ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS
I samarbete med:

NYHETSBREV

Missa inget från Hållbart Näringsliv -
anmäl dig för vårt nyhetsbrev!

Vill du som hållbarhetsproffs ha daglig och fördjupad läsning finns vår omvärldsbevakning. Klicka här

Klimatkampen har flyttat in i rättssalen

Regeringar som drar fötterna efter sig i klimatarbetet får se upp.

I Nederländerna har miljöorganisationen Urgenda och nära 900 medborgare vunnit i varje instans mot regeringen. Före jul avgör Högsta domstolen om regeringen ska tvingas minska utsläppen mer.

”Vi är övertygade om att det här kan bli ett nytt sätt att bedriva klimatarbete på”, säger Dennis van Berkel, jurist på Urgenda i Amsterdam.

För fyra år sedan vann organisationen med stöd av 886 privatpersoner ett ovanligt rättsfall mot den nederländska regeringen. De hävdade att den inte minskade utsläppen av växthusgaser tillräckligt mycket för att skydda medborgarna mot klimatförändringar. Som bevis lade de fram vetenskapliga rapporter från bland andra FN:s klimatpanel IPCC, nederländsk lagstiftning och Europakonventionen om mänskliga rättigheter.

Domstolen underkände regeringens argument om att klimatpolitiken inte ska avgöras i rätten, utan av politiker och parlament. I stället beordrade domstolen regeringen att minska utsläppen med minst 25 procent till 2020, jämfört med 1990 års nivå.

Sedan dess har domen överklagats av regeringen, prövats i högre instans med nytt bakslag för regeringens linje om att domstolar inte ska lägga sig i. Nu är målet uppe för avgörande i Högsta domstolen. Där har det kommit ett rådgivande utslag, som även det gick i Urgendas favör.

”Det underkände alla statens argument och stödde tidigare domslut, så vi har gott hopp”, säger van Berkel om Högsta domstolens beslut som kommer den 20 december.

Oavsett hur det går tycker Urgenda att man vunnit på processen.

”När vi startade det här fanns ingen debatt vare sig i politiken eller i medierna, klimatet var en icke-fråga. Men när vi vann blev det en väckarklocka för politiker och allmänhet. Sedan dess har frågan legat högt upp på den politiska dagordningen i Nederländerna”, säger van Berkel.

Varken Urgenda eller domstolarna har synpunkter på vilka klimatåtgärder som regeringen inför. De inriktar sig enbart på hur mycket utsläppen ska minska. Efter den första domen har regeringen sagt att den ska sikta mot 25 procents utsläppsminskningar och har aviserat en rad nya åtgärder. Bland annat ska ett koleldat kraftverk stängas.

Men det kommer inte att räcka för att nå 25-procentsmålet till 2020, anser Urgenda. Enligt officiell statistik hade Nederländerna 2018 minskat utsläppen med 15 procent, så det återstår en del att göra.

”Saker har hänt på kort sikt, men kanske ännu viktigare är att regeringen har ökat sitt 2030-mål dramatiskt. Det är nu ett av EU:s mest ambitiösa, säger Dennis van Berkel om målet för utsläppsminskningar på 49 procent.”

Rättsfallet i Nederländerna har väckt uppmärksamhet runt om i världen, och även fått flera efterföljare.

Enligt Jonas Ebbesson, professor i miljörätt på Stockholms universitet, beror intresset på att fallet varit framgångsrikt, men också på att det riktar sig mot en regering. Dessutom ställer det principiellt viktiga frågor om huruvida domstolar har rätt att gå in och beordra regeringar på områden som kan tyckas vara politikens domäner.

”Man kan också se denna och andra rättsprocesser som ett uttryck för en frustration över att klimatpolitiken går för långsamt. Man använder rättssalen som en arena både för att få framgång i sak och för att sätta press på företag och stater”, säger Jonas Ebbesson.

Han tror dock inte att det går att kopiera det nederländska fallet rakt av. Landet har en tradition av att beakta och tillämpa internationella regelverk i sin nationella rättsskipning och kan hålla regeringen ansvarig för oaktsamhet gentemot medborgarna på ett sätt som inte går överallt.

”I varje land är förutsättningarna specifika, så man måste bygga på den rättspraxis, rättstradition och lagstiftning som funkar i just det landet”, säger han.

Jonas Ebbesson är tveksam till att liknande fall som Urgendas skulle gå att driva med framgång i Sverige.

”Jag ser inte någon given rättslig grund i dag, men jag ska inte utesluta att det går att hitta något sätt att hålla staten ansvarig”, säger han.

Däremot tror han att rättsliga processer mer generellt kan vara ett verktyg att bedriva klimatarbete på. Men det måste göras på ett genomtänkt sätt.

”Driver man klimatprocess på ett uppenbart helt ogrundat eller ogenomtänkt sätt, så kan det slå tillbaka och framstå som oseriöst. Men om du driver en process med genomtänkta och sakliga rättsliga grunder, så kan även en förlust i domstol vara en framgång”, säger Ebbesson.

 

Klimat och hållbarhet hör till vår tids absoluta ödesfrågor. Hållbart näringsliv är en gemensam satsning från Dagens industri och systertidningen Aktuell Hållbarhet, där du som läsare får de senaste nyheterna. För att inte missa det viktigaste – anmäl dig till vårt nyhetsbrev här.
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer