Annons

Klimatförändringarna värst för barnen

Luftföroreningar, matbrist och infektionssjukdomar slår hårdast mot barnen. Även äldre personer kan drabbas hårt. Den varningen kommer från en stor forskargrupp som har gått igenom hälsoeffekter av den globala uppvärmningen.

Foto:Fredrik Sandberg/TT

I klimatförändringarnas spår syns bland annat minskade skördar och en ökning av smittspridande parasiter — och det drabbar framför allt barn. Det är ett av huvudbudskapen när den vetenskapliga tidskriften Lancet presenterar sin årliga genomgång av hur klimatförändringarna påverkar vår hälsa.

”I år har vi fokuserat på barnhälsa, och temat är att deras hälsa inte ska behöva styras av klimatförändringarna. Folk i min generation kommer att vara döda, men de som växer upp nu måste brottas med alla problem som vi orsakar om vi inte hejdar den globala uppvärmningen”, säger Peter Byass som är professor i global hälsa vid Umeå universitet och en av delförfattarna till rapporten Lancet Countdown.

Forskarna skriver att många av de hälsoeffekter som följer med klimatförändringarna är extra allvarliga för barn, eftersom de fortfarande växer och ännu inte har utvecklat sitt immunförsvar. Undernäring hos barn under fem år kan till exempel leda till bestående utvecklingsskador.

”Vi ser även ökad risk för att sjukdomar som denguefeber och malaria ökar i områden där det tidigare varit ovanligt eller inte förekommit alls, till exempel i södra Europa. Och i Sverige kan vi se hur exempelvis sorkfeber sprider sig till nya delar”, säger Peter Byass.

När det gäller Sveriges närområde pekas Östersjön ut i rapporten, som ett område där diarréframkallande vibriobakterier har ökat påtagligt de senaste 30 åren. Under 2018 slogs ett rekord, då det i 107 dagar var gynnsamma förhållanden för den vattenlevande bakterien.

Ett annat orosmoln som forskarna tar upp är försämrad luftkvalitet på grund av förbränning av fossila bränslen, vilket är ett ökande problem i många större städer inte minst i Asien.

”Det är också extra allvarligt för just barn, eftersom risken ackumuleras genom livet. Man kan jämföra med rökning. Du dör inte av den första cigaretten, men förstår många år senare att du aldrig borde ha börjat röka”, säger Peter Byass.

Rapporten belyser även situationen för äldre personer, som liksom barn ofta kan vara mer sårbara. Där pekar forskarna framför allt på faran med värmeböljor. Ett mått som forskarna använder är hur ofta personer över 65 år drabbas av extrema temperaturer tre dagar i rad. Med extrem temperatur menar forskarna en temperatur som för 20 år sedan låg i den översta procenten i samma område och under samma årstid.

”Där ser vi en skarp ökning den senaste tiden och förra året slogs rekord, då det inträffade 220 miljoner fler sådana värmehändelser jämfört med år 2000. För äldre personer som kanske har hjärtproblem eller kroniska andningsproblem kan det vara direkt livshotande”, säger Peter Byass.

Men forskarna ser inte bara orosmoln. Rapporten avslutas med viss optimism. De pekar till exempel på att andelen förnybara energikällor har ökat kraftigt och att ungefär hälften av de studerade länderna har tagit fram särskilda beredskapsplaner för att möta klimatförändringarna.

”Om världens länder lyckas svara upp till Parisavtalet så kan ett barn som föds i dag se fram emot en värld som når nollnettoutsläpp av växthusgaser lagom till 31-årsdagen, vilket banar väg för en hälsosammare framtid”, skriver forskarna i rapporten.

”En annan sak som gör mig hoppfull är att allt fler människor börjar engagera sig i klimatfrågan nu, framför allt yngre personer”, säger Peter Byass.

 


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?