Annons

Ica skärper hållbarhetsmål – vill slopa klimatkompensation

”Nollade” utsläpp med hjälp av egenproducerad energi och en halvering av kundernas klimatavtryck. Det är Icas nya tuffare klimatmål inför 2030.

Icas hållbarhetschef Kerstin Lindvall.
Icas hållbarhetschef Kerstin Lindvall.Foto:Magnus Glans, 2012,

Minskad energianvändning, ökad andel förnybar el, fossilfria transporter och investeringar i mer klimatvänliga kylsystem. Det är åtgärderna som hjälpt Ica att nå sitt mål om klimatneutralitet i den egna verksamheten 2020. 

Sedan 2006 har Ica-gruppen minskat sina utsläpp med 67 procent, och resterande utsläpp kommer man att klimatkompensera för via FN-certifierade projekt.

”Vi har vågat tänka långsiktigt och tagit en del svåra beslut”, säger Icas hållbarhetschef Kerstin Lindvall.

Att bli ”klimatneutrala” genom att investera i klimatprojekt i utvecklingsländer är ofta en viktig del i näringslivets klimatstrategier. FN-certifierade projekt anses vara de mest tillförlitliga. Ica har dock valt bort klimatkompensation, fram till i år.

”Vi ville motivera oss själva till att i första hand jobba med att sänka våra egna utsläpp, innan vi kompenserade bort resten via en tredje part”, säger Kerstin Lindvall.

Planen är inte heller att klimatkompensation ska vara en permanent lösning. Istället vill Ica om tio år själva neutralisera eventuella utsläpp.

”Vår vision är netto noll år 2030. Men eftersom vi inte vet hur långt samhället har kommit inom fossilfria lösningar om tio år vågar vi inte lova nollutsläpp. Istället förbinder vi oss att själva ”nolla” våra negativa utsläpp genom framför allt egen produktion av förnybar energi, exempelvis via solpaneler på butikstak eller produktion av biogas”, säger Kerstin Lindvall.

Varför vill ni välja bort traditionell klimatkompensation?
”Det handlar om att ta ett ännu större eget ansvar. Idag låter vi andra ta hand om vår negativa klimatpåverkan. 2030 tar vi ansvaret närmre vår egen verksamhet”.

Icas andra stora mål är att halvera klimatpåverkan av kundernas livsmedelsinköp 2030. Det beskriver Kerstin Lindvall som den stora utmaningen.

”Att gå mot netto noll i den egna verksamheten är en hygienfaktor. När det kommer till att påverka kundernas klimatfotavtryck måste man arbeta på ett helt annat sätt, genom att möjliggöra och guida förändringar i matkonsumtionen, som ju faktiskt står för en fjärdedel av det globala klimatavtrycket.”

Några aktiviteter Icas hållbarhetsdirektör lyfter fram är att hitta nya gröna proteinkällor, minska matsvinn och se över matproduktion och förpackningsdesign för att öka matens hållbarhet. Hon hoppas också på en ny generation av digitala lösningar för att hjälpa kunderna att göra mer klimatsmarta val.

Ica är ett av flera svenska företag vars klimatmål är baserade på Science Based Targets, ett initiativ som stöttas av bland andra FN:s Global Compact och Världsnaturfonden, WWF. Ett av Icas tidigare hållbarhetsmål, som ligger kvar, är att även bolagets leverantörer ska anta ”vetenskapligt baserade klimatmål” 2025.

”Det handlar om att våra leverantörer ska arbeta efter klimatmål i linje med Science Based Targets, eller likvärdigt. De ska ha ett strukturerat och målinriktat klimatarbete som ligger i linje med Parisavtalet”, säger Kerstin Lindvall.

Vilken är den största utmaningen då det kommer till att påverka klimatarbetet hos producenter?
”Hos många småskaliga leverantörer är det kanske första gången man räknar med klimatdata och när man kommer långt ned i värdekedjan, på gårdsnivå, kan det bli väldigt många datapunkter som ska inkluderas. Eftersom alla har olika förutsättningar och behöver olika stöd använder vi olika approacher, från internationell samverkan till utbildningar”, säger Kerstin Lindvall.

Vid årsskiftet 2019/2020 kom en fjärdedel av Icas försäljningsvärde från leverantörer med godkända klimatmål, däribland Arla .

 


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?