1515
Annons

Jämställdhetsveteran ska styra pappersjätten rätt

Fokus på etnicitet och HBTQ-inkludering har ökat hos svenska bolag under senare år. Det säger Pia Höök, mångfaldschef på Essity.

”Vi måste alla bli medvetna om att vi har våra blindspots och brister”, säger hon. 

Pia Höök, mångfalds- och inkluderingchef på Essity, säger att det inte räcker med att vara mellanbra när man jobbar med mångfaldsfrågor.
Pia Höök, mångfalds- och inkluderingchef på Essity, säger att det inte räcker med att vara mellanbra när man jobbar med mångfaldsfrågor.
Pia Höök, mångfalds- och inkluderingchef på Essity.
Pia Höök, mångfalds- och inkluderingchef på Essity.
Foto:Essity

Allt fler bolag ser betydelsen av att ha en chef med ansvar för mångfald och inkludering, och områdets betydelse har vuxit i takt med att bolagen mognat. Det säger Pia Höök, mångfalds- och inkluderingchef på Essity ESSITY B -1,31% Dagens utveckling

”I synnerhet i större företag har min roll blivit mycket vanligare. Agendan har vuxit. I en svensk kontext stod framför allt jämställdhet i fokus för några år sedan. Det gör det fortfarande, men även andra aspekter som etnicitet och HBTQ-inkludering.”

Hon om någon borde veta hur utvecklingen sett ut, eftersom hon på bolagsnivå ägnat sig åt frågorna längre än många andra. Som ekonom i grunden, disputerad i organisation och ledarskap, har hon ett förflutet på bland annat Skanska och Volvo, där hon haft globala roller med ansvar för mångfald och inkludering. Hon har också forskat vid både Handelshögskolan och KTH samt agerat rådgivare åt regeringen kring jämställdhetsfrågor. I fjol tog hon klivet till Essity. 

”Det är en för mig ny bransch, men det är en bransch som jag uppfattar ligger långt fram på mångfaldsområdet”, säger hon. 

På frågan om hur bolagets främsta utmaning ser ut svarar hon att ”det inte räcker med att vara mellanbra”. Även om Essity, enligt Pia Höök, har en bra utgångspunkt, så behöver bolaget förbättra sig, menar hon.

Hur är med frågor kopplade till kön och etnicitet, som andra bolag ofta pekar ut som särskilt svåra?
”Vi kan förbättra oss inom de här områdena, samtidigt är det inte någon jättestor utmaning för Essity”, säger Pia Höök.

Exakt hur det ser ut är dock svårt för en utomstående att avgöra, i synnerhet frågan kring etnicitet. Mätningar har gjorts med hjälp av SCB, men resultatet är ingenting som bolaget i nuläget vill släppa till allmänheten.

Både kön och etnicitet kan dock sägas ingå i de tre ”ambitioner” som bolaget har tagit fasta på kopplade till mångfaldsområdet.

Den första handlar om att nå en jämn könsfördelning på alla chefsnivåer. I dag är 32 procent av cheferna i de högsta leden kvinnor. 

Den andra handlar om att skapa en inkluderande arbetsplats, något man mäter genom frågor om inkludering i bolagets medarbetarundersökning. 

Den tredje och sista ambitionen handlar om att sätta lokala mål i de fall någon grupp är underrepresenterad. Det skulle till exempel kunna handla om att öka andelen medarbetare med utländsk bakgrund.

Frågan om inkludering, menar Pia Höök, har bidragit till en växande insikt om att ett sådant arbete måste inbegripa organisationen som helhet. Samtidigt är hon noga med att påpeka att begreppet importerats från en amerikansk kontext och att det inte går att jämföra Sverige och USA rakt av. 

”Inkluderingsbiten handlar om att bygga kunskap så att alla blir mer medvetna om hur vi gemensamt skapar en inkluderande kultur, och medvetna om att vi alla har våra blindspots och brister. Vi ser en koppling till verksamhetsutvecklingen. Det har gått från en isolerad sidofråga till att bli en röd tråd i hela verksamheten.”

Vad kan svenska Essity lära av sin amerikanska verksamhet?
”Den kontexten som Essity USA befinner sig i har haft mer diskussion kring rasism. I vilken mån förekommer det, hur kommer det till uttryck? Men snarare än att bara kopiera analysen rakt av hjälper den oss att sätta fokus på ett fenomen och ställa relevanta frågor kring det svenska samhället.”

LÄS MER: Nytt projekt ska bekämpa organisationers ”färgblindhet”

Prenumerera på Di Jämställt näringslivs nyhetsbrev och följ oss på Twitter.


Innehåll från Recap EnergyAnnons

Recap investerar 25 miljoner i VänerEnergis elnät

När fordonsflottor och industrier elektrifieras och mer förnybar energi produceras och kopplas upp ökar kraven på elnätet. Det är för sent för att hinna bygga bort problemen som redan har uppstått – men batterier kan snabbt lösa flera brister. 

De senaste 15 åren har det uppstått flaskhalsar i det svenska elnätet. Överföringskapaciteten från norr till söder är inte tillräcklig, och på regional nivå finns det inte tillräcklig kapacitet för att företag ska kunna utöka och elektrifiera sina verksamheter. 

– Tydliga exempel är godsterminaler utanför storstäderna som redan nu elektrifierar sina fordonsflottor. Problemet är att det inte finns tillräcklig kapacitet för att ladda fordonen vid terminalerna. Verkligheten och kraven från samhället matchar alltså inte dagens infrastruktur, säger Marco Berggren, vd på Recap Energy som utvecklar och finansierar projekt inom förnybar energi och energilager. 

Industribatterier stöttar upp elnätet

En annan stor utmaning är att ökningen av det som kallas intermittent energiproduktion (varierande i effekt och icke-styrbar, som vindkraft) gör att frekvensen i elnätet inte håller sig stabil. Dessa variationer stör elnätet och kan förstöra kringliggande transmissionsanläggningar. För att utrustning inte ska ta skada behöver frekvensen regleras och hållas under 50 hertz. 

– Den enda lösningen för frekvensreglering utan fördröjning är ett batteri. Det råder i dag konsensus bland energibolag, distributionsbolag och andra aktörer som jobbar med transmission att det är batterier som behövs för att stötta upp elnätet, säger Marco Berggren och fortsätter: 

– Svenska kraftnät räknar med att lägga över tre miljarder kronor per år på tjänster för frekvensreglering redan 2023. De inser att det inte går att bygga bort utmaningarna på kort sikt. 

Hyr ut batterier som en delad tjänst

Recap Energy vill vara en del av lösningen, och erbjuder därför Battery as a Service (BaaS). Kunderna är främst lokala energibolag och industriföretag. 

– Ett lokalt energidistributionsbolag har stor nytta av batterier för hantera sina toppar av energiuttag från de regionala näten, men det skulle inte vara lönsamt för dem att investera i ett eget batteri enbart i det syftet. Genom Recaps smarta styrsystem kan de hyra ett industribatteri under timmarna de faktiskt använder det och enbart betala för den tiden, förklarar Marco Berggren.  

Samma hyrupplägg kan användas av industrier, som kan ladda sina elfordon med batteriets lagrade energi för att slippa gå över den kontrakterade kapaciteteten för elnätet. När batteriet inte används ställer Recap Energy det till förfogande för Svenska kraftnät.

I mitten av maj investerade Recap Energy i batterier till ett värde av 25 miljoner kronor som görs tillgängliga för VänerEnergi genom ett hyresavtal. Recap Energy har dessutom förberett för att investera närmare en miljard kronor i batterier de kommande två till tre åren. Målet är självklart – bolaget ska vara med och lösa samhällsproblemet med brister i elnätet och möjliggöra omställningen till förnyelsebar energi. 

Titta på Recap Energys seminarium om batteridelningsekonomi den 4 juli.

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Recap Energy och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?