Nyligen tecknade den tyska energikoncernen Eon en avsiktsförklaring med australiska Fortescue om att importera fem miljoner ton grön vätgas inom några år. Fortescues ordförande, Andrew Forrest, har också grundat Green Hydrogen Organisation som verkar för att främja produkten som han satsat stort på.
”Fortescue ligger långt framme och är en av dem som har störst ambition. Att producera 15 miljoner ton i Australien till 2030, det är enormt stort. Det motsvarar två gånger den energiproduktion som finns i Australien i dag. Men det finns andra projekt också”, säger Jonas Moberg.
Det används ungefär 90 miljoner ton vätgas i industrin i dag. Men det är nästan uteslutande den gråa varianten som produceras i samband med raffinering av kol och naturgas. En produktion som ger upphov till ungefär tio ton koldioxidutsläpp per ton vätgas.
Att producera den gröna varianten har tidigare varit betydligt dyrare. Dels eftersom produktionen sker med hjälp av elektrolysörer, en komponent som varit väldigt kostsam, men också på grund av kostnader kopplad till produktion av förnybar el.
”Vi har under flera års tid närmat oss någon form av kritisk punkt vad gäller att få fart på produktionen av grön vätgas. Idén har funnits länge men ingen har fått ekonomin att fungera. Nu ser vi ett antal företag som tror de kan få till lönsamheten. Det beror delvis på att förnybar energi blivit billigare och att användning av fossila bränslen kommer att kosta mer”, säger Jonas Moberg.
Han uppger att utvecklingen lett till en produktion av elektrolysörer i betydligt större skala än tidigare. Bland annat är Fortescue i färd med att bygga världens största anläggning för tillverkning av komponenten.
”Bara under det senaste året har priset på elektrolysörer fallit i otrolig takt”, säger Jonas Moberg.
Nu är det äntligen möjligt att satsa på storskalig produktion av grön vätgas, enligt Green Hydrogen. Organisationen har nyligen lanserat en kampanj riktad mot både regeringar och näringsliv om att få till 100 miljoner ton till 2030.
”Klimatomställningen gör det absolut nödvändigt och nu har det blivit än mer viktigt för att också minska beroendet av energi från Ryssland”, säger Jonas Moberg.
EU har nyligen ökat sin målsättning att producera och importera vätgas, från 10 till 20 miljoner ton, fram till 2030 för att minska beroendet av rysk energiförsörjning. I Sverige finns ett förslag till nationell strategi för fossilfri vätgas som Energimyndigheten tagit fram. Där är målet att skapa förutsättningar för att producera minst 820.000 ton till 2030 och 2,46 miljoner ton till 2045.
”Energimyndighetens strategi är bra. Det handlar bland annat om att bli snabbare på utbygganden av förnybar energi, bygga ut elnätet och att ändra tariffer. Men nu måste vi få politiken att förverkliga den och leverera jävligt fort. Det krävs en mer offensiv vilja”, säger Jonas Moberg.
I samband med kampanjen riktar Green Hydrogen en kravlista till världens beslutsfattare. Det handlar bland annat om högre prissättning av utsläpp, investeringar i infrastruktur samt mål för att minska koldioxidutsläpp inom tung industri, transport och gödsel genom användning av grön vätgas.
Organisationen vill även ha globalt accepterade standards och certifikat ”som främjar rättvisa och hållbarhet”.
Kan vätgas som fraktas från exempelvis Australien klassas som grön?
”Frakten innebär en del utsläpp. Vi ska lansera en standard för grön vätgas och där är det här en av de viktigaste frågorna att reda ut. Vi vet ännu inte hur det kommer att bli.”
Men Jonas Moberg tror att de stora användarna kan komma att omlokalisera snarare än importera.
”Det kan bli så att hela industrikartan kommer att ritas om. Historiskt har det producerat stål där det finns järnmalm eller kol. Kemiproduktion har etablerats nära hamnar där man tog in olja. Men i framtiden kan det bli så att man etablerar sig nära solen och där det produceras grön vätgas.”
