1515
Annons
Denna text publiceras i samarbete med Aktuell Hållbarhet. Aktuell Hållbarhet

Kartläggning: Så prioriterar börsjättarna inom hållbarhet

Hållbarhetsarbetet i svenska börsbolag tar snabba kliv framåt. Men trots ambitiösa mål har näringslivet en lång väg kvar, visar årets upplaga av rankningen Hållbara bolag.

Ulrika Modéer, chef för FN:s utvecklingsprogram UNDP.
Ulrika Modéer, chef för FN:s utvecklingsprogram UNDP.Foto:Marc Femenia/TT

För fjärde året i rad granskar Di och Aktuell hållbarhet, tillsammans med Ekonomihögskolan i Lund de svenska bolagens hållbarhetsarbete. Totalt har 133 börsbolag kartlagts och rangordnats utifrån nivån på deras hållbarhetsmål och strategier.

De senaste åren syns tydliga förbättringar av hållbarhetsarbetet inom samtliga branscher. Bland de områden som utvecklats mest finns företagens arbete med strategier, men även arbetet med de 17 globala målen (Sustainable Development Goals) i FN-initiativet Agenda 2030. När rankningen startade 2018 var det den kategori som bolagen presterade sämst i och nu får flera företag full poäng. Samtidigt är det mindre än tio år kvar till att målen i Agenda 2030 ska vara uppfyllda. 

Omfattningen av arbetet med Agenda 2030 varierar dock. 97 procent av de bolag som svarat på enkäten uppger att den SDG-kartläggning gjort täcker hela företaget. Men knappt hälften, 47 procent, uppger att kartläggningen omfattar leverantörsledet.

Samtidigt som Agenda 2030 har fått ett stort genomslag i näringslivet ifrågasätts arbetet även utifrån verklig nytta och risken för så kallad SDG-washing, det vill säga företag som lyfter fram Agenda 2030 som betydelsefullt utan att göra några verkliga insatser för att bidra till att nå målen.

”Det finns absolut en risk för det fortfarande. Vägen bort från det tror jag är kunskap och insikter som att fossila investeringar kommer bli strandade tillgångar. Dessutom krävs att frågorna får ett personligt genomslag i företagsledningar och styrelser”, säger Ulrika Modéer, chef för FN:s utvecklingsprogram UNDP.

Under våren 2021 presenterades förslaget till den nya EU-taxonomin för hållbara investeringar. 80 procent av bolagen i rankningen uppger att dom har analyserat taxonomins betydelse. Men osäkerheten är stor kring hur det nya ramverket kommer att påverka affären.

”Vi har kommit en bit på vägen och även om det inte är ett lätt arbete tror jag många saker kommer falla på plats när vi börjar redovisa enligt taxonomin. Det krävs ganska mycket läsning och tolkning och kan vara svårt att hitta in i arbetet, bland annat eftersom taxonomin innehåller många annex och appendix med referenser till olika lagstiftningar”, säger Jonas André, hållbarhetsspecialist på AB Volvo.

Tydligt i årets undersökning är också att mångfaldsfrågorna har fått fäste. Hela 95 procent av bolagen har en strategi för att främja jämställdhet mellan könen och nästan lika många, 91 procent, har en strategi för att främja mångfald. Den del av mångfaldsarbetet som tycks vara svårast att ta sig an handlar samtidigt om integration, där två tredjedelar bedriver ett strategiskt arbete i frågan.

En annan fråga som tydligt är på väg in företagens hållbarhetsarbete är cirkulär ekonomi, där ungefär hälften av de svarande företagen har en strategi inom området. Drygt en tredjedel av de svarande företagen uppger samtidigt hur stor andel av det totala materialflödet som ingår i ett cirkulärt kretslopp, där två företag uppger att 100 procent av materialflödet är cirkulärt. 

14 procent av företagen uppskattar att deras materialflöden kommer vara minst 80 procent cirkulära inom tre år. Och av 90 svarande företag är det endast 14 som inte har definierat vad en cirkulär ekonomi betyder för dem. Samtidigt varierar de svarande företagens definitioner av begreppet stort, exempelvis från att omfatta hela livscykeln till att fokusera på återanvändning, att minimera miljöpåverkan och skapa så lite avfall som möjligt.

Carolina Togård, ordförande för det cirkulära bolagsnätverket Cradlenet, är inte förvånad.

”Det är inte så konstigt, eftersom det finns drygt 100 definitioner av vad cirkulär ekonomi är för något. Jag tycker det då är bra att företagen inte väntar på en global definition utan istället själva börjar formulera vad det innebär för dem. Samtidigt blir det så svårt att bedöma vad som är cirkulärt och inte. Vissa företag inkluderar exempelvis energiåtervinning vilket inte är riktigt cirkulärt”, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Fem frågor och svar om Di:s undersökning

 

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?