”Vi har redan delvis förlorat klimatkampen. Därför är det av yttersta vikt att vi nu ökar finansieringen av klimatanpassning”, säger Petteri Taalas, generalsekreterare vid Meteorologiska världsorganisationen på IPCC:s presskonferens.
IPCC:s senaste rapport ”Climate Change 2022: Impacts, Adaptation and Vulnerability” visar bland annat att extremväder blir både vanligare och mer intensiva. Det handlar om översvämningar, torka och skogsbränder. Här har det vetenskapliga stödet ökat kraftigt för att dessa kan kopplas till klimatförändringar.
Klimatanpassning är ett vitt begrepp. I ett regnigt land som Sverige handlar klimatanpassning mycket om att styra undan vatten från att skada bebyggelse och infrastruktur. I ett torrt land kan det handla om att skapa effektiva skydd mot skogsbränder och i ett fattigt land med bristfälliga väderprognoser kan den viktigaste klimatanpassningen vara ett varningssystem som skyddar invånarna mot cykloner.
I rapporten slår IPCC fast att möjligheterna att lyckas med åtgärder minskar kraftigt om den temperaturen når 1,5 grader eller högre. Rapportförfattarna menar också att klimatanpassningsåtgärder helst ska vara stora och genomgripande för att kunna lyckas. Småskaliga åtgärder som inte är synkroniserade kan göra mer skada än nytta.
Mellan 3,3 och 3,6 miljarder människor lever enligt rapporten i mycket sårbara områden. Enligt rapporten ökar hela tiden gapet mellan klimatförändringen och det anpassningsarbete som görs. Det här gäller också i rika länder som Sverige.
”IPCC-rapporten är väldigt tydlig. Vi ser klimateffekterna här och nu. Extremvädret blir vanligare och intensivare. Möjligheterna till anpassning begränsas dessutom och blir mindre effektiva om vi missar 1,5-gradersmålet”, säger miljö- och klimatminister Annika Strandhäll (S) till Dagens industri efter att ha tagit del av rapporten.
Hon säger vidare att Sverige nu måste göra mer för att anpassa landet till klimatförändringarna. Hon pekar här bland annat på de 500 miljoner kronor extra som regeringen föreslagit i sin budget. Hon nämner också det besked regeringen lämnade i dag med tydligare krav på kommuner att säkerställa vatten- och avloppssystemen så att de ska kunna hantera allt vanligare skyfall.
Svensk klimatanpassning bromsas ofta av en diskussion kring vem som bär ansvaret och vem som ska betala anpassningen. Annika Strandhäll säger att de knutarna nu måste lösas.
”Vi kommer att behöva göra mycket mer. Det kommer att innebära kostnader för samhället på flera nivåer. Det här ska självklart inte lösas ensamt av kommunerna. Lika lite som att staten ska betala allt.”
Markku Rummukainen är professor i klimatologi vid Lunds universitet och klimatrådgivare vid nationella kontaktpunkten FN:s klimatpanel IPCC vid SMHI. Han säger till Dagens industri att klimatanpassning också kommer att bli en viktig fråga för svenska företag.
”Effekterna blir nu alltmer mer konkreta. För många företag måste arbetet att ta fram anpassningsplaner och strategier ske redan nu. Det handlar om hotad produktion och leveranskedjor både här och i andra delar av världen”.
I IPCC:s rapport konstateras att betydligt mer pengar i dag går till utsläppsminskningar än vad som går till klimatanpassning. Många företag satsar till exempel relativt stora summor på klimatkompensation, oftast trädplantering, för att kunna kalla sig klimatneutrala, men väldigt lite på klimatanpassning.
”Klimatkompensation är i bästa fall en tillfälligt komplement till klimatarbetet. Något man gör parallellt med det verkliga klimatarbetet”, säger Markku Rummukainen.
