Johan Rockström: Bolagens mål väcker hopp

I dag förlorar vi biologisk mångfald och värmer upp jorden så snabbt att vi tvingas ställa ödesfrågan; kan vi undvika en global katastrof?

Miljöprofessor Johan Rockström fotograferad på Albano i Stockholm.
Miljöprofessor Johan Rockström fotograferad på Albano i Stockholm.Bild:Maja Suslin/TT

Klarar vi omställningen till en fossilfri världsekonomi till 2050, om 32 år, och dessutom att rädda haven och alla ekosystem på land? Det finns, i princip varje dag, skäl att oroas för att svaret kan vara nej. Men vissa dagar fylls av tillförsikt. Vi kan transformera världen till en hållbar framtid.

I veckan var ett sådant tillfälle. Här i Sverige höll vi ett möte som kan bli ett viktigt steg mot en hållbar välfärd på en stabil planet. Tillsammans med FN:s finansieringsorgan för miljö och klimat, Global Environment Facility, Världsekonomiskt forum, världens största miljöorganisation IUCN, det globala näringslivsnätverket We Mean Business, det globala forskningsinitiativet Future Earth och World Resources Institute i Washington, lanserar vi nu ett nytt globalt initiativ för att sätta upp vetenskapliga mål för en stabil planet.

Allt fler bolag, från General Electrics till Walmart, har de senaste tio åren satt upp klimatmål. Bolagen opererar mot vetenskapligt baserade klimatmål, som i dag ger både klimatnytta och bättre lönsamhet.

Successivt har insikten vuxit att detta inte räcker. Framtiden avgörs inte enbart av minskade utsläpp av koldioxid från kol, olja och gas.

De senaste två åren, efter Parisavtalet och antagandet av FN:s Agenda 2030, har företag runt om i världen börjat efterfråga motsvarigheten till ”2-gradersgränsen” för alla miljöprocesser som avgör planetens stabilitet.

Enkelt uttryckt, de inser nödvändigheten i att bli planetskötare på riktigt, och kräver att forskarsamhället sätter upp vetenskapliga mål för utveckling inom säkra planetära gränser.

Och nu börjar arbetet med att ta fram målen. Förslaget är att sätta upp en ”Earth Commission”, en lättfotad variant av FN:s vetenskapliga klimatpanel IPCC, men för hela planeten. Förväntan från näringslivet är stort.

”Ge oss vetenskapligt baserade gränser för vatten, biologisk mångfald, mark, näring, kemikalier, och vi bygger in det i våra affärsmodeller”, uttrycker Nigel Topping, chef för We Mean Business, det.

”Vi har inget val, och skarpa hållbarhetsmål kan öka den teknologiska innovationstakten ytterligare.”

Bolag som antar vetenskapligt baserade klimatmål ökar snabbt i världen. Nu tas steget från klimat till hela planeten.

”För två månader sedan beslöt vi att sätta egna mål för mark och vatten. Nu vill vi ta vårt ansvar för alla planetära gränser för en stabil planet”, säger Kevin Rabinovitch, hållbarhetschef på livsmedelsgiganten Mars, som var med på mötet.

Men är inte detta en intern bubbla trots allt? Kan det bli viralt, nå globalt och bli norm? Ingen vet, men det finns hopp.

I Harvard Business Review presenterarar Amit Bhattacharjee och Jason Dana ny forskning som visar att bolag som rankas högt på miljö och socialt ansvar tjänar mer pengar. Och detta trots att amerikaner i allmänhet fortsatt tror det motsatta – att bolag vars affärer sker på bekostnad av socialt kapital och naturkapital skulle ha högre vinst.

Men detta är helt felaktigt, vilket Boston Consulting Group också verifierade nyligen. Deras mätning av ”total societal impact” visar att företag tar ett allt större socialt och miljömässigt ansvar, och kanske viktigast, det lönar sig och håller på att bli standard.

Socialt ansvariga investeringar beräknades uppgå till 23 000 miljarder dollar 2016, mer än en fjärdedel av allt förvaltat kapital i världen, en uppgång från 18 000 miljarder dollar två år tidigare.

Något är helt klart i görningen. Mitt i mörkret finns det en kraftfullt blinkande polstjärna därute.


Innehåll från WintAnnons

Så kan du använda bokföringsdata för att maximera tillväxten i ditt bolag

Det sägs att data är en av vår tids mest värdefulla resurser. Men bara för den som vet hur den ska utnyttjas. Visste du till exempel att ditt bolags bokföring innehåller massor av information som du kan dra nytta av för att maximera ditt resultat? Sanja Skiljo, redovisningsexpert på den digitala bokföringstjänsten Wint, berättar hur konsult- och tjänstebolag kan använda sin bokföringsdata för att driva tillväxt.

De företag som är bäst på att dra nytta av data om sin bransch, sin verksamhet och sin ekonomi är ofta de som ofta lyckas bäst i längden. Inte minst om de har full koll på var bolaget är som mest lönsamt och var man kan behöva strama åt sina kostnader. 

Projektredovisning – en bokföringsmetod för att slippa gissa

Vi har tagit ett snack med redovisningsexperten Sanja Skiljo från den automatiserade bokföringstjänsten Wint för att ta reda på hur tjänstebolag kan använda sig av så kallad projektredovisning för att identifiera relevant bokföringsdata och maximera sin tillväxt.

Vad innebär projektredovisning?

– Projektredovisning är ett jättebra verktyg för konsult- och tjänstebolag som inte bara vill se det övergripande resultatet för hela bolaget, utan också vill kunna mäta lönsamheten i varje enskilt uppdrag. Lite förenklat innebär det att alla uppdrag eller projekt får en egen ”etikett” i bokföringen och varje gång man bokför en kostnad eller intäkt kopplas denna till det projekt som den kan hänföras till, förklarar Sanja.

– Låt säga att du driver en reklambyrå som har parallella uppdrag för flera olika kunder. Varje uppdrag innebär kostnader i form av resor, material, löner, etc. Och varje uppdrag kommer i slutänden att generera intäkter när du skickar dina fakturor. Om du bokför alla dessa intäkter och kostnader utan att koppla dem till rätt projekt kommer du visserligen ha gjort rätt enligt bokföringslagen, och du kommer att kunna se bolagets totalresultat, men för att veta vilket uppdrag eller vilken kund som bidragit mest respektive minst skulle du behöva gissa. Det slipper du om du använder dig av projektredovisning, fortsätter hon.

Läs också: Så kan Wint automatisera din bokföring 

Identifiera dina mest lönsamma projekt

I slutänden är det såklart bolagets totalresultat som är det viktigaste. Och om du har ett positivt resultat kan du konstatera att det mesta gått rätt och du kan vara nöjd med året. Men Sanja menar att du behöver använda dig av projektredovisning för att verkligen veta vilka projekt som driver tillväxt och vilka som håller dig tillbaka.

– Det är inte helt ovanligt att bokföringen som helhet kan visa ett positivt resultat, men när man grottar ner sig i datan kan man se att det bara är några av projekten som bidragit till det, medan andra av olika anledningar har kostat mer än de smakat. Sådant är lätt att se om man använder sig av projektredovisning och då blir det också enklare att agera på den datan, berättar hon.

Det är det som kallas controlling?

– Ja, precis. Den typen av uppföljning kan vara en del i det som kallas controlling eller ekonomistyrning. Genom att analysera vilka uppdrag, kunder eller projekt som är mest respektive minst lönsamma kan man hitta sätt att prioritera de som ger störst avkastning.

– De som just börjat med projektredovisning kommer framförallt att följa upp på varje enskilt projekt för att se vad som är lönsamt och inte, medan de bolag som har arbetat med projektredovisning en längre tid har samlat på sig mycket data och kan börja se mönster i informationen. Kanske kan man se att en viss typ av kunder är mer lönsamma än andra eller att vissa typer av uppdrag ofta kostar onödigt mycket i förhållande till sina intäkter? Då kan man prioritera sina kunder eller uppdrag därefter för att maximera vinsten, förklarar Sanja.

Rekommendation för alla bolag som jobbar i projektform

Kan alla företag dra nytta av projektredovisning?

– Ja, i alla fall alla bolag som jobbar i projekt. Konsulter, byråer, tjänstebolag och den typen av verksamheter bör absolut använda sig av projektredovisning. På Wint rekommenderar vi alla våra kunder som jobbar i projektform att ställa in regler i vårt automatiserade system för att tagga sina bokföringshändelser till rätt kostnadsställen och projekt. Det är en enkel lösning som på sikt bidrar med en extra dimension i kundernas rapporter i Wint, vilket gör att de kan fatta än mer underbyggda beslut om sin verksamhet.

Läs också: Så kan du få bättre koll på din ekonomi med hjälp av Wint 

 

Mer från Wint

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Wint och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?