1515

Kan man mäta hållbarhet?

Kan man mäta hållbarhet? Det är en fråga vi på Di ställer oss varje höst. Svaret vi varje gång landar i är: Man kan försöka.

Foto:TT

Årligen mäter Di vilka svenska börsbolag som har de tydligaste och mest ambitiösa hållbarhetsmålen, under hypotesen att de höga ambitionerna även återspeglas i verksamheten. 

Har ni satt era utsläppsmål i linje med modern klimatvetenskap? Har ni en plan för att motverka korruption? Har ni en plan för hur ni ska undvika att skada den biologiska mångfalden? Kartlägger ni regelbundet de klimatrisker som kan påverka er verksamhet?

Det är ett urval från det batteri av frågor vi varje år ställer till svenska börsbolag. Tillsammans med en gedigen genomgång av bolagens hållbarhetsredovisningar och övrig kommunikation utgör svaren grunden till den rankning som presenteras här. 

Men det är inte okomplicerat. Precis som tidigare år kan vi konstatera att de bolag som har de mest ambitiösa målen ofta har satt dessa i förhållande till den påverkan deras verksamhet faktiskt har på sin omgivning. De koldioxidtunga ståljättarna satsar på grönt stål, gruvbolagen är bäst i klassen på att adressera frågan om biologisk mångfald, klädbolag lägger krutet på ambitiösa hållbarhetsmål för sina leverantörskedjor och så vidare.

Med den brasklappen kan vi ändå konstatera att de svenska bolagens interna hållbarhetsarbete tagit många långa kliv framåt under de fyra år som gått sedan Di inledde arbetet med Hållbara bolag.

Två tydliga exempel på det är att andelen företag som integrerat de globala målen i sin affärsmodell ökat från 38 procent 2018 till 72 procent, och att andelen bolag som anslutit sig till Science Based Targets ökat från en knapp tiondel 2019 till närmare 50 procent i år.

En sak står dock klart och det är att alla branscher kan bli bättre. Betydligt bättre. För att kunna möta Parisavtalets 1,5 gradersmål har även det svenska näringslivet en lång väg att gå. Nästa vecka möts världens ledare under klimatmötet Cop26 i Glasgow, i vår väntas ett nytt och historiskt globalt ramverk för biologisk mångfald (naturens Parisavtal) och samtidigt tuffar EU obevekligt på med sin gröna, bruna och sociala (röda) taxonomi. 

2022 är året det händer, och på vår specialsektion kan du själva bedöma hur väl de svenska börsbolagen står rustade inför framtiden. 

LÄS OCKSÅ: Fem frågor och svar om Di:s undersökning


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?