1515
Annons

”Hela industrikartan kommer att ritas om”

Green Hydrogen Organisation vill se en produktion på minst 100 miljoner ton grön vätgas till 2030. Invasionen av Ukraina och klimatkrisen gör det ”absolut nödvändigt”, enligt intresseorganisationens svenske vd Jonas Moberg.

”Det krävs en mer offensiv vilja”, säger han.

Jonas Moberg, vd för Green Hydrogen Organisation.
Jonas Moberg, vd för Green Hydrogen Organisation.Foto:Joey Abrait

Nyligen tecknade den tyska energikoncernen Eon en avsiktsförklaring med australiska Fortescue om att importera fem miljoner ton grön vätgas inom några år. Fortescues ordförande, Andrew Forrest, har också grundat Green Hydrogen Organisation som verkar för att främja produkten som han satsat stort på.

”Fortescue ligger långt framme och är en av dem som har störst ambition. Att producera 15 miljoner ton i Australien till 2030, det är enormt stort. Det motsvarar två gånger den energiproduktion som finns i Australien i dag. Men det finns andra projekt också”, säger Jonas Moberg.

Det används ungefär 90 miljoner ton vätgas i industrin i dag. Men det är nästan uteslutande den gråa varianten som produceras i samband med raffinering av kol och naturgas. En produktion som ger upphov till ungefär tio ton koldioxidutsläpp per ton vätgas. 

Att producera den gröna varianten har tidigare varit betydligt dyrare. Dels eftersom produktionen sker med hjälp av elektrolysörer, en komponent som varit väldigt kostsam, men också på grund av kostnader kopplad till produktion av förnybar el. 

”Vi har under flera års tid närmat oss någon form av kritisk punkt vad gäller att få fart på produktionen av grön vätgas. Idén har funnits länge men ingen har fått ekonomin att fungera. Nu ser vi ett antal företag som tror de kan få till lönsamheten. Det beror delvis på att förnybar energi blivit billigare och att användning av fossila bränslen kommer att kosta mer”, säger Jonas Moberg. 

Han uppger att utvecklingen lett till en produktion av elektrolysörer i betydligt större skala än tidigare. Bland annat är Fortescue i färd med att bygga världens största anläggning för tillverkning av komponenten. 

”Bara under det senaste året har priset på elektrolysörer fallit i otrolig takt”, säger Jonas Moberg.

Nu är det äntligen möjligt att satsa på storskalig produktion av grön vätgas, enligt Green Hydrogen. Organisationen har nyligen lanserat en kampanj riktad mot både regeringar och näringsliv om att få till 100 miljoner ton till 2030.

”Klimatomställningen gör det absolut nödvändigt och nu har det blivit än mer viktigt för att också minska beroendet av energi från Ryssland”, säger Jonas Moberg.

Foto:Joey Abrait

EU har nyligen ökat sin målsättning att producera och importera vätgas, från 10 till 20 miljoner ton, fram till 2030 för att minska beroendet av rysk energiförsörjning. I Sverige finns ett förslag till nationell strategi för fossilfri vätgas som Energimyndigheten tagit fram. Där är målet att skapa förutsättningar för att producera minst 820.000 ton till 2030 och 2,46 miljoner ton till 2045.

”Energimyndighetens strategi är bra. Det handlar bland annat om att bli snabbare på utbygganden av förnybar energi, bygga ut elnätet och att ändra tariffer. Men nu måste vi få politiken att förverkliga den och leverera jävligt fort. Det krävs en mer offensiv vilja”, säger Jonas Moberg.

I samband med kampanjen riktar Green Hydrogen en kravlista till världens beslutsfattare. Det handlar bland annat om högre prissättning av utsläpp, investeringar i infrastruktur samt mål för att minska koldioxidutsläpp inom tung industri, transport och gödsel genom användning av grön vätgas.

Organisationen vill även ha globalt accepterade standards och certifikat ”som främjar rättvisa och hållbarhet”. 

Kan vätgas som fraktas från exempelvis Australien klassas som grön?
”Frakten innebär en del utsläpp. Vi ska lansera en standard för grön vätgas och där är det här en av de viktigaste frågorna att reda ut. Vi vet ännu inte hur det kommer att bli.”

Men Jonas Moberg tror att de stora användarna kan komma att omlokalisera snarare än importera.

”Det kan bli så att hela industrikartan kommer att ritas om. Historiskt har det producerat stål där det finns järnmalm eller kol. Kemiproduktion har etablerats nära hamnar där man tog in olja. Men i framtiden kan det bli så att man etablerar sig nära solen och där det produceras grön vätgas.”

 

 


Innehåll från SEK Svensk ElstandardAnnons

Bakom kulisserna i det uppkopplade samhället

Thomas Korssell, vd på SEK Svensk Elstandard.
Thomas Korssell, vd på SEK Svensk Elstandard.

Framtidens standardisering stavas elbilar och smarta kläder. Den fossilfria omställningen väntar runt hörnet – och det är standarder som gör den möjlig.

– Vi kommer prata betydligt mer om standarder i framtiden. Det blir ännu viktigare när vi ska ställa om till solceller, vindkraft och batterier, säger Thomas Korssell, vd på SEK Svensk Elstandard.

Alla kommer i kontakt med standarder – men få vet om det. Idag tar vi knappar, larmsystem, automatiska belysningssystem och självkörande vattenspridare för givet. Enligt Thomas Korssell är det tack vare standarder vi kan göra det.

– Det finns en anledning till att du kan starta din elvisp hemma när du sitter i bilen och ha sockerkakan färdig när du kommer hem, skrattar han.

Ett ännu mer uppkopplat samhälle

Enligt Thomas Korssell behöver inte alla förstå de bakomliggande orsakerna till varför saker fungerar som de gör, eftersom han tror att standarder i framtiden allt mer kommer paketeras som färdiga lösningar.

– Snart kommer fler vara sina egna elproducenter, utan att man för den sakens skull måste vara en expert i frågan. Produkterna och tjänsterna räknar exempelvis ut energianvändning, energislag och vädertecken – för att man enklare ska kunna optimera sin egen energiförbrukning, säger han.

Vidare menar Thomas Korssell att bilpooler och laddstationer i förlängningen är standarder. Likaså smarta klockor och andra ”wearables”. Det finns många faktorer som spelar in för att olika smarta system ska kunna kommunicera med varandra – allt från cybersäkerhet till funktion och design.

– Man kan säga att standarder egentligen är tekniska regler för samverkan – både mellan varandra och i olika system. Men det är nog lite enklare att förklara det som anledningen till att man kan fjärrstyra sitt sockerkaksbak, säger Thomas Korssell.

Läs det senaste från SEK Svensk Elstandard här.

Högaktuellt engagemang

Även om inte alla behöver förstå de bakomliggande principerna, är det desto viktigare att engagera sig tidigt i standardiseringsarbetet om man arbetar i branschen. För att Sverige ska kunna fortsätta vara ett framgångsrikt innovationsland krävs det att man har koll på omvärlden så att man kan attrahera rätt sorts kompetens.

– Dessutom skapar det förutsättningar för ett stort nätverk, som i sin tur leder till en bättre förståelse för energisituationen i världen.

Nyfiken på att påverka elstandarder? Anmäl dig här. 

Fakta:
SEK Svensk Elstandard är en ideell organisation, utsedd av regeringen att ansvara för all elektroteknisk standardisering i Sverige. SEK är svensk nationalkommitté i IEC och alla svenska företag, myndigheter, organisationer, högskolor och universitet kan delta i standardiseringsarbetet.

Besök SEK Svensk Elstandards hemsida. 

Mer från SEK Svensk Elstandard

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med SEK Svensk Elstandard och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?