Ikea designar om – allt ska bli cirkulärt

Bokhyllan Billy är inte längre bara slutprodukten som kunderna bär hem – utan också råvaran till framtida produkter när Ikea ställer om till cirkulär ekonomi. Möbeljätten ska nu designa om allt i sortimentet som inte går att återvinna.

Inter Ikeas hållbarhetschef Lena Pripp Kovac.
Inter Ikeas hållbarhetschef Lena Pripp Kovac.Foto:Jenny Leyman
Malin Nordin är ansvarig för cirkulär ekonomi på Inter Ikea.Foto:Pressbild Inter Ikea
I fjol släppte Ikea den begränsade kollektionen Musselblomma med bordsduk, kuddar och väska som alla var gjorda av plast som spanska fiskare plockat upp ur Medelhavet. Designen var också inspirerad av havsmiljö och kommunikationen runt produkten lyfte problemet med plaster i haven. Enligt Inter Ikeas hållbarhetschef Lena Pripp Kovac var det ett sätt att skapa intresse runt en fråga om plast i haven, men också en möjlighet att dra lärdomar för att förändra produkterna i ordinarie sortiment.Foto:Pressbild Ikea
Cirkulärt i centrum. Ikea ska gå igenom alla 10.000 produkter i sortimentet. Saker som förhindrar den cirkulära omställningen ska designas om.
Cirkulärt i centrum. Ikea ska gå igenom alla 10.000 produkter i sortimentet. Saker som förhindrar den cirkulära omställningen ska designas om.Foto:Mostphotos

Till år 2030 ska Ikea ha ställt om hela sin affär till cirkulär ekonomi.

I dag tillverkas 70 procent av allt möbeljätten säljer av antingen förnybar eller återvunnen råvara, beräknat på volymen material.

Främst används ny trä- och bomullsråvara som dock kan återvinnas i nästa steg, medan bara drygt tio procent av den totala produktionsvolymen utgörs av återvunnet material.

Fortfarande finns mycket kvar att göra för ökad användning av återvunnet material, framför inom metall, keramik, plast och glas.

För att nå målet om full cirkularitet räcker det dock inte med att siffran över förnyelsebart material i Ikeas produkter kommer upp i hundra procent. Om produkterna inte återvinns i slutändan är cirkeln inte sluten.

Då gäller det att se produkterna som framtida råvara och eliminera avfallet, skriver Ikea i sin hållbarhetsrapport.

”Det handlar om att förändra designen fullständigt på våra produkter. Men också om att titta på nya tjänster och servicedelar som gör det lättare att ta hand om produkten eller lämna den vidare till andra”, säger Lena Pripp Kovac, hållbarhetschef på Inter Ikea som äger Ikea-varumärket och ansvarar för all utveckling och tillverkning av sortimentet, genom egen produktion och genom underleverantörer.

Därför går Inter Ikea igenom alla 10.000 produkter i sortimentet, ett arbete som ska vara klart efter sommaren. Saker som förhindrar den cirkulära omställningen ska designas om.

”Det är viktigt att det vi utvecklar har möjlighet att leva länge i samhället, genom att det finns möjlighet att laga produkterna. I slutändan är det också viktigt att produkten går att återvinna”, säger Malin Nordin, ansvarig för cirkulär ekonomi på Inter Ikea.

Det innebär att möblerna ska vara enkla att ta isär igen för att det ska gå lätt att återvinna olika material. Dessutom underlättas reparationer om enskilda delar kan bytas ut.

Inom ramen för det cirkulära arbetet undersöker Malin Nordin om Ikea i framtiden även skulle kunna köpa tillbaka produkter för att reparera dem och sälja på nytt.

Andra idéer är uthyrning av möbler, något som just nu testas i ett fåtal länder för företagskunder. En annan tänkbar målgrupp för hyrmöbler är studenter, som ofta bor kortare perioder och har begränsade resurser att köpa nytt.

För Ikeas del, som har ambitionen att expandera kraftigt i världen under kommande år, handlar omställningen dessutom om att växa utan att öka mängden nytt material för att möbeljättens totala klimatavtryck ändå ska minska.

Samtidigt får de hållbara lösningarna inte leda till ökade tillverkningskostnader. De cirkulära produkterna ska fortfarande passa Ikeas mantra om att nå ”de många människorna.”

”Det ska absolut inte bli en dyrare produkt. Det handlar egentligen bara om vilken förändring av produktionsteknik som helst, där det tar tid att investera i ny infrastruktur. Men dyra produkter för få människor är inte Ikeas roll”, säger Lena Pripp Kovac och skrattar.

En utmaning är att återvunnet material inte har samma positiva klang på alla marknader. Parallellt med det interna omställningsarbetet jobbar Ikea därför också med att öka kunskapen om hållbarhetsfrågor bland kunderna.

”Vi kan tänka att alla tycker återvunnet material är bra, men så är det inte. Acceptansen är inte så hög i vissa delar av världen, så vi måste också skapa mer medvetenhet. Det är en fråga om du vill ha det materialet i ditt hem.”

Ytterligare ett sätt att sprida kunskap är ett nytt samarbete med Ellen MacArthur Foundation, som tillsammans med Inter Ikea ska ta fram gemensamma definitioner och standarder för vad cirkulär ekonomi är.

”De är en ledande aktör i att driva på omställningen av samhället till cirkulär ekonomi och det förstärks i och med att vi kan visa på konkreta exempel och dilemman”, säger Malin Nordin.

Läs mer: Ikeas klimatavtryck minskar – trots tillväxt

 


Innehåll från Lunds universitetAnnons

Rätt vård för barncanceröverlevare

Helena Linge, vd för startup-bolaget Concidera Health och forskare vid Lunds universitet inom fältet ”Sena effekter efter barncancerbehandling”.
Helena Linge, vd för startup-bolaget Concidera Health och forskare vid Lunds universitet inom fältet ”Sena effekter efter barncancerbehandling”.

Utvecklingen under de senaste decennierna inom barnonkologi är fantastisk – i dag överlever de flesta barn som drabbas av cancer. Dock är risken stor att patienterna får sena effekter av sin behandling. Det här är något som Lundabolaget Concidera Health vill motverka med hjälp av strukturerad hälsodata. 

I dag finns ungefär 11 000 barncanceröverlevare i Sverige. Patientgruppen behöver regelbunden medicinsk tillsyn. Detta eftersom minst 70 procent av barncanceröverlevare riskerar att drabbas av sena komplikationer efter sina behandlingar – till exempel en andra cancer, hjärtpåverkan eller infertilitet. 

– I dag blir friskförklarade barn tidigt informerade om att seneffekter kan drabba dem. Så var inte fallet för patienter som behandlades för 40 år sedan, då både information och uppföljning ofta var ofullständig och sporadisk, säger Thomas Wiebe, docent i pediatrik och pensionerad barnonkolog och tillägger: 

– Som läkare under 1990-talet var det svårt att få en överblick och förståelse för patientens behandlingshistorik – all information låg gömd i tjocka pärmar med journalhandlingar. Därför beslutade jag mig, efter ett anslag från Barncancerfonden, att skapa ett digitalt och populationsbaserat kvalitetsregister – BORISS.  

Läs mer om de seneffekter som kan drabba barncanceröverlevare

Omfattande arbete med register 

Thomas Wiebes målsättning med BORISS var att skapa en god överblick av patientens behandlingshistorik. I ett mycket omfattande arbete registrerades data om alla individer som diagnostiserats med barncancer i södra sjukvårdsregionen sedan 1970 och framåt. 

– När jag och Thomas möttes 2015 började vi utbyta tankar och idéer kring hur vi skulle kunna använda BORISS på ett innovativt sätt. Dessa idéer lade grunden för Concidera Health, säger Helena Linge, vd för startup-bolaget och forskare vid Lunds universitet inom fältet ”Sena effekter efter barncancerbehandling”.

Digital tillgång till strukturerad hälsodata

Med BORISS som grund har de utvecklat ett webbaserat system som genererar beslutsunderlag. Systemet CiCADA består av dels en digital rapport som visar överlevarens behandlingshistorik, dels ett digitalt verktyg som riskstratifierar populationen av överlevare och gör det möjligt att kalla rätt person i rätt tid till vården. 

Nu färdigställs ytterligare en del som ska sprida kunskap i vårdkedjan om patientgruppen och vilka seneffekter de kan drabbas av. Hela systemet CiCADA, där verktygen ingår, är inom kort klart för användning.

– En digital tillgång till strukturerad hälsodata ökar informations- och patientsäkerheten och är en förutsättning för medicinsk uppföljning. Personerna kan leva längre och friskare liv om de får rätt hjälp. Tidig upptäckt av seneffekter sparar också kostnader och tid i vården, säger Helena Linge. 

AI kan berika 

Dessutom undersöker de i ett forskningsprojekt om det går att finna nya samband mellan behandling och seneffekter. 

– I projektet arbetar vi med metodik lånad från AI-fältet och vår målsättning är att forskningsresultaten ska vävas in i de digitala verktygen. Vi kan genom strukturerad hälsodata göra stor skillnad i människors liv, inte bara genom forskning utan också genom konkret praktisk användning inom vården, avslutar Helena Linge. 

Ta del av ytterligare AI-satsningar vid Lunds universitet 

Fakta om Concidera Health AB

Forskningen bedrivs vid Kliniska Vetenskaper, Medicinska Fakulteten Lunds universitet, i samarbete med RISE, Climber och Region Skåne; och stöds av Vinnova och Barncancerfonden. 

Vårdprogram för överlevare har utformats av Svenska Arbetsgruppen för Långtidsuppföljning efter Barncancer. 

Concidera Health AB grundades 2018 med stöd av universitets Holdingbolag. 

Läs mer här!

 

Mer från Lunds universitet

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Lunds universitet och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?