1515
Annons

IPCC-rapporten: ”Kampen delvis förlorad - nu är det dags för anpassning”

Även om de globala klimatmålen nås kommer glaciärsmältningen och havsnivåhöjningarna sannolikt att fortsätta i 100-tals år. Det visade FN:s klimatpanel IPCC:s förra rapport i augusti. Den rapport som släpps i dag handlar passande nog om anpassning till klimateffekterna. 

Petteri Taalas, generalsekreterare vid Meteorologiska världsorganisationen.
Petteri Taalas, generalsekreterare vid Meteorologiska världsorganisationen.Foto:Pierre Albouy

”Vi har redan delvis förlorat klimatkampen. Därför är det av yttersta vikt att vi nu ökar finansieringen av klimatanpassning”, säger Petteri Taalas, generalsekreterare vid Meteorologiska världsorganisationen på IPCC:s presskonferens. 

IPCC:s senaste rapport ”Climate Change 2022: Impacts, Adaptation and Vulnerability” visar bland annat att extremväder blir både vanligare och mer intensiva. Det handlar om översvämningar, torka och skogsbränder. Här har det vetenskapliga stödet ökat kraftigt för att dessa kan kopplas till klimatförändringar.

Klimatanpassning är ett vitt begrepp. I ett regnigt land som Sverige handlar klimatanpassning mycket om att styra undan vatten från att skada bebyggelse och infrastruktur. I ett torrt land kan det handla om att skapa effektiva skydd mot skogsbränder och i ett fattigt land med bristfälliga väderprognoser kan den viktigaste klimatanpassningen vara ett varningssystem som skyddar invånarna mot cykloner.

I rapporten slår IPCC fast att möjligheterna att lyckas med åtgärder minskar kraftigt om den temperaturen når 1,5 grader eller högre. Rapportförfattarna menar också att klimatanpassningsåtgärder helst ska vara stora och genomgripande för att kunna lyckas. Småskaliga åtgärder som inte är synkroniserade kan göra mer skada än nytta.

Mellan 3,3 och 3,6 miljarder människor lever enligt rapporten i mycket sårbara områden. Enligt rapporten ökar hela tiden gapet mellan klimatförändringen och det anpassningsarbete som görs. Det här gäller också i rika länder som Sverige. 

”IPCC-rapporten är väldigt tydlig. Vi ser klimateffekterna här och nu. Extremvädret blir vanligare och intensivare. Möjligheterna till anpassning begränsas dessutom och blir mindre effektiva om vi missar 1,5-gradersmålet”, säger miljö- och klimatminister Annika Strandhäll (S) till Dagens industri efter att ha tagit del av rapporten. 

Hon säger vidare att Sverige nu måste göra mer för att anpassa landet till klimatförändringarna. Hon pekar här bland annat på de 500 miljoner kronor extra som regeringen föreslagit i sin budget. Hon nämner också det besked regeringen lämnade i dag med tydligare krav på kommuner att säkerställa vatten- och avloppssystemen så att de ska kunna hantera allt vanligare skyfall. 

Svensk klimatanpassning bromsas ofta av en diskussion kring vem som bär ansvaret och vem som ska betala anpassningen. Annika Strandhäll säger att de knutarna nu måste lösas. 

”Vi kommer att behöva göra mycket mer. Det kommer att innebära kostnader för samhället på flera nivåer. Det här ska självklart inte lösas ensamt av kommunerna. Lika lite som att staten ska betala allt.”

Markku Rummukainen är professor i klimatologi vid Lunds universitet och klimatrådgivare vid nationella kontaktpunkten FN:s klimatpanel IPCC vid SMHI. Han säger till Dagens industri att klimatanpassning också kommer att bli en viktig fråga för svenska företag. 

”Effekterna blir nu alltmer mer konkreta. För många företag måste arbetet att ta fram anpassningsplaner och strategier ske redan nu. Det handlar om hotad produktion och leveranskedjor både här och i andra delar av världen”. 

I IPCC:s rapport konstateras att betydligt mer pengar i dag går till utsläppsminskningar än vad som går till klimatanpassning. Många företag satsar till exempel relativt stora summor på klimatkompensation, oftast trädplantering, för att kunna kalla sig klimatneutrala, men väldigt lite på klimatanpassning.

”Klimatkompensation är i bästa fall en tillfälligt komplement till klimatarbetet. Något man gör parallellt med det verkliga klimatarbetet”, säger Markku Rummukainen.

Läs mer: ”Klimatanpassning förbisedd möjlighet”

 


Utredning: Ställa om till elbilar räcker inte – nya vägprojekt måste stoppas

Att ställa om till elbilar räcker inte för att Sverige ska ha nettonoll utsläpp av växthusgaser 2045, enligt Klimaträttsutredningen slutbetänkande som presenterades i dag. Istället bör det planeras för mindre bil- och flygtrafik till förmån för cykel och tåg.

Foto:Jonas Ekströmer/TT

Enligt utredningens förslag behöver Trafikverket få nya instruktioner och planera för en mindre mängd trafik framöver – inte en ökad sådan. Om regeringen väljer att följa utredningen kommer det innebära att flera planerade motorvägsprojekt inte kommer att genomföras. 

”En nollväxt av biltrafiken utifrån planeringen skulle innebära att två tredjedelar av pengarna till dagens vägprojekt inte är lönsamma”, säger Anders Roth, transportforskare på IVL Svenska miljöinstitutet och sekreterare i Klimaträttsutredningen, till SVT Nyheter.

Utredningen föreslår samtidigt att man ska göra det enklare att åka kollektivt liksom att gå och cykla, och planera för att det ska bli enklare att göra sina dagliga resor – som att ta sig till och från jobb, lämna och hämta på förskola och göra sina dagliga inköp – utan att behöva ta bilen. 

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?