Annons

SKF:s miljardinvestering – 101 fabriker ska stöpas om

Kullagerjätten SKF har minskat utsläppen med närmare 40 procent sedan 2015. Nu siktar man en koldioxidneutral i tillverkning 2030 med hjälp av grön el och automatisering.

Alrik Danielson, vd SKF.
Alrik Danielson, vd SKF.Foto:Magnus Gotander,

Idag är två av 103 fabriker hos SKF koldioxidneutrala. Nu ökar industrijätten målet till att vara koldioxidneutrala i hela tillverkningen 2030. 

”Vi räknar med att kunna minska utsläppen med nästan 100 procent i vår tillverkningsprocess. För att hantera de utsläpp vi inte lyckas bli av med, till exempel vissa installationer där det används gas, kommer vi att använda oss av klimatkompensering”, säger SKF:s hållbarhetschef Johan Lannering.

2015 satte SKF målet att minska koldioxidutsläppen från tillverkningen med 40 procent per kullager. Idag har man minskat utsläppen med 36 procent.

Enligt Johan Lannering är nycklarna till minskade utsläpp hos SKF inköp av grön energi samt energieffektiviseringar.

För 2020 har SKF öronmärkt 3.3 mdkr till fabriksinvesteringar. Det handlar bland annat om investeringar i nya system, automatisering och digitalisering av processer.

”Med hjälp av automatisering och bättre produktionsanläggningar minskar vi energiförbrukningen hela tiden. Det är lätt att sätta likhetstecken mellan sådant som gynnar klimatet och ökade kostnader, men det ser vi inte i vår verksamhet”, säger Johan Lannering.

Han pekar på en investering i bolagets fabrik i Göteborg som ökade produktiviteten med en dryg tredjedel, samtidigt som energiförbrukningen minskade med 5 procent. En central del av SKF:s hållbarhetsstrategi är cirkulära lösningar där man har ett livscykelperspektiv på sina produkter, som servas för att leva längre, återbrukas och till sist återvinns.

SKF:s klimatmål är inte certifierade enligt den globala standarden för klimatneutralitet, PAS 2060, som även inkluderar utsläpp från kunder och leverantörer.  Inte heller har bolaget fått sina mål godkända av organisationen Science Based Targets Initiative, SBTI, som granskar om företags klimatstrategier bygger på vetenskapliga grunder. 

”Våra mål för 2025 är inte certifierade och vi har ännu inte fattat ett beslut kring hur vi ska göra med målen för 2030. Än så länge har vi inte tyckt att en certifiering tillfört något, men vi kommer definitivt att titta på det i takt med att processen går framåt”, säger Johan Lannering.

”När vi satte vårt mål för 2025 använde vi samma metoder och verktyg som förespråkas av SBTI men vi valde att inte certifiera målet externt. Vi är dock trygga med att 2025 målen ligger väl inom ramarna för SBTI”, fortsätter han.

Ni har valt att endast inkludera den egna verksamheten i era klimatmål, inte utsläpp som kan kopplas till era leverantörer eller kunder. Varför har ni gjort det valet?

”Våra mål omfattar scope 1 och 2 eftersom vi måste börja med oss själva och det vi kan kontrollera. Vi jobbar dock en hel del mot våra leverantörer, mot att de ska ha isocertifiering, men också med deras utsläpp.”


Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?