1515

Hoppade av kapitaljätten – sågar börsens gröna vurm: ”Farlig illusion”

När världens största kapitalförvaltare haussar hållbara investeringar lyssnar börsen. I dag är trenden stekhet – men en tidigare toppchef på Blackrock har fått kalla fötter. 

”Jag vet att det inte kommer att fungera”, säger Tariq Fancy till Di.

Tariq Fancy, tidigare chief investment officer for sustainable investments på Blackrock.
Tariq Fancy, tidigare chief investment officer for sustainable investments på Blackrock.Foto:Rumie/Press

Budskapet att avkastning och klimatnytta går hand i hand ger kraft åt den gröna våg som slår in över finansmarknaden.

Motsvarande tre gånger Sveriges BNP ligger nu placerade i hållbara fonder globalt och i fjol lanserades omkring 700 nya för att möta efterfrågan, enligt Bloomberg.

Men en av den gröna investeringboomens arkitekter har gjort en helomvändning. Under åren 2018 till 2019 var Tariq Fancy chef för hållbara investeringar på Blackrock, världens största kapitalförvaltare och näst största ägaren på Stockholmsbörsen. Bolaget är en röststark förespråkare för att finansbranschen både kan och ska agera draglok i den gröna omställningen.

”Jag har varit i hjärtat av den finansiella maskinen och vet att det inte kommer att fungera”, säger han till Di.

Hela finanssektorn är i skottgluggen men udden är framför allt riktad mot större aktörer på Wall Street. Deras marknadsföring av gröna investeringar jämför han med att sälja ett lönsamt naturläkemedel för att bota en allvarlig sjukdom – som i det här fallet är klimatkrisen.

”Det är en verkningslös placebokur. Vad avsikten är kan jag inte veta. Men effekten är tydlig. Det är en distraktion som fördröjer lösningar som på riktigt skulle göra skillnad”, säger han.

Hans argument grundar sig i erfarenheter från tiden som förvaltare. Men Tariq Fancy, som lämnade Blackrock av familjeskäl och i dag driver ett ideellt utbildningsföretag i Toronto, poängterar att hans kritik inte riktar sig specifikt mot Blackrock. 

”De är inte värre än några andra”, som han uttrycker det. 

Ett problem han ser är att det saknas regleringar och tillsyn kring vad det faktiskt betyder att en investering är grön vilket innebär att begreppet vattnas ur till en sorts reklamstämpel med enda syftet att underlätta försäljningen. 

Bank of America uppskattar att omkring omkring 40 procent av alla investerbara tillgångar är ESG-märkta på något sätt. Enligt en kartläggning av Di räknas också en klar majoritet av de svenska storbankernas fonder, inklusive ett knippe kortränte– och obligationsfonder, som ljusgrönt hållbara. I en svensk kontext har Di också uppmärksammat hur storbanksfonder, efter smärre ingrepp, börjar marknadsföras som gröna.

”Det pågår en guldrusch där finansbranschen försöker göra minsta möjliga förändring för att få mesta möjliga PR-effekt”, säger Tariq Fancy.

Men än värre än greenwashing är att boomen utgör en ”farlig illusion” där pengar flyttas runt till ingen nytta men samtidigt vaggar in folk i en falsk trygghet, hävdar den tidigare fondtoppen:

”Det pratas mer om hållbara investeringar än vad det faktiska värdet motiverar. Vi vill tro att det är mer lönsamt för företag att ta ansvar. Vi vill tro att man kan köpa en etisk fond och samtidigt bekämpa klimatförändringarna. Som förvaltare kunde jag inte se det stora värdet.”

Det finns också ett utbrett missförstånd hos allmänheten, hävdar han, att det är samma sak att skydda en portfölj från klimatförändringarnas härjningar som att över huvud taget förhindra dem från att ske.

”Bor man i Miami kan man tro att hållbara investeringar är ett sätt att skydda staden från klimatförändringarna. Men det handlar snarare om att sälja tillgångar i Miami innan något händer”, säger han.

Så kallade 'divestments', eller avyttringar, det vill säga att man säljer tillgångar av exempelvis miljömässiga eller sociala skäl, ser han som verkningslösa.

”Även om du säljer aktierna finns ju företaget kvar”, säger han.

En indirekt effekt av avyttringar skulle kunna vara att bolagens finansieringskostnader ökar när aktiekursen faller. Eftersom villkoren för lån och nyemissioner försämras.

Några bevis för en sådan effekt säger sig Tariq Fancy inte ha sett. Enligt honom kopplas avyttringar oförtjänt samman med mer effektiva konsumentbojkotter.

”Om var tionde kund slutar att köpa dina varor är det ett problem. Men att en tiondel av marknaden inte köper din aktie spelar ingen roll. Det finns många hedgefonder som står redo.”

Men med din syn, är det inte nyttigt om pengar som skulle ha investerats i stora fossilbolag på börsen istället går till mindre och hållbara företag utanför börsen?
”Det hjälper. Långsiktiga private equity- och riskkapitalfonder, exempelvis, som investerar direkt i nya verksamheter snarare än köper aktier på en börs, är nyttiga. Men mitt argument är att mycket av pengarna som går till så kallat gröna investeringar inte leder till något nytt som annars inte skulle ha skett. Det handlar bara om pengar som flyttas runt.”

Tariq Fancy, som innan tiden på Blackrock var partner på ett private equity-bolag och investment banker på Credit Suisse, kallar sig fortfarande kapitalist. Däremot har han tappat sin tro på marknadens förmåga att lösa systemfrågor.

Lösningen han vill se är därför att spelreglerna ändras genom att den reala ekonomin, där de faktiska utsläppen sker, ska börja bära kostnaden av sina aktiviteter genom statliga regleringar och skatter.

Den kortsiktiga kulturen och bonusstrukturen gör att Wall Street helt enkelt inte kan vara en motor för förändringar. Förvaltarna, säger han, är finansiellt sporrade och juridiskt bundna att jaga avkastning.

”Du kan inte tvinga förvaltare att göra något de tror sänker avkastningen på sina produkter. Det är fortfarande lönsamt att utvinna och bränna fossila bränslen. Men om en koldioxidskatt infördes så skulle Wall Street reagera omedelbart och balansera om portföljerna”, säger han.

Han tycker att Covid-19 har visat på kraftlösheten hos självreglering. När pandemin slog till ville tunga företagsledare i USA att myndigheterna skulle införa åtgärder för att hjälpa till att platta till smittokurvan.

”Men samma företagsledare säger att självreglering är lösningen på klimatkrisen och att staten inte behöver blanda sig i”, säger han.

Vad vill du se för åtgärder utöver en koldioxidskatt?
”Ett annat exempel är fordonsutsläppsbegränsningar. Det finns många intressanta förslag i den nationalekonomiska forskningen. Men just nu är det lite som att bestämma vad som ska ligga i handskfacket innan bilen är köpt.”

I Europa har steg tagits i den riktning Tariq Fancy önskar. EU:s så kallade disclosureförordning som infördes i ett första steg i mars gör ett försök att definiera vad det faktiskt innebär att en fond är hållbar.

”Europa har kommit längre än resten av världen kring regleringar. Men det är fortfarande lite suddigt i kanterna och det behövs en global debatt”, säger han.

I en kommentar till Di skriver en talesperson för Blackrock att de ser greenwashing som en risk för investerare som skadar kapitalförvaltningsbranschens trovärdighet:

”Därför är vi starka förespråkare av regulatoriska initiativ för att fastställa enhetliga standarder och öka transparensen för hållbara portföljer.”


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?