1515

Huggsexa om gröna startups – ”kapitalet tvingas in”

Miljarderna flödar redan till klimatsmarta bolag på den onoterade marknaden men mer är att vänta. Inte minst på grund av kommande regelverk, enligt experter som Di har talat med.

”Sannolikt kommer betydande mängder kapital att kanaliseras, eller nästan tvingas, in i mer hållbara tillgångar”, säger Viktor Lindroth på PWC.

Marie Baumgarts, hållbarhetsexpert på SEB och Viktor Lindroth, ansvarig för hållbara finanser på PWC Sverige.
Marie Baumgarts, hållbarhetsexpert på SEB och Viktor Lindroth, ansvarig för hållbara finanser på PWC Sverige.Bild:Montage/Jack Mikrut/Knut Koivisto

I juni tog batteritillverkaren Northvolt in drygt 20 miljarder kronor i nytt kapital i en av de största nyemissionerna i svensk näringslivshistoria.

Investeringen är ett av raden i exempel på en global grön riskkapitalvåg. Bara under det första halvåret i år tog klimatbolag världen över in drygt 120 miljarder kronor vilket motsvarar nästan 90 procent av totalen för helåret 2020, enligt riskkapitaldatabasen Pitchbook. Revisionsjätten PWC noterar å sin sida att mängden kapital som går till klimatbolag har vuxit fem gånger snabbare än riskkapitalvolymen som helhet de senaste åren.

Marknaden ser alltså ut att få ha fått upp riskaptiten igen efter cleantechboomen i slutet av 00-talet och början av 10-talet då vissa investerare brände sig. Därefter har klimatfrågan dessutom tagit större plats i den allmänna debatten samtidigt som utvecklingen inom exempelvis förnybar energi har gått snabbt.

Den finansiella gröna vågen ser nu ut att få ytterligare kraft från EU:s pågående regleringsvåg med syftet att rikta investeringar. En pusselbit, taxonomin över hållbara investeringar på klimatområdet, träder i kraft efter årsskiftet.

”Med taxonomin och regelpaketen går vi från natt till dag. Det blir mycket mer formaliserat, jämförbart och transparent. Det borde gynna startupbolag som är klimatstarka på riktigt och inte sysslar med greenwashing”, säger Marie Baumgarts, som är hållbarhetsexpert på SEB och har arbetat med att utveckla det nya regelverket inom ramen för EU-kommissionens expertgrupp.

Hon ser taxonomin som den första enhetliga och tydliga juridiska definitionen av hållbarhet och lyfter fram att fonder, banker och bolag som vill nå en hög taxonomiförenlighet kommer att behöva investera i hållbara bolag eller verksamheter, vilket kan ge gröna startups en ”positiv knuff”.

Eftersom storbolag ska redovisa enligt taxonomin kommer effekterna att märkas på alla typer av varor och tjänster, konstaterar Marie Baumgarts.

”När bolagen börjar redovisa sin förenlighet med taxonomin, för 2022 års verksamhetsår, tror jag att vi kommer att få se stora, eller i alla fall större, kapitalrörelser”, säger hon.

Dessutom har EU på senare tid själva blivit aktiva startupinvesterare. Innovationsrådet, EIC, har exempelvis utlovat motsvarande 100 miljarder kronor i bidrag och riskkapital de närmaste sju åren.

”Man kan absolut förvänta sig att klimatfrågan spiller över till alla fonder och medel som EU hanterar”, säger Marie Baumgarts.

Viktor Lindroth, ansvarig för hållbara finanser på PWC Sverige, pekar ut en detalj i EU:s regelpaket som kan komma att få stor betydelse. Rådgivare inom exempelvis pensioner och wealth management ska inte längre få sälja produkter med lägre hållbarhetsprestanda än kundens preferens. De nya reglerna väntas i nuläget införas hösten 2022.

”Det ger en ny lägsta ribba. Sannolikt kommer betydande mängder kapital att kanaliseras, eller nästan tvingas, in i mer hållbara tillgångar”, säger han.

När kedjan av nya regler är på plats ser han att private equity- och riskkapitalfonderna kommer att styras av vad pensionsbolagen letar efter, alltså hållbara bolag som är helt förenliga med den nya taxonomin.

”De bolag som möjliggör en omställning, redan har låga utsläpp eller är i färd att ställa om kommer att få en extra skjuts, mycket till följd av hög efterfrågan på dessa bolag”, säger han.

Den här utvecklingen kommer i sin tur att driva på värdeutvecklingen. I vissa fall i allt för hög grad.

”Det är inte alls omöjligt att det på grund av den höga efterfrågan kommer finnas så mycket kapital som söker sig till riktigt hållbara bolag att det finns risk för bubblor eller övervärderingsproblematik”, säger han.

Om det råder brist på lämpliga bolag att investera i – exempelvis för att taxonomins gränsvärden är tuffa att nå – finns också en risk att oseriösa aktörer dyker upp.

”Det är ju dock något som tenderar att balanseras ut över tid”, säger Viktor Lindroth.

Prenumerera på nyhetsbrevet Hållbart näringsliv här


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?