds unika förhandlingar i Högsta domstolen i Norge. Det är den norska staten som står till svars för oljeborrningar i Arktis. På den andra sidan i rättsfallet står miljöorganisationerna Natur og Ungdom och Greenpeace Norden. 

Det som i första hand ska prövas är miljöparagraf 112 i den norska grundlagen som fastställer alla människors rätt till en hälsosam miljö och ålägger regeringen att säkra denna rättighet också för kommande generationer. Dessutom ska här avgöras huruvida borrningen efter olja och gas i Arktis är förenligt med Norges åtagande enligt Parisavtalet. En vinst för miljöorganisationerna skulle kunna stoppa oljeborrning i Arktis och skapa ett prejudikat för liknande rättsfall runtom i världen.

”Att öppna Arktis för oljeborrning mitt i en brinnande klimatkris är oacceptabelt. Vi hoppas att Högsta domstolen ser norska statens ansvar för den globala klimatkrisen och förklarar oljelicenserna i Arktis ogiltiga”, säger Frode Pleym, chef för Greenpeace Norge, i en kommentar inför huvudförhandlingarna, som ska pågå till den 12 november.

Greenpeace Norden och Natur og Ungdom stämde redan 2016 den norska regeringen för att ha öppnat upp för oljeborrning i Arktis. Bland oljebolagen som fått tillstånd återfinns bland andra Equinor, före detta Statoil, och svenska Lundin Petroleum.

Målet röner mycket uppmärksamhet och i förra veckan avslöjades i NRK i norsk tv att regeringen har undanhållit en hemlig rapport som visade att oljeborrning i Arktis riskerar att generera stora ekonomiska förluster. 

Världens tredje största pensionsfond fortsätter att satsa på kol

Sydkoreas nationella pensionsfond ser över en ny kolpolicy. Ett förslag som övervägs är att sälja av bolag som får mer än hälften av sina intäkter från kolverksamhet. En nivå som väcker stark kritik, rapporterar Bloomberg.  

Genrebild.
Genrebild.Foto:Malin Palmqvist

Fonden, som förvaltar tillgångar värderade till över 7.000 miljarder kronor och uppskattas vara världens tredje största pensionsfond, lovade i fjol att sälja av innehaven inom de smutsigaste fossila bränslena. Det landade i april i ett förslag från ett konsultbolag att införa ett förbud mot investeringar i bolag med intäkter från kolkrafts- eller kolgruvsverksamhet som antingen överstiger 30 eller 50 procent. 

Vilken gränsnivå det blir är inte bestämt än, men oavsett ligger de på en betydligt lägre nivå än vad som vanligtvis införs när stora fonder genomför liknande policyförändringar.

”De negativa konsekvenserna av att den nationella pensionsfonden misslyckas med att göra klimatmedvetna investeringar kommer bli enorm”, säger Kim Sung-Ju, tidigare ordförande i fondbolaget och oppositionspolitiker i Sydkorea, till Bloomberg. 

Den nationella pensionsfonden är Sydkoreas största institutionella investerare. Skulle fonden välja den lägre gränsnivån innebär det att 10 miljarder i tillgångar skulle behöva säljas av. Samtidigt behålls tillgångar kopplade till kol som är värda runt 30 miljarder kronor fram till 2030.

Kol är den största energikällan i Sydkorea, strax före naturgas och kärnkraft. 

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera